Barnets rättigheter

I Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, sammanfattas barnets grundläggande mänskliga rättigheter. Det är utgångspunkten för ett värdigt liv för det enskilda barnet och gäller varje barn utan undantag. Idag har alla världens länder utom USA, skrivit under och förbundit sig att följa barnkonventionen. Allt ECPATs arbete har sin grund i konventionen.

Headerbild - tjej bakhuvud

Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling den 20:e november 1989 och är idag den konvention som flest länder i världen skrivit under. Sverige gjorde det som ett av de första redan 1990. De länder som skrivit under barnkonventionen lovar att se till att varje enskilt barn som bor eller befinner sig i landet har tillgång till alla rättigheter i barnkonventionens 54 artiklar.

Barnkonventionens fyra grundprinciper

Fyra av barnkonventionens 54 artiklar kallas för grundprinciper och är vägledande i hur konventionens andra artiklar ska tolkas.

  • Varje barn har lika värde och samma rättigheter, artikel 2.
  • Barnets bästa ska komma i första hand i alla val och beslut som rör barnet, artikel 3.
  • Varje barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling, artikel 6.
  • Varje barn har rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet. Vuxna måste lyssna och väga in barnets åsikt i alla beslut som rör barnet, artikel 12.

Artikel 34 - om barnets rätt mot sexuell exploatering

I artikel 34 fastställs att inget barn ska utsättas för sexuella övergrepp eller utnyttjande i prostitution eller pornografi.

Artikel 35 - om barnets rätt att skyddas mot människohandel

I barnkonventionens artikel 35 beskrivs landets skyldighet att arbeta för att bekämpa handel med barn för alla ändamål.

Barnkonventionens tilläggsprotokoll

I ett tilläggsprotokoll, ett fakultativt protokoll, finns möjligheten att lägga till frågor som inte fanns i barnkonventionen från början, eller frågor som en vill reglera ytterligare.

Idag har barnkonventionen tre tilläggsprotokoll. Det första handlar om barn i väpnade konflikter och det andra om sexuell exploatering av barn, handel med barn, barnprostitution och barnpornografi. Det tredje tilläggsprotokollet erkänner barnets rätt att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté om barnets rättigheter kränkts.

Sverige har idag skrivit under de två första protokollen, dock inte det tredje om barnets klagorätt.

Hur arbetar FN:s barnrättskommitté?

FN:s barnrättskommitté sitter i Genève i Schweiz och består av 18 oberoende experter på barnets rättigheter. När ett land har antagit barnkonventionen följer kommittén regelbundet upp hur väl landet lever upp till innehållet i den, bland annat genom utfrågningar av landets politiker. Den processen har flera steg där bland annat dessa ingår:

  1. Landet rapporterar till FN:s barnrättskommitté
    Två år efter att landet skrivit under konventionen ska det för första gången rapporteras till kommittén om hur arbetet med barnkonventionen går. Därefter rapporterar landet vart femte år.
  2. Organisationer får kommentera landets rapport
    Efter att landet skickat in sin rapport finns det möjlighet för ickestatliga organisationer, som ECPAT, att skicka in kompletterande information i en så kallad alternativrapport. Där kan en till exempel ta upp vilka punkter staten inte lever upp till utan borde arbeta mer med.
  3. Organisationerna kallas till förberedande möte
    Därefter kallas några av organisationerna som skrivit alternativrapporter in till ett förberedande möte inför barnrättskommitténs stora utfrågning av landets politiker.
  4. Utfrågning av landets politiker
    Innan utfrågningen har barnrättskommittén granskat både statens rapport och de alternativrapporter som kommit in från organisationerna. Utvalda politiker har bjudits in till en utfrågning i Genève för att kommittén ska få möjlighet att ha dialog med staten om situationen för de barn som bor eller befinner sig i landet.

    Utifrån rapporterna och utfrågningen sammanställer sedan kommittén rekommendationer, concluding observations, för det fortsatta arbetet med att stärka barnets rättigheter i landet.

FN:s barnrättskommittés granskning av Sverige 2015

I januari 2015 frågades Sverige ut av kommittén och kort därefter kom deras sammanfattande slutsatser och rekommendationer.

2015 rekommenderar barnrättskommittén Sverige att:

  • Samla in relevant data om barnsexhandel för att bättre kunna förebygga brotten.
  • Arbeta för att barn som utsatts för sexuella övergrepp återhämtar sig och återintegreras i samhället.
  • Utöka skydd för barn online och i större utsträckning väcka åtal för dessa brott, till exempel sexuella övergrepp via nätet.
  • Ta tillbaka den förklaring som Sverige har lämnat om artikel 2c, att sexuella övergrepp som dokumenteras, så kallad barnpornografi, endast ska gälla bild och film, inte till exempel ljud.
  • Se till att straffen för sexuella övergrepp mot barn står i proportion till brottens allvar.
  • Stärka det rättsliga skyddet för barn mellan 15 - 18 år.
  • Införa regelbunden utbildning om barnets rättigheter för alla som arbetar med eller för barn, med särskilt fokus på det andra tilläggsprotokollet om sexuell exploatering av barn.
  • Se till att barnets bästa kommer i första hand under rättsliga processer, att barn har stöd under dessa och att processer som rör barn som utsatts för brott inte ska dra ut på tiden.

SPRID MER KUNSKAP

Genom att gilla och dela vår sida och våra inlägg i sociala medier hjälper du oss att få fler att se brottsligheten vi arbetar mot.