EN BLOGG OM BARNSEXHANDEL

av ECPAT Sverige

Trots EU-domen: datalagring nödvändig för att bekämpa barnsexhandel

I höstas drev vi kampanjen #backabarnen för att uppmärksamma Sverige om att polisen sedan i december 2016 i princip inte kunnat utreda sexualbrott mot barn på nätet. Då kom nämligen ett beslut från EU-domstolen som sa att Sverige inte längre kan tvinga internetoperatörer att lagra data. När data inte längre lagras suddas brottsplatsen på internet ut och polisen kan inte hitta förövaren eller barnen som utsatts för övergrepp. Regeringen presenterade en utredning med förslag om vägen framåt, en utredning vi nu gett vår syn på i ett remissvar.  

>> Läs hela remissvaret här. <<


ECPATs jurist Clara Ludvigsson har granskat utredningen om datalagring


ECPAT stödjer dessa förslag från utredningen: 

  • Datalagring är nödvändig! Sverige är enligt folkrätten skyldiga att så effektivt som möjligt bekämpa brott, för att kunna göra det måste data lagras. Alternativa metoder för att slippa lagra data har undersökts, men de är inte tillräckliga eftersom en inte i förväg inte kan veta vem som kommer att begå brott och när. Polisen behöver kunna gå tillbaka i tiden för att hitta förövarna som begår brotten och barnen som utsätts.  
  • Tiden för lagring justeras. Tidigare gällde 6 månader generellt men nu ska mellan 2-10 månader gälla beroende på vilken typ av uppgift det handlar om. Lagring av abonnemangsuppgifter inklusive IP-nummer förlängs till 10 månader.
  • Abonnentuppgifter ska lagras! Efter EU-domen har operatörerna inte lagrat uppgifter om vem en viss IP-adress tillhört (mer om abonnentuppgifter i fakta-avsnittet nedan) vilket utredningen nu visar att EU-domen inte stödjer. Lagringstiden förlängs från dagens 6 månader till 10. Detta är särskilt viktigt i barnpornografibrottsärenden då brotten ofta tar lång tid att utreda eftersom materialet sprids över hela världen och polis i olika länder måste involveras. Det är också viktigt för att brotten ibland upptäcks långt efter att de begåtts.  
  • Regleringen ska vara teknikneutral! Tidigare har internetoperatörer inte behövt identifiera en enskild abonnent bakom ett IP-nummer när det delats av flera genom så kallad NAT-teknik (läs mer om NAT i fakta-avsnittet nedan). Utredningen menar nu att tekniken inte ska spela någon roll utan att uppgifterna ska kunna ges till polis vid misstanke om brott oavsett. Detta är mycket viktigt i ärenden om sexuella övergrepp mot barn på nätet då polisen idag har svårt att identifiera den slutliga användaren av en viss IP-adress.  


ECPAT är kritisk till att: 

  • Omfattningen av lagringen av trafikuppgifter minskas.  
    Utredningar kan komma att försvåras när polisen inte kan gå längre bakåt i tiden för att se hur en viss kommunikation gått, mellan vilka och vart någonstans. När omfattningen av vilka delar som lagras begränsas och när de olika delarna lagras olika tider, kan en “länk i kedjan” försvinna vilket kan göra att spårningsarbetet avbryts. 

Att förebygga, förhindra, utreda och lagföra sexualbrott mot barn är en av samhällets absolut viktigaste uppgifter. Inte bara för att hitta och lagföra förövarna, utan framför allt för att hitta de barn som utsätts för sexuella övergrepp och ta dem ur övergreppssituationen. Vi behöver datalagring för att kunna bekämpa brotten och vi vill också understryka vikten av att lagstiftningen utformas så att operatörer inte kan tolka olika. Det ska inte kunna vara en konkurrensfördel på bekostnad av barnen att inte lagra data.  

>> Läs hela remissvaret här. << 


ABONNENTUPPGIFT  

Rör uppgifter om abonnentens nummer, namn, titel och adress. Hit räknas också uppgifter om exempelvis avtal och fakturering, både fasta som dynamiska ip-adresser och IMSI-nummer (ett nummer som är kopplat till abonnentens SIM-kort och därmed telefonnummer).   

TRAFIKUPPGIFT   

Trafikuppgifter innehåller inget textinnehåll utan endast uppgifter om avsändare, mottagare, tidpunkt för kommunikationen, medium för kommunikationen och plats.   

NAT  

NAT står för Network Address Translation eller nätadressöversättning. Tekniken gör det möjligt att ansluta många datorer till en internetanslutning med en eller några gemensamma IP-adresser. Det kan användas av en internetoperatör för att ge många kunder samma IP-nummer. Anledningen är att de IP-adresser som normalt används idag, så kallade IPv4-adresser, är slut. Tanken var att NAT-tekniken skulle användas i väntan på ett nytt system, IPv6-adresser. En övergång till IPv6 är redan möjlig men för vissa operatörer har NAT blivit ett substitut för en övergång.  

 

#DATALAGRING #UTREDNING #INTEGRITET #REMISSVAR #REMISS
0
Kategorier: Barnsexhandel Lagstiftning

Personer som döms för barnpornografibrott har ofta begått fysiska övergrepp

Bilden är ett montage, ursprungsartikel här

ECPAT har de senaste åren sett att både produktionen och tillgängligheten av övergreppsmaterial ökat. Därför gav vi förra året två oberoende forskare i uppdrag att titta närmre på barnpornografibrottet. Vad blir konsekvenserna av att det är ett brott mot allmän ordning och inte ett sexualbrott? Finns det något samband mellan innehav av övergreppsmaterial och fysiska sexuella övergrepp mot barn? Här nedan har vi sammanfattat vad forskningsrapporten visade. 

>> Läs hela Barnpornografibrottet - det straffrättsliga skyddet mot dokumenterade sexuella övergrepp mot barn <<

De senaste dagarna har vi kunnat läsa om en läkare som misstänkts för sexualbrott mot barn, där polisen efter att utredningen inletts också hittat övergreppsmaterial hemma hos honom. Detta har visat sig inte alls vara ovanligt.

Hälften av förövarna dömdes också för fysiska sexualbrott mot barn

  • Kartläggningen visar att det finns ett samband mellan barnpornograifbrott och sexuella övergrepp mot barn; personer som döms för barnpornografibrott döms också i många fall för sexualbrott mot barn. Av de fall forskningen granskade visade det sig att de personer som dömdes för barnpornografibrott, i omkring hälften av fallen, 48 %, även dömdes för sexualbrott mot barn.

Engagemanget avgör om barnet ses som målsägande eller inte 

  • Brottets nuvarande placering i 16 kap. brottsbalken, brott mot allmän ordning, utesluter inte att barnet får ställning som målsägande men det är ofta den enskilde åklagarens eller målsägandebiträdets engagemang som avgör om barnet får ett målsägandebiträde och på så sätt också får rätt till skadestånd. 
  • Barnet ges i undantagsfall ställning som målsägande vid ett rent barnpornografbrott.
  • Flyttas brottet till 6:e kap, om sexualbrott, så skulle stabilare förutsättningar skapas för att ett barn som utsatts för övergrepp som dokumenterats på bild eller film betraktas som målsägande och därmed en starkare rätt till juridisk representation i rättsprocessen.

En stark signal: det handlar om övergrepp inte pornografi

  • En flytt av barnpornografibrottet skulle medföra ett starkt signalvärde och ett erkännande av den kränkning bilderna och filmerna innebär för barnet.
  • Det finns också anledning att se över dagens utformning av brottet. Idag finns en fallande skala, där skildringsbrottet ses som mest allvarligt. Idag vet vi att barn vars bilder eller filmer sprids traumatiseras i lika stor grad eller större, vilket gör att spridning av bilder inte borde vara underordnad skildring.

>> Läs mer om resultatet och vägen framåt i rapporten. <<

#FORSKNING #FORSKNINGSRAPPORT #BARNPORNOGRAFIBROTTET #RAPPORT
0
Kategorier: Barnsexhandel Barnpornografi och brottsligheten online Lagstiftning

Äntligen straffbart att föreslå en träff med ett barn i sexuellt syfte

Groominglagstiftningen infördes 2009 men har sedan dess mött kritik och gjorts om utan önskade resultat. Lagstiftningen har varit trubbig och lett till få åtal och än färre fällande domar. Detta beror på att  det varit svårt att nå upp till lagstiftningens beviskrav. Den 1:a januari 2018 trädde dock en ny lag i kraft vilken innebär att det blir straffbart att föreslå en träff med ett barn i sexuellt syfte. Tidigare har det krävts att gärningspersonen vidtagit en åtgärd för att en träff med ett barn i sexuellt syfte ska äga rum. Äntligen ett steg i rätt riktning. 

Grooming innebär att en vuxen person tar kontakt med ett barn i syfte att sedan utnyttja barnet sexuellt, i lagen heter brottet kontakt med barn i sexuellt syfte. 2013 gjorde Brottsförebyggande rådet en uppföljning av tillämpningen av groominglagstiftningen. Den visade att lagen inte fungerar. Fram till slutet av 2012 hade det gjorts 617 polisanmälningar om grooming, men endast i fem fall fälldes den misstänkta. Som lagen varit utformad har det krävts bevis för  att den vuxne stämt möte barnet och att syftet med mötet varit att begå sexualbrott. Men att ha bestämt tid och plats har inte räckt som bevis, det har också krävts att den vuxne exempelvis lämnat en färdbeskrivning eller köpt en tågbiljett till barnet. Dessa beviskrav gjorde att lagen inte kunde leva upp till dess syfte – att kunna ingripa i ett tidigt skede för att förhindra fysiska sexualbrott.

ECPATs förslag till den nya lagen

Med anledning av detta tillsattes en utredning av lagstiftningen som gjordes av regeringen 2014-2015. Utredningen skickades sedan ut på remiss och ECPAT kom med följande kommentarer:

  • Det ska framgå att det är obetydligt huruvida barnet vill träffas eller inte, gärningspersonen ska vara skyldig oavsett om viljan att ses finns hos barnet.
  • Det ska inte krävas att gärningspersonen gör en aktiv handling för att träffa barnet, t.ex. köpa en tågbiljett. Redan när den vuxne föreslår en träff ska hen anses ha begått ett brott.
  • ECPAT vill höja maxstraffet till fängelse i två år, istället för 1 år, eftersom det i större utsträckning skulle reflektera brottets allvar.
  • ECPAT vill att brottet byter namn till ”kontakt för att möta barn i sexuellt syfte”, utredningens förslag var ”åtgärd för att möta ett barn i sexuellt syfte”.

Vad innebär den nya lagstiftningen?

  • Barnets vilja att träffa gärningspersonen saknar betydelse.
  • Det är straffbart att föreslå en träff med ett barn i sexuellt syfte, rekvisitet att gärningspersonen måste ha vidtagit en åtgärd, t.ex. köpt en tågbiljett till barnet, är borttaget.
  • Maxstraffet är höjt till 2 års fängelse.
  • Det nya namnet på brottet blir ”kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte” – justitieutskottet håller alltså med ECPAT i kritiken vi framfört 

Det är mycket glädjande att groominglagstiftningen nu skärpts och vi kommer att bevaka att den nya lagstiftningen får önskad effekt – fler anmälningar, åtal och fällande domar. Det är också viktigt att barnet får vetskap om att detta är ett brott. Det är ett första steg för att få barn att berätta för någon vuxen vad de utsatts för vilket förhoppningsvis också leder till fler anmälningar.  

#GROOMING #LAGSTIFTNING #LAG #LAGEN #KONTAKT MED BARN I SEXUELLT SYFTE #KONTAKT FÖR ATT TRÄFFA ETT BARN I SEXUELLT SYFTE
0
Kategorier: Barnsexhandel Grooming Lagstiftning

Vad handlar #backabarnen och datalagringen om?

Backa barnen ECPAT

För snart ett år sedan meddelade EU-domstolen att EU:s medlemsstater, däribland Sverige, inte får ålägga teleoperatörer en generell skyldighet att lagra trafikdata för att bekämpa brott. Fram till dess tillämpade Sverige en lag som föreskrev att teleoperatörer skulle lagra trafikdata under sex månader för att bekämpa brott, data som behövs för att hitta barn som kan befinna sig i en pågående övergreppssituation.

Bakgrund

Frågan om lagring av trafikuppgifter är inte ny utan har diskuterats under många år. Att hitta en balans mellan de olika grundläggande fri- och rättigheterna är inte en enkel uppgift. Sverige införde regler om lagring av trafikuppgifter och abonnemangsuppgifter för brottsbekämpande ändamål år 2012, efter ett direktiv från EU. EU-direktivet ogiltigförklarades dock 2014, endast två år efter att de svenska reglerna infördes. Direktivet ansågs stå i strid med grundläggande mänskliga rättigheter. Frågan uppkom då om de svenska reglerna också var ogiltiga, de byggde ju på det nu ogiltigförklarade EU-direktivet. Sverige tillsatte en snabbutredning som kom fram till att vi kunde behålla de svenska reglerna. Motiveringen var bl.a. att de svenska reglerna - till skillnad från de i direktivet - innehöll tydliga regler om villkoren för att lämna ut lagrade uppgifter. Post- och telestyrelsen (PTS) förelade därefter de svenska operatörerna att fortsätta lagra uppgifter för brottsbekämpande ändamål vid äventyr av vite. 

Tele 2 överklagagade - operatörer kan inte tvingas lagra data

Tele2 valde att överklaga föreläggandet från PTS men förlorade i förvaltningsrätten. Målet överklagades och nästa instans, Kammarrätten, valde att inhämta ett s.k. förhandsavgörande från EU-domstolen, en bindande tolkning av unionsrätten. Den 21 december 2016 kom EU-domstolens avgörande som sa att det inte är förenligt med EU-rätten att staten tvingar telebolag att generellt lagra deras kunders trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter.

Efter domen från EU-domstolen slutade många svenska telebolag att lagra data. I februari 2017 tillsatte den svenska regeringen en utredning som ser över den svenska datalagringsregleringen. Utredningens uppdrag är att föreslå de förändringar som är nödvändiga för att det svenska regelverket ska vara proportionerligt och ha en ändamålsenlig balans mellan skyddet för enskildas personliga integritet och behovet av uppgifter för att kunna förebygga, förhindra, upptäcka, utreda och lagföra brott.

Kammarrätten i Stockholm meddelade dom i målet den 7 mars 2017 och upphävde med hänvisning till EU-domstolens förhandsavgörande PTS föreläggande mot Tele2. Enligt Kammarrätten kan de svenska bestämmelserna som ålägger operatörer att lagra uppgifter för brottsbekämpande ändamål inte tillämpas eftersom de inte är förenliga med EU-rättsliga regler. 

Konsekvenser av EU-domstolens förhandsavgörande drabbar barnen

Uppgifter om elektronisk kommunikation är av stort värde för att kunna upptäcka och utreda brott. För viss typ av internetrelaterad brottslighet, såsom exempelvis dokumenterade sexuella övergrepp på barn (barnpornografibrott) är IP-adresser av avgörande betydelse för att kunna identifiera en misstänkt gärningsman. Just nu kan polisen inte utreda många av de tips och anmälningar de får om sexualbrott mot barn på internet eftersom informationen de behöver inte finns sparad. För att kunna utreda t.ex. ett misstänkt barnpornografibrott måste polisen kunna begära ut information om vem som hade en viss IP-adress vid en viss tidpunkt. Om informationen inte finns sparad kan polisen i många fall inte utreda dessa brott, och barnet blir kvar i vad som kan vara en pågående övergreppssituation.

Vad vill ECPAT med kampanjen #backabarnen?

Barn som utsätts för sexuella övergrepp har också mänskliga rättigheter, de har också rätt till integritet. Vi vet idag genom forskning att barn som utsätts för övergrepp som dokumenteras och sprids kan få livslånga skador och trauman, bland annat genom vetskapen om att övergreppen på dem aldrig försvinner från nätet. Tyvärr syftar alltför många som talar om integritet på nätet bara på sin egen.

För ECPAT är det viktigt att den data som behövs för att kunna utreda sexualbrott mot barn finns tillgänglig för polisen. Det innebär inte att ECPAT förespråkar en massövervakning, i bemärkelsen att polisen hela tiden kontrollerar vad personer som inte är misstänkta för brott gör på nätet, utan att ECPAT vill se en möjlighet för polisen att kunna begära ut nödvändig information just när det gäller sexualbrott mot barn. 

>> SÄTT PRESS PÅ POLITIKERNA DU MED - BACKABARNEN.SE <<

#DATALAGRING #DATALAGRINGSDIREKTIVET #EU #EU-DOMSTOLEN #TELE 2 #LAGRA DATA #BACKA BARNEN ##BACKABARNEN #BACKA BARNEN #KAMPANJ #INTERNETOPERATÖRER
0
Kategorier: Barnsexhandel Lagstiftning Kampanjer #backabarnen

ECPAT Sveriges kommentar till Lagrådets yttrande


ECPAT har tagit del av Lagrådets yttrande över regeringens förslag om att göra barnkonvention till svensk lag. ECPAT är positivt till att Lagrådet inte har fört fram några skäl till att en inkorporering av barnkonventionen skulle strida mot grundlagen eller någon annan lag. Lagrådet anför inte heller att en inkorporering av barnkonventionen skulle påverka kravet på rättssäkerhet eller motverka syftet med konventionen i sig. Likväl avstyrker Lagrådet regeringens förslag då det hävdar att barnkonventionens artiklar är för allmänt hållna. Det jämför med Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna som det menar ”är mer konkreta”. Detta trots att Lagrådet år 1993, vid tidpunkten för inkorporeringen av Europakonventionen, ansåg att konventionen ”i de centrala delarna är mycket allmänt hållen” – vilket enligt Lagrådet skulle medföra tillämpningsproblem. Av detta att döma tycks Lagrådet nu ha ändrat sin uppfattning om Europakonventionen, vilket i sig är positivt. Det visar också hur konventionens status har stärkts efter att ha blivit svensk lag.

Att barnkonventionens artiklar anses vara för allmänt hållna ser ECPAT inte som något hinder till att göra barnkonventionen till svensk lag – även om det möjligen är en utmaning. Det finns alla möjligheter att överkomma de utmaningar som föreligger och det är gott om tid. Lagen är inte tänkt att träda i kraft förrän i januari 2020. Fram till dess kan lärdomar dras av andra länder i Europa i vilka barnkonventionen redan gäller som lag, däribland Norge. Regeringen har i sin remiss också aviserat en rad förslag som ska underlätta processen, såsom en skriftlig vägledning, en kartläggning av hur barnkonventionen behandlas i svensk lagstiftning och rättstillämpning samt ett brett kunskapslyft.

ECPAT menar att Lagrådets yttrande i sig på flera sätt visar på behovet av mer kunskap om barnets rättigheter såsom de stadgas i barnkonventionen. Ett exempel är Lagrådets yttrande om barnets rätt att höras. Lagrådet tvivlar på att efterlevnaden av barnkonventionen avseende just rätten att höras skulle bli bättre av ytterligare en reglering. Det hänvisar till att det redan finns särskilda bestämmelser om att barnet ska ges möjlighet att framföra sina åsikter. Problemet är att dessa bestämmelser inte fullt ut speglar den rätt som stadgas i barnkonventionen. I utlänningslagen anges att barnet ska höras om det inte är olämpligt – ett rekvisit som inte är förenligt med barnkonventionen, något som fastslagits av FN:s barnrättskommitté. Denna reglering är ett av flera exempel på att barnets rättigheter behöver stärkas.

Som barnrättighetsutredningen har fastslagit har inte barnkonventionen fått tillräckligt genomslag i rättstillämpningen och det finns i dag tydliga brister i förhållande till barnets rättigheter enligt konventionen. Att inkorporera barnkonventionen i svensk lag är ett nödvändigt nästa steg för att förbättra levnadsvillkoren för varje barn som bor eller befinner sig i Sverige.

ECPAT anser därför att regeringens beslut att gå vidare med att göra barnkonventionen till svensk lag är nödvändigt för att säkra att ett barnrättsbaserat synsätt får genomslag i rättstillämpningen.

#BARNKONVENTIONEN #LAGSTIFTNING
0
Kategorier: Barnsexhandel Lagstiftning Barnkonventionen

SPRID MER KUNSKAP

Genom att gilla och dela vår sida och våra inlägg i sociala medier hjälper du oss att få fler att se brottsligheten vi arbetar mot.