EN BLOGG OM BARNSEXHANDEL

av ECPAT Sverige

Barn ska inte betala priset för vuxnas bristande kunskap


Tidigare i år kom FN:s barnrättskommitté med sina rekommendationer till Sverige om tillämpningen av barnkonventionen och de två tilläggsprotokoll som Sverige ratificerat. Den första delen av vår miniserie om rekommendationerna finns att läsa här, idag vill vi berätta mer om barnrättsperspektiv och barnets bästa. Det låter enkelt, men vad innebär det egentligen i praktiken?

Enligt barnkonventionen är varje människa under 18 år ett barn. Varje barn som bor eller befinner sig i ett land som har ratificerat barnkonventionen, som Sverige, har rätt till de rättigheter som uttalas i konventionen. Det spelar alltså ingen roll om barnet är svensk medborgare eller är här tillfälligt, hen har samma rättigheter oavsett. Rättigheterna är individuella vilket innebär att de rör enskilda barn, eller varje enskilt barn i en grupp. Barn har inga skyldigheter i konventionen, rättigheterna är inte villkorade och rättigheterna förutsätter varandra.

Barn ska inte vara maktlösa i beslut som rör dem

I FN:s senaste rekommendation till Sverige så står det tydligt att vi bör öka kunskapen om hur politiker, beslutsfattare och andra personer som arbetar med eller för barn ska tillämpa barnets bästa i praktiken. Det kan tyckas enkelt men barn i Sverige drabbas ofta av åldersmaktsdiskriminering i alla delar av samhället: i familjen, i skolan och när det gäller politiska beslut. Det fattas beslut varje dag som rör barn där barnets åsikt inte har vägts in - de blir maktlösa i frågor som rör dem och det måste vi göra något åt.

Barnet är experten på sitt liv

För att barnets bästa ska kunna praktisera måste synen på barnets inflytande också förändras. I barnkonventionen är just den här delen en av de mest kontroversiella, just för att det handlar om makt och hur mycket bestämmanderätt barnet ska ha i frågor som rör hens liv i förhållande till den vuxna.

Barndomen har tidigare bara setts som en transportsträcka till att bli vuxen för att då kunna fatta nödvändiga beslut, men i barnkonventionen är barnet expert på sin egen vardag och jämställd den vuxne. Barnkonventionen poängterar att barnets liv är viktigt här och nu och det är vi som vuxna som är skyldiga att se till att de 54 rättigheter som finns i konventionen efterlevs – inte riktmärket, visionen eller idealet.

Vuxna är skyldiga att väga in barnets åsikt

Rätten till inflytande betyder att barnet har rätt att uttala sig i alla frågor som rör barnet, att den vuxne är skyldig att lyssna, att väga in barnets åsikt i beslutet och att förklara för barnet varför beslutet har fattats och hur barnets åsikt har vägts in.

Det enda undantag som finns till detta är om barnet själv väljer att inte delta i den aktuella processen. Vuxna kan inte välja vilka frågor de vill tillfråga barn, barnets rätt att delta gäller i alla frågor som rör barnet. Detta kan tyckas vara en både enkel och rimlig process, men i själva verket har vi en lång väg att gå, även i ett land som Sverige som ofta ses som ett föregångsland när det kommer till barnets rättigheter.

Ska vi kunna se till barnets bästa måste vi lära oss vad det innebär

Politiska beslut som rör barn fattas idag av riksdag, regering, landsting och kommuner. Vuxna som har rösträtt kan påverka vilka personer som fattar dessa beslut, men barnen har inte samma rättighet. Trots att det är personer som ska fatta beslut som rör barnen och deras rättigheter. För att barnets rättigheter ska tillgodoses i dessa processer krävs ett barnrättsperspektiv, och här behövs mer kunskap, vi ska förklara varför:

  • En vuxen kan aldrig se världen genom barnets ögon och kan aldrig ha det enskilda barnets perspektiv. En vuxen kan försöka närma sig barnets perspektiv och tolka barnets åsikt, detta brukar kallas för ett barnperspektiv.
  • För att kunna göra tolkningen, eller för att ha ett barnperspektiv, behöver den vuxne kunskap om till exempel barnets utveckling, miljö, mognad, socioekonomiska förhållande, psykosociala hälsa, familjeförhållande och potentiella konsekvenser som beslutet kan leda till för barnet.
  • Ett barnrättsperspektiv utgår dessutom från djupgående kunskap om de rättigheter och den barnsyn som finns i barnkonventionen.

Många politiker och beslutsfattare säger att de har ett barnrättsperspektiv när de fattar beslut som rör barn, men faktum är att kunskapen om vad ett barnrättsperspektiv faktiskt innebär är väldigt låg. Om du som beslutsfattare inte har inhämtad barnets åsikt i en fråga som rör barnet, kan du inte hävda att du har ett barnrättsperspektiv. Att fatta beslut och sedan hänvisa till att beslutet ”sätter barnets bästa i främsta rummet” utan att ha rådfrågat barnet, är inte heller att ha ett barnrättsperspektiv, och det är inte förenligt med barnkonventionen.

För att barnet ska få en säker rättsprocess och sina rättigheter tillgodosedda så krävs obligatorisk utbildning om barnets rättigheter och barnsexhandel för alla som arbetar med eller för barn. Ett vuxet barnperspektiv och ett barnrättsperspektiv behöver inte betyda samma sak. Ett barnrättsperspektiv måste utgå från djupgående kunskap om de rättigheter och den barnsyn som finns i barnkonventionen, om våra beslutsfattare inte vet vad det innebär så är det barnen som får betala priset.

#BARNPERSPEKTIV #BARNETS PERSPEKTIV #BARNRÄTTSPERSPEKTIV #BARNETS BÄSTA #FN #FNS BARNRÄTTSKOMMITÉ #BARNRÄTTSKOMMITTÉN #TRIGGERUPPMANINGEN
0
Kategorier: Barnkonventionen

Vi kan förändra att fruktansvärda övergrepp leder till böter

Banner_SopigStraffskala-1-720x213 (kopia)

Del två i miniserien här på bloggen handlar om FNs barnrättskommittés rekommendationer till Sverige som rör lagstiftningen. Är det verkligen rimligt att det som kallas för barnpornografibrott, ofta tusentals bilder och filmer på sexuella övergrepp på barn, straffas med bara böter?

Under sensommaren förra året gick vi ut med kampanjen #sopigstraffskala. En kampanj som uppmärksammade att böter är ett vanligt straff för många sexualbrott mot barn, vilket både ECPAT och barnrättskommittén kritiserat. Kommittén menar att straffen vid brottslighet där barn behandlas som handelsvaror för vuxnas sexuella önskemål måste stå i proportion till brottet, vilket böter inte gör. Vi håller med och är kritiska till att man i domstolspraxis väljer att använda sig av den lägre delen av straffskalan, ett typexempel är bedömningen av dokumenterade sexuella övergrepp på barn, sk. barnpornografi.

Varför är straffen så låga?

Att straffen för barnpornografibrott är oproportionerliga kan bero på flera saker. Dels så benämns inte brottet för vad det faktiskt är: sexuella övergrepp mot barn, som dessutom dokumenterats. I både svensk och internationell lagstiftning kallas det barnpornografi vilket både vi och svensk polis vänder oss mot. Det finns nämligen inget pornografiskt med ett övergrepp och det måste speglas också i lagstiftningen.

Det kan också till viss del bero på brottets placering i brottsbalken, vi hittar det i 16:e kapitlet som avser brott mot allmän ordning. Att producera material från ett sexuellt övergrepp på ett barn, att inneha, sprida och göra sådant material tillgängligt bedöms alltså inte som ett sexualbrott i svensk lagstiftning. Konsekvensen blir att det inte tas hänsyn till att brottet faktiskt har en målsägande, trots att brottsoffret sällan kan vara mer centralt än i det material som klassas som barnpornografiskt. Bilden är nämligen det mest centrala bevismaterialet för att ett sexuellt övergrepp mot ett barn faktiskt har begåtts, det har till och med fotograferats eller filmats. Trots detta döms förövaren inte för något annat än innehavet eller spridningen av själva bilden.

Att inneha ett par hundra bilder på barn som blivit utsatta för sexuell exploatering bedöms vara ett ringa brott. Ett ringa brott trots att det i dagens teknikbaserade samhälle inte går att ta bort en bild eller en film som ligger på nätet. Materialet finns på nätet för all framtid och kan dyka upp var som helst i världen. Ett ringa barnpornografibrott leder ofta till en bot, trots att barnet (det "icke-existerande" brottsoffret) ytterligare kränks varje gång materialet dyker upp i någon annans dator, telefon eller surfplatta.

Dessa två delar bidrar tillsammans till att alltför många av domsluten kring innehav eller spridning av sexuellt övergreppsmaterial på barn leder till ett bötesstraff eller bara ett strafföreläggande. En bot är och kommer alltid att vara en oproportionerlig värdering av brottets allvar och ytterligare en kränkning av barnet. I en artikel i Svenska Dagbladet i veckan kunde vi dessutom läsa att antalet anmälningar om dessa övergrepp ökar, samtidigt som det låga straffvärdet på brotten gör att brottet har en lägre prioritet hos polisen.

Hur kan vi förändra straffen för barnpornografi?

Sveriges regeringen måste agera utifrån den återkommande kritik som FN gett oss kring böter i straffskalan. En av de absolut viktigaste åtgärderna för att få ett bättre barnperspektiv i rättssalen och straff som motsvarar brottens allvar, förutom de vi precis nämnt, är att se till så att rättsväsendet vågar se på bevismaterialet som presenteras i rättssalen. Gång på gång får vi höra att domstolen inte ens tittat på övergreppsmaterialet - barnpornografin. Istället har en bett om en beskrivning av innehållet från åklagaren.

Ingen kan egentligen klandra domarna för att inte orka bevittna materialet, det är fruktansvärda övergrepp att bevittna, men det är inte hållbart. Vi måste därför ge rättsväsendet utbildning och kunskap så att de orkar se bevismaterialet på något av de vidrigaste brotten som finns. Om det hände, skulle alla bötesstraff troligen försvinna illa kvickt.

#BARNPORNOGRAFI #BÖTER #FN BARNRÄTTSKOMMITTÉ #RÄTTSVÄSENDET #SEXUALBROTT MOT BARN #SOPIGSTRAFFSKALA
0
Kategorier: Barnsexhandel Lagstiftning Barnkonventionen FNs kritik Kampanjer #SopigStraffskala

FN:s barnrättskommité: höj kunskapen om barnsexhandel i Sverige

För en dryg vecka sedan kom FNs barnrättskommitté med sina rekommendationer till Sverige kring tillämpning av barnkonventionen och de två tilläggsprotokoll som Sverige ratificerat, det finns också ett tredje protokoll som Sverige ännu inte signerat.

Vi vill genom en liten miniserie här på bloggen berätta mer om kritiken som framkommit, framstegen som gjorts, konsekvenserna vi ser och vilka åtgärder vi menar är de mest prioriterade för att inga barn ska behöva utsättas för barnsexhandel i Sverige eller av svenskar.

Senast Sverige fick rekommendationer från barnrättskommittén var i samband med granskningen av hur Sverige lever upp till det andra tilläggsprotokollet som fokuserar på den brottslighet som ECPAT bekämpar, nämligen barnsexhandel. Årets granskning innefattar Sveriges arbete med alla artiklar i hela barnkonventionen, och barnsexhandel i sig är inte i fokus. Barnrättskommitén är dock noga med att poängtera att den kritik och de rekommendationer Sverige fick 2011 fortfarande är högst aktuella.

Vad har Sverige gjort sedan sist?

Sedan den förra granskningen har Sverige bland annat slopat kravet på dubbelstraffbarhet för brotten köp av sexuell handling av barn och för utnyttjande av barn för sexuell posering. Det innebär att man kan åtalas och dömas för de brotten i Sverige även om man begått brottet i ett land där handlingen är laglig. Vi har också höjt minimistraffet för grovt sexuellt övergrepp på barn. Det är bra och viktiga steg som Sverige tagit men det kvarstår fortfarande mycket att göra.

Utbilda de som arbetar med eller för barn

Vi menar, precis som barnrättskommitén, att alla som arbetar med eller för barn måste utbildas om barnsexhandel. Detta är ett återkommande orosmoln för kommittén och nu har rekommenderar de Sverige än en gång att snabbt åtgärda bristen på grundläggande och återkommande utbildning.

Rättsväsendets kunskapsnivå måste höjas

Bristen på utbildning om barnsexhandel återspeglar sig i hela samhället och inte minst i rättskedjan. För att tackla brottslighetens alla vinklar behövs kunskap kring hela brottskedjan, från rekrytering av barn till exploateringen av dem. ECPAT har sedan många år arbetat för att det ska införas grundläggande och återkommande utbildning om barnsexhandel på alla utbildningar där man i framtiden kan komma i kontakt med brottsligheten. Vi ser tyvärr allt för ofta hur barnperspektivet glöms bort och hur kunskap om brotten, förövarnas beteende och agerande saknas. Denna kunskap är helt avgörande för att kunna fatta rätt beslut som skyddar barn mot sexuell exploatering och förebygga riskerna för ny exploatering.

Till nästa granskning måste Sverige kunna visa på konkreta resultat där barnens rättigheter alltid kommer i första hand. Den här veckan träffar vi barnminister Åsa Regnér för att bland annat diskutera olika vägar för framgång, för nu är det dags för Sverige att ta ytterligare steg framåt.

#BARNRÄTTSKOMMITÉ #BARNSEXHANDEL #FN #KRITIK #UTBILDNING #GRANSKNING #BARNKONVENTIONEN
0
Kategorier: Barnkonventionen FNs kritik

Nej Hanne Kjöller, barnets rättigheter handlar inte om att slippa äta fisk.

Hanne Kjöller har fel på DN Debatt

På gårdagens DN Debatt kunde man läsa ett inlägg från ECPAT, UNICEF, Rädda Barnen, Nätverket för Barnkonventionen och Plan. Vårt mål: att göra Sverige till en ännu bättre plats för alla barn och unga.

Barnminister Åsa Regnér svarade i en replik och det gjorde också DNs Hanne Kjöller. Kjöller undrar om barns rättigheter handlar om att slippa äta fisk och tycker inte att vi engagerar oss tillräckligt i Yarafallet (eller ens vill se det).

  • Om alla som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med barn – lärare, poliser, socialtjänstemän, åklagare m fl – får utbildning om barns rättigheter och vad dessa innebär i deras praktiska arbete, minskar risken för ett nytt tragiskt Yarafall. Det minskar också risken för att framtida domar har samma brist på barnperspektiv som en del domar har idag.
  • Om de vuxna omkring barn verkligen lyssnar på vad barn säger och ger deras åsikter vikt, så minskar risken att barn far illa.
  • Om regeringen sätter upp miniminivåer på vilket förebyggande arbete som ska finnas i varje kommun, och vilket skydd, stöd och hjälp barn som utsätts för våld eller övergrepp ska kunna få, så får vi ett tryggare samhälle för alla barn.

För att Sverige ska leva upp till varje barns rättigheter, särskilt de mest utsattas, måste det till ett övergripande, systematiskt och långsiktigt arbete. Med generella insatser som kommer varje barn till del, blir situationen även bättre för de barn som lever i de mest utsatta situationerna.

Hanne Kjöller ser som sin uppgift att lyfta fram att barn har det bra i Sverige. Det är inget fel med det, det stämmer ju till många delar. Sverige är ett bra land att leva i och för barn generellt. Men inte för alla. Där ligger vårt fokus. Inte på fisken, men det visste nog Kjöller redan.

#BARNS RÄTTIGHETER #DN DEBATT #FN #FNS BARNRÄTTSKOMMITÉ #HANNE KJÖLLER #BARNKONVENTIONEN
0
Kategorier: Barnsexhandel Barnkonventionen FNs kritik

Ta FNs kritik på allvar - så kan Sverige bli ett bättre land för barn och unga

Sverige granskas av FNs Barnrättskommité
FN-granskning. Barn får inte komma till tals och de har svårt att få upprättelse när de kränks. FN:s barnrättskommitté lägger i dag fram sina rekommendationer för hur Sverige ska rätta till bristerna. ECPAT m.fl. pekar på sex punkter som måste förbättras på dagens DN Debatt.

I dag publicerar FN:s barnrättskommitté sina rekommendationer för hur Sverige ska arbeta vidare för att säkerställa att alla barn i Sverige får alla sina rättigheter tillgodosedda enligt barnkonventionen. Som barnrättsorganisationer har vi varit delaktiga i processen och bland annat skickat in egna rapporter till kommittén. Vi var också närvarande i Genève 13–14 januari när regeringen frågades ut om hur barnkonventionen efterlevs i Sverige. Utifrån utfrågningen och vårt dagliga arbete vill vi lyfta sex områden där Sverige omedelbart måste stärka barns rättigheter.

1. Lyssna på barn och unga och ge dem verkligt inflytande

FN ställde många frågor till Sverige när det gäller hur barn och unga kommer till tals. Det gäller inom skolan och annan kommunal verksamhet, men också i enskilda ärenden som berör dem. Barns rätt att bli hörda, en av fyra huvudprinciper i barnkonventionen, är ett område som vi har lyft under en längre tid. I barnkonventionen finns inga åldersgränser för att få påverka beslut som berör barnets eget liv. Ett barn har inte bara rätt att säga sin åsikt utan även rätt att få dessa åsikter respekterade och beaktade av vuxna. I Rädda Barnens undersökning Ung Röst 2014 vill till exempel 60 procent av de 25 000 svarande ungdomarna ha mer inflytande och fler möjligheter att påverka i frågor som rör barn. I en undersökning som Nätverket för barnkonventionen genomförde förra året framkommer att 44 procent av landets kommuner sällan tillfrågar barn i frågor som berör dem. Regeringen behöver nu bland annat säkerställa modeller för barn och ungas inflytande i kommunerna och i skolor.

2. Satsa på utbildning av professionella

Barnrättskommittén lyfte vikten av utbildning och kompetensutveckling bland yrkesverksamma som på något sätt arbetar med eller för barn. Kommittén pekar på kunskapsbristen inom myndigheter och på vikten av att barnets bästa utreds i varje enskilt fall samt hur barnets åsikter beaktas innan vuxna fattar stora beslut om hur det enskilda barnet påverkas.

Vi har länge påtalat för regeringen vikten av att satsa på utbildning, särskilt av domare, åklagare och advokater, poliser, socialtjänstemän, hälso- och sjukvårdspersonal, lärare, förskolelärare och beslutsfattare inom olika myndigheter. Fram till för ett par år sedan utbildade till exempel Ecpat, tillsammans med polisen, blivande domare (fiskaler) om barns rättigheter och sexuell exploatering av barn. Fiskalerna utbildas inte längre, samtidigt som vi ser att domar som rör sexuell exploatering av barn saknar barnperspektiv. Vi vill att utbildningen för fiskaler och andra yrkesverksamma snarast återinförs.

3. Säkerställ att barn kan få upprättelse när rättigheterna kränks

När ett barns rättigheter kränks är det väldigt svårt för barnet att få upprättelse. Barnrättskommittén har riktat upprepad kritik mot Sverige för att Barnombudsmannen inte kan ta emot enskilda klagomål från barn och driva dem vidare. Barnombudsmannen är i dag den enda ombudsman i Sverige som inte kan ta emot klagomål från gruppen som ombudsmannen är satt att representera.

Vi anser därför att Sverige måste ge mandat till Barnombudsmannen att ta emot enskilda klagomål och tillträda det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen, som gör det möjligt för barn att föra fram sina klagomål till FN:s barnrättskommitté.

4. Sätt särskilt fokus på barn i de mest utsatta situationerna

Barnrättskommittén lyfte under granskningen flera grupper av barn i särskilt utsatta situationer, där Sverige bör göra mer för att se till att de får det stöd och hjälp som de behöver. Kommittén uttryckte också stor oro för den ökande rasismen och främlingsfientligheten i Sverige och hur den drabbar barn. Det handlar om barn som söker asyl i Sverige, barn med funktionsnedsättningar, barn som utsätts för sexuella övergrepp och sexuell exploatering, barn med psykisk ohälsa och barn från minoritetsgrupper.

Vi uppmanar regeringen att prioritera dessa barn i arbetet med kommitténs kritik och rekommendationer.

5. Avskaffa postnummerlotteriet om hur barns rättigheter efterlevs

Sverige har vid varje granskning av barnrättskommittén fått kritik för de kommunala och regionala skillnaderna i hur barns rättigheter efterlevs. I dag är det ett lotteri kring vilket stöd och hjälp ett barn kan få, beroende på var barnet bor. Det handlar bland annat om nivåer av barnfattigdom och skolresultat, tillgängliga och förebyggande satsningar på elevhälsan, stöd och skydd när ett barn utsätts för övergrepp eller våld, men även mottagande av barn på flykt. Det är hög tid att regeringen inför minimiregler för vad varje kommun ska kunna erbjuda för att tillgodose alla barns rättigheter.

6. Se till att biståndet lever upp till barnkonventionen

Vi välkomnar att FN:s barnrättskommitté ställde många frågor om hur Sverige säkerställer att det svenska biståndet verkligen genomsyras av ett barnrättsperspektiv. Kommittén påtalade att Sverige kan stärka detta arbete ytterligare genom att göra barnkonsekvensanalyser av de svenskstödda insatserna. Vid utfrågningen i Genève menade svenska regeringen att man arbetade med frågan och att man, i framtagande av de strategier som styr svenskt utvecklingssamarbete, har för avsikt att göra tydliga analyser kring barns rättigheter. Detta är ett steg i rätt riktning och vi vill se att regeringen nu går från ord till handling.

Regeringen måste nu med utgångspunkt i dessa sex punkter stärka barns rättigheter. Vi är övertygade om att barnkonventionen och dess tilläggsprotokoll då får större genomslag i praktiken, och att Sverige kan förbli ett föregångsland för att tillgodose alla barns rättigheter.

Anders L. Pettersson, generalsekreterare Ecpat Sverige
Kattis Ahlström, generalsekreterare Bris
Inger Ashing, ordförande Rädda Barnen
Lisa Eriksson, ordförande Nätverket för barnkonventionen
Anna Hägg-Sjöquist, generalsekreterare Plan Sverige
Véronique Lönnerblad, generalsekreterare Unicef Sverige

#BARNKONVENTIONEN #BARNS RÄTTIGHETER #ECPAT #FN #FNS BARNRÄTTSKOMMITTÉ #DN DEBATT
0
Kategorier: Barnkonventionen FNs kritik

SPRID MER KUNSKAP

Genom att gilla och dela vår sida och våra inlägg i sociala medier hjälper du oss att få fler att se brottsligheten vi arbetar mot.