Blogg

EN BLOGG OM SEXUELL EXPLOATERING AV BARN

av ECPAT Sverige

Arkiv

Nej Hanne Kjöller, barnets rättigheter handlar inte om att slippa äta fisk.

Hanne Kjöller har fel på DN Debatt

På gårdagens DN Debatt kunde man läsa ett inlägg från ECPAT, UNICEF, Rädda Barnen, Nätverket för Barnkonventionen och Plan. Vårt mål: att göra Sverige till en ännu bättre plats för alla barn och unga.

Barnminister Åsa Regnér svarade i en replik och det gjorde också DNs Hanne Kjöller. Kjöller undrar om barns rättigheter handlar om att slippa äta fisk och tycker inte att vi engagerar oss tillräckligt i Yarafallet (eller ens vill se det).

  • Om alla som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med barn – lärare, poliser, socialtjänstemän, åklagare m fl – får utbildning om barns rättigheter och vad dessa innebär i deras praktiska arbete, minskar risken för ett nytt tragiskt Yarafall. Det minskar också risken för att framtida domar har samma brist på barnperspektiv som en del domar har idag.
  • Om de vuxna omkring barn verkligen lyssnar på vad barn säger och ger deras åsikter vikt, så minskar risken att barn far illa.
  • Om regeringen sätter upp miniminivåer på vilket förebyggande arbete som ska finnas i varje kommun, och vilket skydd, stöd och hjälp barn som utsätts för våld eller övergrepp ska kunna få, så får vi ett tryggare samhälle för alla barn.

För att Sverige ska leva upp till varje barns rättigheter, särskilt de mest utsattas, måste det till ett övergripande, systematiskt och långsiktigt arbete. Med generella insatser som kommer varje barn till del, blir situationen även bättre för de barn som lever i de mest utsatta situationerna.

Hanne Kjöller ser som sin uppgift att lyfta fram att barn har det bra i Sverige. Det är inget fel med det, det stämmer ju till många delar. Sverige är ett bra land att leva i och för barn generellt. Men inte för alla. Där ligger vårt fokus. Inte på fisken, men det visste nog Kjöller redan.

#BARNS RÄTTIGHETER #DN DEBATT #FN #FNS BARNRÄTTSKOMMITÉ #HANNE KJÖLLER #BARNKONVENTIONEN
0
Kategorier: Sexuell exploatering av barn Barnkonventionen FNs kritik

Ta FNs kritik på allvar - så kan Sverige bli ett bättre land för barn och unga

Sverige granskas av FNs Barnrättskommité
FN-granskning. Barn får inte komma till tals och de har svårt att få upprättelse när de kränks. FN:s barnrättskommitté lägger i dag fram sina rekommendationer för hur Sverige ska rätta till bristerna. ECPAT m.fl. pekar på sex punkter som måste förbättras på dagens DN Debatt.

I dag publicerar FN:s barnrättskommitté sina rekommendationer för hur Sverige ska arbeta vidare för att säkerställa att alla barn i Sverige får alla sina rättigheter tillgodosedda enligt barnkonventionen. Som barnrättsorganisationer har vi varit delaktiga i processen och bland annat skickat in egna rapporter till kommittén. Vi var också närvarande i Genève 13–14 januari när regeringen frågades ut om hur barnkonventionen efterlevs i Sverige. Utifrån utfrågningen och vårt dagliga arbete vill vi lyfta sex områden där Sverige omedelbart måste stärka barns rättigheter.

1. Lyssna på barn och unga och ge dem verkligt inflytande

FN ställde många frågor till Sverige när det gäller hur barn och unga kommer till tals. Det gäller inom skolan och annan kommunal verksamhet, men också i enskilda ärenden som berör dem. Barns rätt att bli hörda, en av fyra huvudprinciper i barnkonventionen, är ett område som vi har lyft under en längre tid. I barnkonventionen finns inga åldersgränser för att få påverka beslut som berör barnets eget liv. Ett barn har inte bara rätt att säga sin åsikt utan även rätt att få dessa åsikter respekterade och beaktade av vuxna. I Rädda Barnens undersökning Ung Röst 2014 vill till exempel 60 procent av de 25 000 svarande ungdomarna ha mer inflytande och fler möjligheter att påverka i frågor som rör barn. I en undersökning som Nätverket för barnkonventionen genomförde förra året framkommer att 44 procent av landets kommuner sällan tillfrågar barn i frågor som berör dem. Regeringen behöver nu bland annat säkerställa modeller för barn och ungas inflytande i kommunerna och i skolor.

2. Satsa på utbildning av professionella

Barnrättskommittén lyfte vikten av utbildning och kompetensutveckling bland yrkesverksamma som på något sätt arbetar med eller för barn. Kommittén pekar på kunskapsbristen inom myndigheter och på vikten av att barnets bästa utreds i varje enskilt fall samt hur barnets åsikter beaktas innan vuxna fattar stora beslut om hur det enskilda barnet påverkas.

Vi har länge påtalat för regeringen vikten av att satsa på utbildning, särskilt av domare, åklagare och advokater, poliser, socialtjänstemän, hälso- och sjukvårdspersonal, lärare, förskolelärare och beslutsfattare inom olika myndigheter. Fram till för ett par år sedan utbildade till exempel Ecpat, tillsammans med polisen, blivande domare (fiskaler) om barns rättigheter och sexuell exploatering av barn. Fiskalerna utbildas inte längre, samtidigt som vi ser att domar som rör sexuell exploatering av barn saknar barnperspektiv. Vi vill att utbildningen för fiskaler och andra yrkesverksamma snarast återinförs.

3. Säkerställ att barn kan få upprättelse när rättigheterna kränks

När ett barns rättigheter kränks är det väldigt svårt för barnet att få upprättelse. Barnrättskommittén har riktat upprepad kritik mot Sverige för att Barnombudsmannen inte kan ta emot enskilda klagomål från barn och driva dem vidare. Barnombudsmannen är i dag den enda ombudsman i Sverige som inte kan ta emot klagomål från gruppen som ombudsmannen är satt att representera.

Vi anser därför att Sverige måste ge mandat till Barnombudsmannen att ta emot enskilda klagomål och tillträda det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen, som gör det möjligt för barn att föra fram sina klagomål till FN:s barnrättskommitté.

4. Sätt särskilt fokus på barn i de mest utsatta situationerna

Barnrättskommittén lyfte under granskningen flera grupper av barn i särskilt utsatta situationer, där Sverige bör göra mer för att se till att de får det stöd och hjälp som de behöver. Kommittén uttryckte också stor oro för den ökande rasismen och främlingsfientligheten i Sverige och hur den drabbar barn. Det handlar om barn som söker asyl i Sverige, barn med funktionsnedsättningar, barn som utsätts för sexuella övergrepp och sexuell exploatering, barn med psykisk ohälsa och barn från minoritetsgrupper.

Vi uppmanar regeringen att prioritera dessa barn i arbetet med kommitténs kritik och rekommendationer.

5. Avskaffa postnummerlotteriet om hur barns rättigheter efterlevs

Sverige har vid varje granskning av barnrättskommittén fått kritik för de kommunala och regionala skillnaderna i hur barns rättigheter efterlevs. I dag är det ett lotteri kring vilket stöd och hjälp ett barn kan få, beroende på var barnet bor. Det handlar bland annat om nivåer av barnfattigdom och skolresultat, tillgängliga och förebyggande satsningar på elevhälsan, stöd och skydd när ett barn utsätts för övergrepp eller våld, men även mottagande av barn på flykt. Det är hög tid att regeringen inför minimiregler för vad varje kommun ska kunna erbjuda för att tillgodose alla barns rättigheter.

6. Se till att biståndet lever upp till barnkonventionen

Vi välkomnar att FN:s barnrättskommitté ställde många frågor om hur Sverige säkerställer att det svenska biståndet verkligen genomsyras av ett barnrättsperspektiv. Kommittén påtalade att Sverige kan stärka detta arbete ytterligare genom att göra barnkonsekvensanalyser av de svenskstödda insatserna. Vid utfrågningen i Genève menade svenska regeringen att man arbetade med frågan och att man, i framtagande av de strategier som styr svenskt utvecklingssamarbete, har för avsikt att göra tydliga analyser kring barns rättigheter. Detta är ett steg i rätt riktning och vi vill se att regeringen nu går från ord till handling.

Regeringen måste nu med utgångspunkt i dessa sex punkter stärka barns rättigheter. Vi är övertygade om att barnkonventionen och dess tilläggsprotokoll då får större genomslag i praktiken, och att Sverige kan förbli ett föregångsland för att tillgodose alla barns rättigheter.

Anders L. Pettersson, generalsekreterare Ecpat Sverige
Kattis Ahlström, generalsekreterare Bris
Inger Ashing, ordförande Rädda Barnen
Lisa Eriksson, ordförande Nätverket för barnkonventionen
Anna Hägg-Sjöquist, generalsekreterare Plan Sverige
Véronique Lönnerblad, generalsekreterare Unicef Sverige

#BARNKONVENTIONEN #BARNS RÄTTIGHETER #ECPAT #FN #FNS BARNRÄTTSKOMMITTÉ #DN DEBATT
0
Kategorier: Barnkonventionen FNs kritik

FNs barnrättskommité granskar Sveriges arbete för barnets rättigheter

Geneve_ECPAT
ECPATs representanter på plats

Idag är svensk regering på plats i Gèneve för att stå till svars för sitt arbete för barnets rättigheter. Senast Sverige granskades av FNs barnrättskommité var 2011 och då fick vi skarp kritik bland annat för att vi fortfarande har böter i straffskalan för sexualbrott mot barn. Kommitén menar att det både undervärderar allvaret i brottet och de skador det ger barnet, vilket även ECPAT står bakom.

FNs barnrättskommittés granskning sker vart femte år för de länder som förbundit sig att följa barnkonventionen. Kommitténs uppgift är att uppmärksamma och påpeka kränkningar av barnets rättigheter och komma med förslag på åtgärder som den aktuella regeringen behöver vidta.

Hearingen äger rum idag och imorgon och finns att se live här. Sverige är på många sätt ett föregångsland när det gäller barns rättigheter, men kritiken som FNs barnrättskommité lämnat tidigare är inte ny och har heller inte åtgärdats. Det finns fortfarande många luckor att fylla och troligtvis kommer stora delar av kritiken sedan tidigare att återupprepas.

ECPAT Sverige vill se:

- En stärkt lagstiftning för sexualbrott mot barn

En lagstiftning där vuxna som begår sexualbrott mot barn kan komma undan med böter är inte en lagstiftning med ett barnperspektiv. Ett bötesstraff ger heller inte förövaren möjlighet till vård, ett fängelsestraff eller en dom med särskild vårdplan gör istället att ett eventuellt övergrepp i framtiden kan förebyggas.

- Utveckla det förebyggande arbetet

De flesta som begår sexuella övergrepp mot barn är inte tidigare dömda. Detta gör att det förebyggande arbetet är oerhört viktigt för att kunna minska antalet övergrepp. Hjälplinjen PrevenTell har precis fått förlängd finansiering vilket betyder att verksamheten kommer att kunna fortsätta under 2015, men planen och finansieringen behöver bli långsiktig.

- Obligatorisk utbildning för de som arbetar med eller för barn

Utbildning om barnsexhandel behövs på alla grundutbildningar där studenterna kommer att arbeta med eller för barn i yrkeslivet. Dessutom är den nödvändig för alla som idag arbetar med eller för barn, det gäller inte minst rättsväsendet. Detta för att säkerställa barnperspektivet i rättsprocessen.

ECPAT finns på plats för att bevaka Sveriges regering i hearingen. Det är dags att de står upp för barns rättigheter och att de tar den återkommande och allvarliga kritiken från FNs barnrättskommité på allvar.

#ECPAT #FN #FNS BARNRÄTTSKOMMITTÉ #GÈNEVE #HEARING #KRITIK #BARNKONVENTIONEN
0
Kategorier: Barnkonventionen FNs kritik

Här är ECPAT Sveriges krav på regeringen

Vart femte år ska varje land som undertecknat barnkonventionen lämna in en rapport till FNs barnrättskommitté. I september 2012 skickade Sveriges regering in sin femte rapport inför den kommande granskningen av hur Sverige tillämpat barnkonventionen och dess tilläggsprotokoll. ECPAT Sverige har nu skickat in en alternativrapport, där vi belyser de utmaningar Sveriges regering måste anta för att vi ska kunna tillgodose barnens grundläggande rättigheter.

Granskningen görs av FNs barnrättskommitté vart femte år och målet är att följa upp hur staterna följer barnkonventionen och tilläggsprotokollen. Alla länder bedöms utifrån sina respektive förutsättningar och resurser vilket gör att högre krav ställs på Sverige än på en del andra länder.

ECPAT Sverige beklagar att de flesta av barnrättskommitténs rekommendationer, från flera år tillbaka, ännu inte har genomförts av regeringen. Den generella lagstiftningen är på plats, men åtgärderna mot förövarna är fortfarande svaga och oproportionerliga i förhållande till brotten. Det innebär att brotten inte ges den prioritet och de resurser som krävs. Eftersom ECPAT Sverige arbetar mot kommersiell sexuell exploatering av barn är vår alternativrapport också avgränsad till det ämnet.

Den kommersiella aspekten Idag tycks den kommersiella aspekten av sexuella övergrepp mot barn försvaga barnets rättsliga skydd. Ett tydligt exempel är vid brottet köp av sexuell handling av barn, där förövaren som betalar för ett sexuellt övergrepp på ett barn enbart döms för köpet och inte för själva sexualbrottet.

Miljontals sexuella övergreppsbilder på barn (s.k. barnpornografiska bilder) granskas aldrig för att det inte finns tillräckligt med resurser. Detta innebär att barnen på bilderna inte identifieras och att de därför heller inte kan få hjälp. Barnpornografibrottet ligger idag i brottsbalkens 16:e kapitel om brott mot allmän ordning, och alltså inte bland övriga sexualbrott i 6:e kapitlet. Denna definition av barnpornografibrottet innebär att barnet inte ses som en målsägande, trots att brottsoffret tydligt syns på bilden.

Utbildning Trots upprepad kritik från barnrättskommittén finns det fortfarande ingen obligatorisk utbildning om kommersiell sexuell exploatering av barn. ECPAT Sverige menar att det bör införas obligatorisk utbildning där studenterna i framtiden kan komma att arbeta med eller för barn. På socionom- och juristutbildningen bör detta ske snarast.

Efterfrågan och vård Sveriges regering måste också ta sitt ansvar för framtiden och genomföra åtgärder för att minska efterfrågan på övergreppsmaterial. I rapporten till kommittén lyfter ECPAT Sverige även det grundläggande behovet av förebyggande vård för potentiella och dömda förövare. Idag finns en nationell hjälplinje, PrevenTell, dit man kan ringa om man känner en oro kring oönskad sexualitet. Hjälplinjen är dock ett projekt som avslutas 2014, ett projekt som bör bli permanent.

Sammanfattningsvis anser ECPAT Sverige att regeringen bör:

  • Ta bort böter ur straffskalan för alla sexualbrott mot barn och flytta barnpornografibrottets placering i brottsbalken.
  • Införa obligatorisk utbildning om kommersiell sexuell exploatering av barn för alla studenter och yrkesverksamma som arbetar med eller för barn (i första hand socialarbetare och jurister).
  • Utöka och göra den förebyggande vården för potentiella förövare permanent samt utöka behandlingen av dömda förövare.
Tidigare rapporter och utvärderingar från olika intressenter har under många år visat att det också finns stora behov av:
  • Statistik om brottsligheten
  • Kartläggning av brottslighetens omfattning
  • Sanktioner i proportion till brottens allvar
  • Obligatorisk utbildning
  • Utökad behandling för förövare
  • Ökad samverkan och samordning mellan olika aktörer
  • Övervakning och analyser av nya risker
Tills dessa åtgärder genomförs har Sverige ingen realistisk chans att skydda barn från alla former av kommersiell sexuell exploatering.

Sverige var värd för den första världskongressen om kommersiell sexuell exploatering av barn och ett av de första länderna att underteckna barnkonventionen. Förväntningarna på Sveriges åtaganden är därför höga, och det bör de vara även fortsättningsvis. Vi hoppas att barnrättskommitténs granskning av Sverige resulterar i rekommendationer som Sverige tar på allvar, och att dessa rekommendationer inte behöver återupprepas i framtida granskningar. Även om rekommendationerna inte är juridisk bindande för Sverige bör de ses lika självklara att följa.

Hela ECPAT Sveriges rapport kan laddas ner här.

#BARNKONVENTIONEN #BARNSEXHANDEL #ECPAT #THE COMMERCIAL SEXUAL EXPLOITATION OF CHILDREN
0
Kategorier: Sexuell exploatering av barn Barnkonventionen FNs kritik

Sverige kan mer – höj ambitionsnivån i arbetet mot barnsexhandeln!

I dagarna släppte regeringen den nya handlingsplanen för skydd av barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp. ECPAT beklagar det breddade mandatet på handlingsplanen, att regeringen missar stora delar av FNs upprepade kritik och att åtgärderna inte är av den kaliber som krävs. Var är viljan att agera och förändra, som Maria Larsson nyligen skrev om i DN Debatt, och som statsminister Fredrik Reinfeldt ägnade en stor del av sitt jultal åt? Handlingsplanen skrapar på ytan, det blir ett slag i luften bredvid den vilja till förändring som ministrarna visar. Höj ambitionsnivån: ta bort böter i straffskalan, inför obligatorisk kunskap och utöka den preventiva vården för förövare.

Den senaste handlingsplanen mot sexuell exploatering är från 2007. Beslutet att alla länder skulle utarbeta nationella handlingsplaner med fokus på barnsexhandel togs på den första världskongressen mot sexuell exploatering av barn 1996, som den svenska regeringen stod värd för. Denna gång breddas mandatet till att också inkludera andra exploateringssyften, vilket är beklagligt. Syftet med det är förstås att kunna ta ett helhetsgrepp kring problematiken, men det bredare anslaget gör att handlingsplanen tappar fokus på barnsexhandelns specifika omständigheter. Mer än någonsin behövs fokus på riktade åtgärder för att motverka barnsexhandeln. Det handlar om övergrepp som sker här och nu!

Svenskar utnyttjar barn i såväl den svenska som utländska sexhandeln. Barnsexhandeln sker allt mer via internet och utvecklas i takt med tekniken, där anonymiseringstjänster och det dolda nätet i allt högre utsträckning utnyttjas för dessa syften. Denna komplexa brottslighet kräver specifika åtgärder som framför allt slår mot efterfrågan och lönsamheten.

Ökad kunskap och samarbeten står i fokus i handlingsplanen. Det behövs, men viktiga departement som justitie-, närings- och utbildningsdepartementen saknas i handlingsplanen, trots att de är nyckelspelare i detta arbete. Många av åtgärderna i handlingsplanen utförs redan idag genom tidigare givna uppdrag av regeringen. Regeringen fortsätter en redan inslagen väg med tillfälliga lösningar, istället för att ta ett nödvändigt helhetsgrepp med en långsiktig strategi och tydliga målsättningar.

ECPAT anser att strukturella förändringar behövs, det är enda vägen fram till ett effektivt arbete på både kort och lång sikt. För att nämna några förslag till åtgärder som ECPAT skulle vilja se i handlingsplanen och som också lyfts av FNs barnrättskommitté:

  • Lagstiftningen måste ändras så att den inte marginaliserar dessa allvarliga brott. Ta bort böter från straffskalan så att brotten får den prioritet och de resurser som krävs.
  • Obligatorisk och återkommande utbildning om sexuella övergrepp och kommersiell sexuell exploatering av barn samt offer- och förövarpsykologi måste införas för alla som arbetar med eller för att tillvarata barns rättigheter. Varje domstol bör ha en specialutbildad domare som kan hantera brottmål mot barn.
  • Den preventiva vården måste utvecklas, så att den erbjuds oavsett var man bor i landet. Alla som döms för sexualbrott, inklusive barnpornografibrott ska erbjudas vård.
Efterfrågan - grunden till att barnsexhandel överhuvudtaget existerar - adresseras genom att regeringen som åtgärd föreslår att en tidigare rapport från 2011 om behandling ska analyseras. Det är bra, men nu är det dags att gå till handling. Den enda hjälplinjen som finns dit potentiella förövare kan ringa är PrevenTell. Den drivs av CASM på Karolinska sjukhuset i Huddinge, men verksamheten har bara finansiering året ut. En långsiktig lösning för PrevenTell hade varit en mycket enkel konkret åtgärd som skulle verka förebyggande för att förhindra nya övergrepp på barn.

ECPAT Sverige har också efterlyst konkreta åtgärder för att försvåra handeln, slå mot lönsamheten, som är den andra grundkomponenten till att handeln existerar. De åtgärder som föreslås i handlingsplanen i detta avseende är förutom anordnande av två möten dit näringslivet inbjuds, en åtgärd som handlar om att inleda ett samarbete med hotell-, taxi- och restaurangbranscherna. Det är en mycket bra åtgärd, men den del av Länsstyrelsens verksamhet som ska utföra denna åtgärd har bara finansiering t o m 2014 och ska vara avvecklad i april 2015. Även här saknas långsiktigheten som krävs för att åtgärderna ska nå resultat.

Vi menar att ambitionsnivån i handlingsplanen måste höjas och inkludera ovan nämnda åtgärder. Justitiedepartementet, näringsdepartementet och utrikesdepartementet måste alla delta och det måste snarast arbetas fram en långsiktig strategi för att stoppa handeln. Sverige kan mer och nu är det dags att på allvar höja ambitionsnivån i arbetet mot barnsexhandeln!

#BARNSEXHANDEL #LAGSTIFTNING #VÅRD FÖR SEXUALBROTTSLINGAR
0
Kategorier: Sexuell exploatering av barn Barnkonventionen FNs kritik

SPRID MER KUNSKAP

Genom att gilla och dela vår sida och våra inlägg i sociala medier hjälper du oss att få fler att se brottsligheten vi arbetar mot.