EN BLOGG OM BARNSEXHANDEL

av ECPAT Sverige

ECPAT: Hovrätten har förövarnas perspektiv när de sänker straffen för våldtäkt


Foto: Polisen

Två bröder dömdes i tingsrätten för över 1000 sexuella övergrepp mot barn till 12 och 14 års fängelse, nu sänker hovrätten domen till 7 och 9 år. Vi har läst den och kan konstatera att hovrättens resonemang vid flera tillfällen är häpnadsväckande och saknar barnrättsperspektiv.

De två bröderna har vid ett mycket stort antal tillfällen begått grova sexuella övergrepp och våldtäkter mot flera barn. De har i flera fall filmat övergreppen, begått övergrepp mot barnen tillsammans med andra vuxna, betalat för övergreppen och utnyttjat barnens särskilda utsatthet. Men nu sänks alltså straffet av flera anledningar, bland annat för att hovrätten inte kunnat fastställa att det är så många som 1000 övergrepp som begåtts, däremot konstateras att ett mycket stort antal grova våldtäkter ägt rum. Hovrätten reducerar också straffet för att lång tid har passerat och att gärningspersonerna varit yngre vid tiden för brotten. 

Förmildrande att brödernas syfte inte endast var övergrepp 

"Som tingsrätten har angett har XX och YY utnyttjat det förhållandet att barnen var mobbade i skolan, att de inte hade någon annan att vända sig till med sina problem och att de därmed var i en särskilt utsatt situation. /.../ 

Å andra sidan har det inte kommit fram att XX och YY:s enda syfte med kontakterna var självtillfredsställelse genom sexuella handlingar med barnen. Samtliga personer har berättat att de hade ett utbyte av varandras vänskap vid sidan av de sexuella aktiviteterna."  

Dessa barn har blivit utsatta för ett tillitsbrott. Vuxna som de haft förtroende för och en relation till bryter tilliten och tryggheten och utnyttjar det för att begå sexuella övergrepp mot dem. Att bygga en relation till ett barn är en del i groomingprocessen, det är ett utstuderat sätt att få barnet att göra vad förövaren vill och är alltså inte en genuin vänskapsrelation.  

Hovrätten menar att det är en förmildrande omständighet att bröderna inte enbart begick övergrepp mot barnen när det i själva verket är tvärtom. Vem ser situationen ut barnets perspektiv här? Det är den vuxne som har ansvaret för övergreppen och att som barn inleda en vänskaplig relation till en vuxen gör det aldrig mindre allvarligt att utsätta barnet för ett sexuellt övergrepp. Den kunskapen borde finnas inom rättsväsendet.  

Mer kränkande att få utlösning i munnen än vid anal penetration 

Åklagaren menar att övergreppens art bör ses som försvårande. Hovrätten tolkar det som att åklagaren syftar på att gärningspersonerna utfört orala och anala samlag samt fått utlösning i munnen och analen på barnen. De skriver:  

"Hovrätten anser dock inte att detta slags sexuella handlingar är svårare än andra som vanligen förekommer vid liknande brottslighet. Däremot är det försvårande när de tilltalade fått utlösning i målsägandens mun eftersom detta enligt hovrättens uppfattning tveklöst innehåller ett för barn förnedrande inslag."  

Detta resonemang väcker många frågor, hur avgörs vilken kränkning som är värst? Går det att jämföra dessa kränkningar på ett generellt plan? Är det alltid mer kränkande att få utlösning i munnen?    

Att köpa barnet inte en försvårande omständighet 

Vid flera tillfällen har gärningspersonerna försökt övertyga barnen om att ha sexuellt umgänge, ibland genom att erbjuda pengar eller annat för att barnen ska "ställa upp". Hovrätten skriver att detta är ett vanligt tillvägagångssätt när det kommer till sexuella övergrepp mot barn och att det därför inte är försvårande.  

ECPAT menar till skillnad från hovrätten att det alltid är en försvårande omständighet att göra barnet och barnets kropp till en handelsvara som går att köpa för pengar.  

Det är bara grov våldtäkt om barnet är yngre än åtta år


Hovrätten har i domen en diskussion utifrån tidigare domar om huruvida enbart åldern på barnet kan göra brottet grovt. Högsta domstolen har i tidigare domar slagit fast att en våldtäkt av ett 12-årigt barn inte automatiskt kan bli grov våldtäkt, medan en våldtäkt mot ett 8-årigt barn kan det.  

"Ju äldre barnet är desto fler eller allvarligare omständigheter krävs."  

Detta resonemang bygger inte på att varje barn har samma rättigheter vilket är mycket problematiskt. Vad händer om ett barn som utsätts för ett övergrepp är nio år? Har barnet då kommit över en magisk gräns som gör övergreppet mindre allvarligt? Självklart inte.   

Är det förmildrande att förövaren slutar när det gör ont?  

"Det är också i någon mån försvårande i de fall målsägandena fått ont i samband med analsex. I sammanhanget ska det dock påpekas att målsäganden NN, men även andra, sagt att YY respekterade hens upplysning att det gjorde ont och att YY då avbröt handlingen." 

Utifrån detta resonemang är det alltså en förmildrande omständighet att begå ett övergrepp om förövaren slutar när barnet uttrycker att det gör ont. Det är helt oacceptabelt att hovrätten uttrycker sig på ett sätt som får det att låta som att det är mer okej så länge barnet inte uttrycker smärta.  

Risk för återfall - men vem vet vad bröderna gjort de senaste 8,5 åren? 

Hovrätten menar också att det är en förmildrande omständighet att det gått lång tid sedan de aktuella brotten, det sista brottet i det här målet ägde rum 2009. Samtidigt sitter bröderna nu häktade i väntan på dom eftersom risken för återfall är hög. Sedan 2009 har 8,5 år passerat och om återfallsrisken är hög 2018 så kan en inte låta bli att fundera på vad som hänt mellan 2009 – 2018. Har fler barn utsatts? Kanske får vi aldrig veta, men det vi vet är att i de fall där polisen lägger resurser på att gräva djupare så upptäcks ofta fler sexualbrott.  

#BRÖDER #SÄNKT STRAFF #HOVRÄTTEN #DOM #DOMSTOL
0
Kategorier: Barnsexhandel Våldtäkt mot barn

Fallet Sannah: sveket mot 15-åriga flickan är skrämmande

I veckans Kalla Fakta fick vi följa fallet Sannah. En 15-årig flicka anmäler en överfallsvåldtäkt som ska ha begåtts av en tio år äldre man, men trots modet att anmäla möts hon av misstro och utredningen innehåller många bristerSannah fick inget målsägandebiträde vilket är hennes rätt, hon tvingades kort efter våldtäkten att iscensätta övergreppet på samma plats där den ska ha ägt rum. Behandlingen av Sannah vittnar om det starka behovet av att utbilda rättsväsendet i hur sexualbrott mot barn ska hanteras och att kunskapen om barnets rättigheter inte är tillräckliga.  


I reportaget berättar Sannah om en händelse som ska ha skett för 5 år sedan, att hon blev överfallen och våldtagen av en man hon kände till sedan tidigare. Precis innan hade hon skilts från en vän och då frågat vad klockan var, vännen sa att klockan var 22. Efter våldtäkten sprang Sannah hem, hennes mamma märkte att något var fel, men Sannah berättade ingenting. Sannah ville först inte berätta för någon, hon var rädd och hon skämdes, men hon berättade till slut för sin pojkvän via SMS. Han lyckades övertala henne att också berätta för sina föräldrar som i sin tur övertygade Sannah om att göra en polisanmälan.  


De besökte sjukhuset där hon undersöktes och en läkare dokumenterade hennes skador. Sannah berättade hur gärningsmannen slagit henne över låren som fyllts av blåmärken, hon hade också skador i underlivet. Rättsintyget stämde väl överens med Sannahs berättelse som också var detaljrik och trovärdig.  

Det ska inte vara förödande att ta fel på klockan 

Sannah berättade för polisen att våldtäkten ägde rum runt 22-tiden. När polisen sedan kontrollerade hennes chatt med pojkvännen visar det sig att konversationen där hon berättade om övergreppet ägde rum redan vid 21.30. Detta berodde på att hennes vän trott att klockan var 22 när den i själva verket var 21, vilket vännen också berättade för polisen. Sannah misstros och ifrågasätts. Hur kan hon berätta om övergreppet för pojkvännen innan det ens skett?  

Inget barn ska tvingas iscensätta en våldtäkt

Hon togs till platsen där hon berättar att hon blivit överfallen och tvingas iscensätta våldtäkten, utan målsägandebiträde, något som var mycket traumatiskt för Sannah och som slutade i en panikångestattack. Den misstänkta våldtäktsmannen påstod att han hade ett alibi som inte kontrollerades, hans berättelse ändrades flera gånger under förhör, men fallet läggs ned. Detta trots att rättsintyget stämder exakt överens med Sannahs berättelse, trots att det var den misstänkta förövaren som lämnade en otydlig berättelse om vad han gjort och befunnit sig under den aktuella kvällen.  


Sannah isolerade sig efter att utredningen lagts ned, hon ville inte gå ut, inte träffa folk. Hon inledde dock en relation med en tidigare vän, en person som också kände gärningsmannen. Efter ett halvår gjorde Sannah slut och det var här historien fick en oväntad vändning. Den tidigare pojkvännen gick efter uppbrottet till polisen och anmälde Sannah för falsk tillvitelse, han påstod att hon hittat på hela berättelsen om våldtäkten för att få uppmärksamhet.

Sannah anmäldes och dömdes för att ha hittat på hela berättelsen

Han visade en utskrift av en chattkonversation där Sannah erkänt att hon hittat på allt, något polisen tog på största allvar. De kontrollerade dock aldrig om chattmeddelandena faktiskt kom från Sannah, eller om utskriften var manipulerad, eller om någon möjligtvis skapat ett falskt chattkonto i Sannahs namn. Polisen tittade bara på utskriften av den påstådda chatten. När det var officiellt att Kalla Fakta granskade fallet togs Facebook-kontot snabbt bort och det tillhör inte Sannah. Hon ställdes inför rätta och dömdes för falsk tillvitelse och ska nu betala skadestånd till mannen hon menar har våldtagit henne.  


Detta fall vittnar om att det saknas kompetens inom rättsväsendet när det kommer till barnets rättigheter och sexuella övergrepp. Inget barn ska förhöras utan att tilldelas ett målsägandebiträde som kan hjälpa barnet att få sina rättigheter tillgodosedda i rättsprocessen, inget barn ska tvingas iscensätta en våldtäkt under tvång. Före detta överåklagare Sven-Erik Alhem menar att våldtäktsrekonstruktionen är hårresande och vi håller med. Att polisen dessutom brustit i kontroll av alibi och bevis är under all kritik. Vi måste säkerställa kvaliteten på polisens förundersökningar och se till så att kompetensen i hur en möter ett sexualbrottsoffer inom rättsväsendet finns i hela landet.

Sannah: Hade jag kunnat vrida klockan tillbaka så hade jag aldrig anmält

Vi måste göra allt vi kan för att fler barn anmäler de sexualbrott de utsätts för och exempel som detta skrämmer utsatta till tystnad. Ett barn har rättigheter, en vuxen har skyldigheter. Det är sorgligt att se att detta kan hända i Sverige idag, inget barn ska behöva ångra en anmälan. 

#KALLA FAKTA #VÅLDTÄKT #SANNAH #GRANSKNING
0
Kategorier: Barnsexhandel Våldtäkt mot barn

ECPAT kräver starkare skydd för barn i svensk lagstiftning

En viktig del av påverkansarbetet som ECPAT Sverige gör är att lämna in remissyttranden, det vill säga våra synpunkter på förslag på ny lagstiftning. Den här månaden har vi lämnat in två sådana remissyttranden med förslag på starkare skydd för barn i svensk lagstiftning. Det första remissvaret rörde Barnrättighetsutredningen och nu senast 2014 års Människohandelsutredning.



En del av uppdraget som Människohandelsutredningen har fått är att se över:

1. Straffskalan för brottet köp av sexuell handling av barn (6 kap 9 § brottsbalken).

2. Hur oaktsamhetskravet (6 kap. 13 § brottsbalken) för gärningspersonen används när det rör åldern på barnet som utsatts för sexualbrott.

Böter föreslås tas bort ur straffskalan – påföljden är inte proportionerlig

Sverige vill vara ett föregångsland när det gäller barnets rättigheter, men en lagstiftning där vuxna som begår sexualbrott mot barn kan komma undan med böter är inte en lagstiftning med ett barnrättsperspektiv.

– En lagstiftning där vuxna som begår sexualbrott mot barn kan komma undan med böter är inte proportionerligt med brottets allvar. Och det är inte värdigt Sverige. I dag kan förövare dömas till böter för en rad sexualbrott mot barn. Det är en oacceptabel situation som försvårar polisens arbete och kränker de barn som utnyttjas, säger Maria Schillaci, programchef på ECPAT Sverige.

ECPAT har under flera år drivit frågan om att böter ska tas bort ur straffskalan för en rad sexualbrott mot barn, bland annat i och med kampanjen #Sopigstraffskala 2014. Därför anser vi att utredningens förslag är bra, och därmed tillstyrker förslaget som det heter i remissyttranden.

ECPAT tillstyrker också att straffmaximum höjs och i förhållande till övriga sexualbrott mot barn i 6 kap. BrB, föreslår vi att straffskalan bör motsvara den för sexuellt utnyttjande av barn, där minimistraff är 6 månader och straffmaximum 4 år.

En gradindelning av brottet föreslås

ECPAT vill att samhället kraftigt markerar att det inte finns mer eller mindre allvarliga sätt att exploatera barn. Varje sexuellt övergrepp på ett barn är en kränkning av barnets rättighet och sexuella integritet. ECPAT anser att en gradindelning skulle kunna uppfattas som att den svenska lagstiftningen gör skillnad på olika former av kommersiell sexuell exploatering av barn och att de mindre allvarligare fallen nedprioriteras och bagatelliseras.

Därför anser ECPAT att en gradindelning inte ska införas när det gäller brottet köp av sexuell handling av barn och avstyrker utredningens förslag.

Strikt ansvar för gärningspersonen

Att köpa en sexuell handling kräver oftast att gärningspersonen har personlig kontakt för att kunna genomföra brottet och har därigenom alla möjligheter att fråga barnet om hens ålder och även på andra sätt göra en bedömning i frågan. Ansvaret bör vila på den vuxne att vara säker på att den person som denne planerar att köpa sexuell tjänst också är vuxen.

Vi menar att det viktiga skyddsintresset som barnets rätt till skydd mot sexuella övergrepp och utnyttjande utgör, i detta fall måste anses väga så tungt att det motiverar ett strikt ansvar för samtliga sexualbrott mot barn i 6 kap och föreslår därför att gärningspersonen måste förvissa sig om att det inte är ett barn, det vill säga en person under 18 år.


– Ett strikt ansvar betyder att gärningspersonen har en lagstadgad skyldighet att kontrollera barnets ålder.
#BARNSEXHANDEL #BARNPORNOGRAFI #MÄNNISKOHANDELSUTREDNINGEN #MÄNNISKOHANDEL MED BARN #BÖTER SEXUALBROTT #SOPIGSTRAFFSKALA #SOPIG STRAFFSKALA #LAGSTIFTNING #SEXUALBROTT #SEXUALBROTT MOT BARN #SEXUELLA ÖVERGREPP
0
Kategorier: Barnsexhandel Barnpornografi och brottsligheten online Trafficking / människohandel Våldtäkt mot barn Lagstiftning ECPAT Hotline Kampanjer #SopigStraffskala

Våldtäktsmisstänkt tränare måste stängas av


Foto: Eugene Hoshiko/TT

I förra veckan berättade vi om Ekots granskning av Hudikmappen, där en man som nu dömts för sexualbrott mot barn tidigare utredde samma typ av brott i sin roll som åklagare. Mannens chef menade att de brott han begått på fritiden inte nödvändigtvis påverkade hans yrkesroll, något vi starkt vände oss mot. Nu har det hänt igen. En kampsportstränare står åtalad för att ha våldtagit en 11-årig elev, och trots att föreningens ordförande vet om det misstänkta brottet så har tränaren fått arbeta kvar.

Mannen är den 11-åriga flickans kampsportstränare och han ska ha begått övergreppet förra sommaren när han besökte flickan i hemmet. Trots de grova brottsmisstankarna menar idrottsföreningens ordförande att mannen är oskyldig tills dess att motsatsen är bevisad och att våldtäkten av flickan inte har något ”med verksamheten att göra” eftersom det är en ”incident som påstås ha hänt mellan två personer i ett privat hem”.

Detta är oacceptabelt. Det är idrottsföreningens skyldighet att se till så att varje barn som tränar på klubben ska vara tryggt. Enligt Riksidrottsförbundets rekommendationer ska en tränare som åtalats för sexualbrott mot barn stängas av tills dess att rättsprocessen är över, vilket alltså inte skett i detta fall.

Detta är ett av många exempel där sexuella övergrepp mot barn inte tas på allvar och erkänns av vuxenvärlden. För bara några dagar sedan uppmärksammade Ekot en chefsåklagare som gjorde skillnad på vad en sexualbrottsdömd åklagare gjorde ”på fritiden” och i arbetet. I december fick polisen stark kritik efter att ha sopat misstankarna om att en polischef begått barnpornografibrott under mattan.

Vi säger det igen: ett sexualbrott mot ett barn är ett mycket grovt brott och de är inte mindre allvarliga för att de begås ”på fritiden”. Att skydda barnet mot sexuella övergrepp är en skyldighet. Därför är det helt oacceptabelt att erfarenheter inte samlas och att åtgärder inte uppdateras och implementeras systematiskt. Det är vår skyldighet att sätta barnets bästa i första rummet och det gör vi inte så länge en våldtäktmisstänkt man fortsätter att träna elever i idrott.


VILL DU STÖDJA ECPATS KAMP MOT BARNSEXHANDEL?

SMS:A ECPATSTART50 TILL 72 980 FÖR ATT BIDRA MED 50KR/MÅN. TACK.

.

#VÅLDTÄKT MOT BARN #IDROTT #HUDIKMAPPEN #TRÄNARE
0
Kategorier: Barnsexhandel Våldtäkt mot barn

Jo, en åklagares trovärdighet påverkas om hen våldtar på fritiden


Nu inleder åklagarmyndigheten en granskning av utredningen kring fallet ”Hudikmappen”, där nakenbilder på 30 flickor lades ut på nätet. Fallet var aktuellt 2012 och de flesta anmälningarna ledde aldrig till åtal, utan lades ned av den ansvarige åklagaren. Efter en granskning av Ekot har det visat sig att den ansvarige åklagaren för ”Hudikmappen” var samma åklagare som förra året dömdes för ett antal sexualbrott mot barn. Enligt Ekot finns en rad oklarheter i hur åklagaren handlagt fallet och därför kommer åklagarmyndigheten nu att granska ärendet.

Åklagaren som dömdes för bland annat våldtäkt mot barn, hade begått brott under sex år och samtidigt haft flera känsliga ärenden på åklagarkammaren rapporterar Ekot. Han har bland annat varit åklagare i rättegångar som rör våldtäkt mot barn samtidigt som han kort tid efter själv begått samma brott.

I Ekots artikel menar Gävles chefsåklagare Patrik Säflund att den dömda mannen fortfarande var en bra åklagare och att en måste skilja på det mannen gjorde i sitt privatliv och det han gjorde i tjänsten. Säflund säger:

- Förutom dataintrånget så är det inte brott han gjort i tjänst, utan det är brott han gjort på fritiden.

Detta är ett mycket anmärkningsvärt uttalande från en chefsåklagare. Sexualbrott mot barn är inte mindre allvarliga för att de begås på fritiden och en åklagares objektivitet är avgörande i yrkesrollen. Liksom Ingrid Helmius, doktor i offentlig rätt vid Uppsala universitet säger i Ekots artikel, menar vi att objektiviteten kan ifrågasättas när åklagaren själv begått samma typ av brott.

Ur ett brottsofferperspektiv är det dessutom extremt viktigt att de utsatta barnen kan känna förtroende för rättsväsendet. Att en åklagare själv begår samma typ av brott som han sedan har i uppdrag att utreda, inger inte förtroende. Barnets rättssäkerhet måste sättas i första rummet och ett antagande om att en kollega hade förmågan att skilja på sin roll som åklagare och sitt liv på fritiden fritid är inte tillräckligt för att garantera rättssäkerheten i ett sådant här fall.

Mer än bara "olyckligt"

ECPAT välkomnar därför åklagarmyndighetens beslut om att inleda en granskning av ärendet. Det är mer än ”olyckligt” och det finns skäl för utredning. Om Patrik Säflund inte ser det så är han välkommen till ECPAT på utbildning. Det finns också skäl för Ekot att börja kalla våldtäkter mot 14-åriga flickor för just våldtäkt mot barn och inget annat.

-----------

Hör intervju med Emelie Roséns som gjort Ekots granskning här. Följ #Hudikmappen på Twitter.

VILL DU STÖDJA VÅR KAMP MOT BARNSEXHANDEL?

SMS:A ECPATSTART50 TILL 72 980 FÖR ATT BIDRA MED 50KR/MÅN VIA SMS. TUSEN TACK.

#ÅKLAGARE #VÅLDTÄKT MOT BARN #ÅKLAGARMYNDIGHETEN #UTREDNING #HUDIKMAPPEN
0
Kategorier: Barnsexhandel Våldtäkt mot barn

SPRID MER KUNSKAP

Genom att gilla och dela vår sida och våra inlägg i sociala medier hjälper du oss att få fler att se brottsligheten vi arbetar mot.