Blogg

EN BLOGG OM SEXUELL EXPLOATERING AV BARN

av ECPAT Sverige

Arkiv

Kryptering – bra och säkert, förutom för brottsoffer

Att integritet och personlig säkerhet på nätet är viktigt råder det ingen oenighet om. Det blir därför allt vanligare med så kallad ”end-to-end”-kryptering, det vill säga en kryptering där företaget bakom tjänsten inte kan se vad du skriver. Företaget kan därmed inte heller lämna ut det till polisen.

Det låter ju kanske bra och säkert, förutom för ett brottsoffer. Det kan vara så att bevisen ligger där i tjänsten, men inte går att se.

Många som arbetar med sexualbrott mot barn har de senaste dagarna uttryckt sin oro över att Facebook Messenger kommer att använda denna typ av kryptering. Den amerikanska hotlinen NCMEC, National Center for missing and Exploited Children, skrev häromdagen om detta. Av de 18 miljoner tips de fick in 2018 gällande sexuell exploatering av barn på internet, kom cirka 12 miljoner från just Messenger. De flesta av dessa tips kommer inte kunna utredas om Facebook gör slag i saken och aktiverar en end-to-end-kryptering.

Vad innebär det i praktiken? Jo, att Facebook, NCMEC och polisen plötsligt inte längre får kännedom om alla de sexualbrott som begås mot barn via Facebooks meddelandetjänst. Det innebär däremot inte att övergreppen försvinner. Tvärtom har förövare en ny enkel arena – där en stor del av världens internetanvändare redan finns – där de kan begå sina brott osedda.

Vissa förespråkar att polisen borde ha en ”bakdörr” in till krypterade tjänster, något som riskerar att göra tjänsterna väldigt osäkra. Det är betydligt bättre att kommunikationen krypteras, men att företaget som tillhandahåller tjänsten fortsatt har möjlighet att - när polis och åklagare begär så - lämna ut informationen.

ECPAT Sverige menar att det är ett lands folkvalda regering och riksdag som ska avgöra vilket skydd ett barn ska ha på nätet mot sexuell exploatering. Att lägga sådana beslut hos enskilda personer eller företag, till stora delar utanför demokratisk kontroll, är helt bakvänt.

Enskilda internetanvändares personliga säkerhet och integritet på nätet är viktigt, och meddelanden måste kunna krypteras. ECPAT Sverige menar dock att barnets skydd mot sexuell exploatering inte går att kompromissa med. De företag som inför krypteringen bör därför vara skyldiga att göra det på ett sätt som innebär att sexualbrott mot barn både går att både förebygga och utreda.

Thomas Andersson, senior rådgivare ECPAT Sverige

0
Kategorier: Sexuell exploatering av barn Online

”Sharenting” – lägga upp bilder eller filmer på ditt barn, eller inte?

Flera medier har under veckan uppmärksammat det som kommit att kallas ”sharenting” – när föräldrar lägger upp bilder eller filmer på sina barn i sociala medier eller någon annanstans på internet.

Det pågår också en diskussion om att det, efter årsskiftet när Barnkonventionen blir svensk lag, skulle kunna bli olagligt för föräldrar och andra vuxna att dela bilder och filmer som barn upplever som pinsamma eller utlämnande. Vår generalsekreterare Anna Karin Hildingson Boqvist uttalade sig så här om sharenting i Aftonbladet igår:

”Om det kommer bryta mot barnkonventionen vet vi inte förrän barnkonventionen blir lag. När den blir det kommer barnkonventionen att kunna åberopas i domstol, och vi kommer då få en praxis för vad domstolarna anser att barnkonventionen innebär och hur den ska tolkas.”

Olagligt eller inte så är det viktigt att komma ihåg att barn alltid har rätt till sina egna kroppar och ett eget privatliv. Barnkonventionen slår fast att barn har rätt till sin egen integritet och samma respekt som vuxna visar varandra. ECPAT har som barnrättsorganisation alltid en utgångspunkt i Barnkonventionen i vårt arbete.

Många vuxna känner sig osäkra på hur de ska tänka kring bilder och filmer på barn i sociala medier. Här är några tips på hur du som förälder kan tänka kring att lägga ut bilder på ditt barn:

1. Prata med ditt barn om nätet. Det är aldrig för tidigt att börja prata med barn om nätet, en viktig del av många våras liv. Ha återkommande samtal om hur ni som familj ska göra med sociala medier och annat på internet. Det kan vara bra att komma överens om att fråga om lov innan man lägger upp bilder och filmer på andra.

2. Fråga barnet. Fråga alltid barnet om du får lägga upp foton och filmer du tagit och respektera ett nej. Försök inte övertala barnet eller tjata för att få ett ja, då den situationen tyvärr kan likna situationer barnet kan hamna i med förövare som vill att de går med på att lämna ut bilder och filmer på sig själva.

3. Tänk efter före. Är barnet väldigt litet kan en bra tumregel vara att bara lägga ut bilder som du hade varit bekväm med att publicera på dig själv. Fundera också på om det kanske går att berätta om er härliga dag på stranden utan en avklädd bild på ditt barn. Känner du dig osäker på om ditt barn skulle kunna bli ledset eller känna sig bortgjord av bilden, antingen nu eller i framtiden? Avstå i så fall.

4. Ditt barn lär sig av hur du gör. Om du lägger ut avklädda bilder på ditt barn, eller bilder som barnet kanske kan känna är pinsamma eller utlämnande utan att kolla med barnet om det känns OK – hur ska ditt barn då förstå att hen inte får göra detsamma med klasskamrater och vänner? Barn kan tyvärr råka begå brott när de tror att de bara härmar hur vuxna gör.

5. Spread the word. Prata gärna med andra vuxna och barn om att barn har rätt till samma respekt som vuxna så att vi tillsammans kan hjälpas åt att göra internet till en trygg plats för alla.


Johanna Engström Legitimerad Psykolog & Utredare
Johanna Engström Legitimerad Psykolog & Utredare




0
Kategorier: Sexuell exploatering av barn Online

Att stoppa datalagring är att nedprioritera barnets rättigheter

Den 11 oktober kommer rapporten från den statliga utredning som ska se över regler för svensk datalagring. Förhandsuppgifter från utredningen har dykt upp i media och utredningen har redan mött stort motstånd. Kritiker menar att en utökning av datalagring skulle innebära stora kostnader för operatörerna och övervakning av användare. Det talas om vikten av egen integritet, men aldrig om integriteten hos det barn som exploateras sexuellt, trots att brotten inte kan utredas om data från de som begår brotten inte lagras.  

I december 2016 kom EU-domstolens förhandsutlåtande om de svenska datalagringsbestämmelserna. Beskedet var att Sverige inte längre kan tvinga internetoperatörer att lagra data i brottsbekämpande syfte. Detta har i många fall omöjliggjort polisens arbete för att utreda sexualbrott mot barn på nätet.

Varför behövs datalagring för att bekämpa barnsexhandel? 

Det som i lagen missvisande kallas barnpornografibrott är i själva verket bevismaterial på att ett sexualbrott mot ett barn begåtts. När brottet utreds är en sak viktigare än någon annan: att identifiera och hitta barnet på bilden. Barnet kan befinna sig i en pågående övergreppssituation.

Hur många utsatta barn som sedan december inte kunnat hittas på grund av att flera operatörer inte längre lagrar data vet ingen. Men enligt polisen börjar i princip varje utredning av ett dokumenterat sexuellt övergrepp på barn med ett IP-nummer. Polisen måste kunna begära ut information om vem som hade en viss IP-adress vid en viss tidpunkt. Det är därmed nödvändigt att operatörerna lagrar data så att polisen kan begära ut de uppgifter som behövs för att hitta ett barn som kan befinna sig i en pågående övergreppssituation.  

Att stoppa datalagring är att nedprioritera barnets rättigheter

Att vända sig mot lagring av data är att starkt nedprioritera barnets integritet och rättigheter. Sexualbrotten mot barn på nätet ökar. Det handlar om allt från övergrepp som fotograferas, filmas och sprids vidare över hela världen, till övergrepp som beställs och livestreamas.  

Barnets rätt att inte utsättas för sexuella övergrepp måste prioriteras. Utredningen måste föreslå en metod som ger polisen verktyg att hitta barn i pågående övergreppssituationer. Så länge data inte lagras är detta inte möjligt då spåren från förövarna på nätet försvinner. Med dagens regler kan polisen i dessa fall omöjligt hitta barnet som fortsätter utsättas för sexuella övergrepp.


Vill du stödja vår fortsatta kamp mot barnsexhandel? 

Swisha valfritt belopp till 90 34 34 9. Tusen tack! 

#DATALAGRING #DATALAGRINGSDIREKTIVET #UTREDNING #SEXUELLA ÖVERGREPP MOT BARN PÅ NÄTET
0
Kategorier: Sexuell exploatering av barn Online Lagstiftning Kampanjer #backabarnen

ECPOD avsnitt 2: Tysta rop – barns berättelser om sexhandel

Idag, på alla hjärtans dag, släpper vi det andra avsnittet i barnrättspodden ECPOD - om kampen mot barnsexhandel. ECPOD är en podcast i samarbete med journalisten Caroline Engvall, och framtagen med medel från PostkodLotteriet.

I avsnittet pratar ECPATs programchef Maria Schillaci och författaren Natalie Gerami om den sexuella exploateringen av barn och vad vi alla kan göra för skillnad i kampen mot den.

Lyssna och sprid kunskapen. Ditt engagemang är viktigt!

Avsnitt 2: Tysta rop – barns berättelser om sexhandel

Prata om podden under hashtaggen #ECPOD.


Läs ett utdrag ur boken ”Tysta rop – barns berättelser om barnsexhandel” nedan, eller lyssna när författaren Natalie Gerami läser ett stycke i poddavsnittet.

Det går bara några dagar innan Laxmi hör att någon kommit in i rummet bredvid. Hon smyger ner på golvet och trycker örat mot hålet. Men nu är det tyst. Personen därinne måste sova. Hon hör då och då hur det knarrar i sängen som om någon vänder sig om, men annars är det tyst. I två dagar är det tyst, innan hon hör en röst från andra sidan.
”Hallå”, viskar Laxmi, men får inget svar.
”Hallå, var inte rädd. Jag är bara flickan i rummet intill. Nere vid golvet. Kom.”
Hon hör någon som dunsar ner i golvet. Hon ser också att det mörknar för hålet, men sedan ljusnar det igen, som om någon letar utan att hitta.
”Hallå, här”, viskar Laxmi lite högre, med munnen tryckt mot hålet. Hon sticker in fingret och vickar med det fram och tillbaka.
”Mamma?”
”Nej”, fnissar Laxmi, ”jag är inte din mamma. Jag heter Laxmi, vad heter du?”
Något snuddar vid hennes finger och hon drar ut det och kikar in. Ett stort öga kikar tillbaka.
”Mamma? Var är min mamma? Jag vill åka hem.”
Laxmis hals snörper ihop sig. Hon får svårt att andas. Den där rösten. Den tillhör inte en flicka, den tillhör ett litet barn.
”Lilla vän, hur gammal är du?”
”Varför kan jag inte se dig?” säger rösten högt.
”Scchhhh, du måste vara tyst. Annars är det farligt. Du måste viska.”
”Viskleken?” viskar rösten tillbaka, nu med lite entusiasm.
”Ja precis, när man pratar in i hålet så ska man alltid leka viskleken och så får man inte berätta det för någon. Förstår du det?”
”Jaaaa”, viskar den nyss ledsna rösten glatt.
”Hur gammal är du lilla vän?”
”Jag är fem och ett halvt och jag heter Shania och jag bor med mamma och pappa, men de är inte här nu.”
Det måste ha blivit något fel. Hon ska inte vara här. De kommer bara att låta henne vara i rummet tills hon får åka hem. Vem vill ligga med ett barn? Flickan börjar gråta och Laxmi försöker trösta. Först när hon lågt har sjungit de sånger hon brukade sjunga för sina småsyskon, lugnar sig Shania. Efter ett tag gissar Laxmi att hon har lagt sig på det smutsiga golvet under hålet. När Laxmis kunder börjar komma, lyssnar hon hela tiden efter ljud från rummet intill. Men till hennes lättnad är det än så länge alldeles tyst.

#AVSNITT 2 #ECPOD #POD #PODD #PODCAST #CAROLINE ENGVALL #BARNRÄTTSPOD #TYSTA ROP
0
Kategorier: Sexuell exploatering av barn Sexuell exploatering av barn inom resor och turism Online ECPOD

POSITIVT BESKED FRÅN JUSTITIEMINISTER MORGAN JOHANSSON OM LIVSVIKTIG FRÅGA: ”ETT NYTT LAGFÖRSLAG ÄR ATT VÄNTA INNAN ÅRSKIFTET”.


ECPAT har i mer än 20 års tid drivit kampen mot dokumenterade sexuella övergrepp på barn. På Safer Internet Day den 7 februari 2017 träffade ECPAT justitieminister Morgan Johansson och kunde samtidigt överlämna en ny forskningsrapport om det s.k. barnpornografibrottet, och hur det faktiska skyddet för barn i dokumenterade sexuella övergrepp fungerar. Idag kan sexuella övergrepp mot barn och nedskräpning båda leda till böter. År 2014 var vi över en halv miljon människor som tog ställning mot den sopiga straffskalan - för att dokumenterade sexuella övergrepp på barn ska ses som ett sexualbrott och inget annat. Det måste vara tydligt för både barnet och förövaren att det som skett är ett sexualbrott – inte ett brott mot allmän ordning. Ni kan lita på att ECPAT Sverige driver detta hela vägen, tills alla barn har ett fullgott juridiskt skydd och straffet motsvarar brottets allvar.

Under ECPATs Nordiska Forum i november aviserade Morgan Johansson en översyn av barnpornografibrottet, något som sedan inleddes redan i januari, i samband med SvDs och Aftonbladets artikelserie #användarna. Morgan Johansson meddelade på mötet med ECPAT den 7 februari att arbetet med översynen pågår och att ett lagförslag ska presenteras innan årsskiftet. ECPAT har länge krävt en bättre lagstiftning och gav i början av 2016 i uppdrag åt Anna Kaldal och Malou Andersson vid Juridiska fakulteten på Stockholms universitet att göra en oberoende forskningsstudie om det s.k. barnpornografibrottet utifrån ett barnrättsperspektiv. Studien som precis färdigställts i en rapport utreder förutsättningarna för en flytt av brottet från 16 kapitlet i brottsbalken, som handlar om brott mot allmän ordning, till 6 kapitlet i brottsbalken som reglerar sexualbrott. ECPAT kommer att presentera forskningsrapporten på Internationella Brottsofferdagen den 22 februari 2017 tillsammans med Anna Kaldal och Malou Andersson. Rapporten kommer sedan finnas tillgänglig på hemsidan.

Vid mötet med Morgan Johansson bjöd vi in honom till oss för en presentation av vårt brottsförebyggande arbete, bland annat i ECPAT Hotline. Morgan Johansson var positiv till det och kommer till oss i april. Vi ser det som ett bra tillfälle att berätta för honom om det vi ser dagligen – att produktionen av övergreppsmaterial och tillgängligheten ökar. Övergreppen tar sig också allt grövre former och vi kan se en högre andel mycket små barn. Samtidigt exploateras många pubertetsutvecklade barn sexuellt, och där är skyddet särskilt svagt. Vi behöver en effektiv lagstiftning som speglar brottets allvar och synliggör vad det faktiskt handlar om – sexuella övergrepp på barn.

#BARNPORNOGRAFILAGSTIFTNINGEN #LAGSTIFTNING #MORGANJOHANSSON #ANVÄNDARNA #INTERNATIONELLABROTTSOFFERDAGEN #SOPIGSTRAFFSKALA #FLYTTABROTTET

0
Kategorier: Sexuell exploatering av barn Dokumenterade sexuella övergrepp mot barn Online Lagstiftning

SPRID MER KUNSKAP

Genom att gilla och dela vår sida och våra inlägg i sociala medier hjälper du oss att få fler att se brottsligheten vi arbetar mot.