Blogg

EN BLOGG OM SEXUELL EXPLOATERING AV BARN

av ECPAT Sverige

Arkiv

DEBATT: Vi måste lära av de sexualbrott som begåtts mot barn för att kunna stärka skyddet framöver


ECPATs debattartikel i Dagens Samhälle, 2016-02-01

I en artikelserie har Dagens Samhälle granskat fall av sexuella övergrepp på barn som uppmärksammats i media. Cirka ett fall i veckan rörde övergrepp som begicks i skola, i samband med idrott eller annan offentlig verksamhet.

Brotten kan bestå av allt från sexuellt ofredande till våldtäkter som dokumenteras och sprids på nätet. Det är många fall som redovisas, och som professor Carl Göran Svedin påpekar i artikeln är också mörkertalen stora.

Det är viktigt att komma ihåg att de allra flesta övergreppen sker i hemmet eller via nätet. Siffrorna ovan visar dock att offentlig verksamhet har mycket att göra för att ta sitt ansvar.

Vikten av att lära av tidigare fall, och vidta preventiva åtgärder för att stärka skyddet inom området, kan inte nog understrykas.

Öka kunskapen. Sverige har kritiserats av FN:s barnrättskommitté för bristen på systematisk och fortlöpande utbildning om sexuell exploatering av barn, för alla som arbetar med eller för barn. I dag utbildas flera yrkesgrupper för att förebygga risker för övergrepp, men långt ifrån alla. Kunskapen är inte heller alltid aktuell.

Barnets rätt till skydd och säkerhet. Risker för sexuella övergrepp måste ses ur ett barnrättsperspektiv, och vara en självklar del av all planering och verksamhet i miljöer där barn vistas. Det kan låta självklart att begära utdrag ur brottsregister, men det är i dag inte ett krav för alla i verksamheter där barn vistas. Brister finns till exempel när det gäller vikarier, föräldrakooperativ och frivilligverksamhet.

Utvärdera, uppdatera och implementera åtgärder baserat på kunskap från tidigare fall där barn exploaterats sexuellt. Ansvariga aktörer för verksamheter där barn vistas har skyldighet att skapa bättre rutiner för att förebygga risken för sexuella övergrepp på barn. Dessa rutiner måste delas och genomföras systematiskt, i hela landet.

Misstanke om sexuella övergrepp på barn måste alltid anmälas till socialtjänst eller polis. Det räcker inte att uppmärksamma sin chef eller kollega på misstanken.

I en situation där misstanke om sexuella övergrepp på barn uppstår genom till exempel material på nätet, behöver en inte veta vem barnet eller förövaren är för att agera.

ECPAT Hotline tar emot tips på sexuell exploatering av barn från allmänheten, under 2015 cirka 5 500 varav de flesta anmäldes anonymt.

I flera fall växer utredningarna under arbetets gång, då det visat sig att enskilda förövare utnyttjat ett stort antal barn.

Att skydda barnet mot sexuella övergrepp i offentlig verksamhet är en skyldighet. Därför är det helt oacceptabelt att erfarenheter inte samlas och att åtgärder inte uppdateras och implementeras systematiskt.

Ansvariga inom offentlig verksamhet måste agera med den kunskap som redan finns.

Anders L Pettersson, generalsekreterare ECPAT Sverige

#DEBATTARTIKEL #DEBATT #DAGENS SAMHÄLLE #SEXUELLA ÖVERGREPP #SKOLA #FÖRSKOLA
0
Kategorier: Sexuell exploatering av barn Våldtäkt mot barn

Barnens rättsliga skydd försämras när barnets kroppsutveckling är avgörande

Man friad för våldtäkt mot barn

En 13-årig flicka är på rymmen från ett familjehem. Utan pengar, telefon eller någonstans att bo sitter hon ensam på en bänk när hon träffar på en 27-årig man. Mannen bor i huset intill och bjuder in henne till sig, där han våldtar henne. Han åtalas för våldtäkt mot barn men frias i två instanser – för hur skulle han kunna veta att en person med en så pass utvecklad kropp var under 15 år?

Både tingsrätten och hovrätten har fastslagit att det förekommit samlag, men mannen har friats då det inte går att bevisa att han kände till barnets ålder. För att kunna dömas för våldtäkt mot barn måste det ha förekommit samlag, målsäganden måste vara under 15 år och den tilltalade måste ha vetat att personen var under 15 år, eller haft skälig anledning att anta det.

För att avgöra om någon haft skälig anledning att anta att någon är under 15 år så utgår rätten dels från barnets kroppsutveckling och dels från omständigheterna i övrigt. Så som bedömningen har gjorts i det här fallet, och i många andra, så krävs det att barnet inte genomgått pubertetsutveckling för att kroppsutvecklingen ska ge den misstänkte skälig anledning att anta att det är ett barn under 15 år.

I praktiken sker pubertetsutvecklingen, speciellt för flickor, ofta långt innan 15 års ålder. Det betyder att ett välutvecklat barn som blivit utsatt för sexuella övergrepp får ett sämre rättsligt skydd än ett barn som utvecklas senare. Rätten kan också ta hänsyn till andra omständigheter som till exempel hur barnet pratar och vilket uppträdande hen har.

Att rätten tittar på variabler som kan variera så stort mellan olika barn ger ett försämrat rättsligt skydd, vilket vi inte kan acceptera.

I det här fallet har flickans advokat Göran Landerdahl överklagat till Högsta domstolen, om de prövar fallet på nytt så kan HD ge vägledande praxis för frågan om hur oaktsamhetsrekvisitet, dvs hur oaktsam förövaren varit gentemot barnets ålder, ska ska tolkas i dessa fall. Det behövs, än så länge finns bara hovrättens tolkningar som är uppenbart bristfälliga. Om HD inte tar upp fallet igen så kommer troligtvis nästa fall att se likadant ut, och den del av lagstiftningen som är menad att skydda våra barn får motsatt effekt.

Som flickans advokat också påpekar: en kan fråga sig vilka krav vi ska ställa på den som begår brottet. Om den vuxne misstänker att barnet är mellan 15 – 17 år som i detta fall, är det då inte rimligt att ansvaret läggs på den vuxne att försäkra sig om att barnet inte är under 15?

#VÅLDTÄKT MOT BARN #ÅLDERSREKVISIT #PUBERTETSUTVECKLING #GRÅZONER
0
Kategorier: Sexuell exploatering av barn Våldtäkt mot barn Lagstiftning

SPRID MER KUNSKAP

Genom att gilla och dela vår sida och våra inlägg i sociala medier hjälper du oss att få fler att se brottsligheten vi arbetar mot.