Blogg

EN BLOGG OM SEXUELL EXPLOATERING AV BARN

av ECPAT Sverige

Arkiv

FN:s kommitté för barnets rättigheter påbörjar sin granskning av Sverige – ECPAT vill se en nationell handlingsplan mot våld mot barn


Precis som vi skrivit om tidigare så rapporterar alla länder som förbundit sig till FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) regelbundet till de 18 oberoende experter som utgör FN-kommittén för barnets rättigheter (Barnrättskommittén) som granskar hur länderna ser till att barn får sina rättigheter tillgodosedda. Vi på ECPAT och andra organisationer bidrar med vår kunskap och våra perspektiv till den här granskningen.

Vi har tidigare i år inför granskningen av Sverige lämnat in en rapport om Sveriges efterlevnad av barnkonventionen avseende sexuell exploatering av barn. Rapporten kompletterades nu i juni med ytterligare information utifrån vad vi kunnat se och höra från barn under vårens coronapandemi. Vi har också deltagit med vårt perspektiv i en gemensam rapport från organisationer som arbetar med barnrättsfrågor i Sverige.

I början av juli kommer Sveriges regering få en lista över prioriterade områden från Barnrättskommittén och ska sedan utifrån den under 2021 rapportera in till FN hur planeringen ser ut för att förbättra för barn. Allt våld mot barn, både fysiskt och psykiskt, är förbjudet enligt Barnkonventionens artikel 19. I artikel 34 specificeras också tydligt att Sverige ska skydda barn mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. Det innebär att varje barn som befinner sig i Sverige har rätt att skyddas mot alla former av våld och övergrepp. Idag lever inte Sverige upp till detta. I Agenda 2030 är en av målsättningarna också att eliminera allt våld mot barn. Trots detta är sexuella övergrepp och exploatering av barn vanligt förekommande i Sverige idag.

Våld och sexuella övergrepp mot barn är ett folkhälsoproblem

I en kartläggning från Stiftelsen Allmänna Barnhuset som genomfördes under 2016 uppgav 44 procent av eleverna som deltog (4741 elever från årskurs nio eller årskurs två på gymnasiet) att de utsatts för någon typ av våld av en vuxen person någon gång under livet. Totalt 9 procent, 14 procent av flickorna och 2 procent av pojkarna, berättade att de hade utsatts för sexuella övergrepp av en vuxen person. Utifrån detta, och en utveckling idag där mängden övergreppsbilder och -filmer på internet ökar i snabb takt, och där många barn vittnar om att det är vardag för dem med sexuella förfrågningar på nätet, måste arbetet mot sexuell exploatering av barn intensifieras.

Eftersom våld mot barn förekommer i en sådan omfattning och eftersom våldet kan se ut på olika sätt är det av yttersta vikt att vi ser våld mot barn som ett samhällsövergripande problem som måste angripas med breda insatser. Våld mot barn är så vanligt förekommande och har ofta så stora konsekvenser för det barn som utsätts att våld mot barn kan och bör definieras som ett folkhälsoproblem. Trots omfattningen har Sverige ingen särskild strategi eller handlingsplan mot våldet. Arbetet sker inte systematiskt och är inte tillräckligt resurssatt. Det finns en brist på samhällsövergripande förebyggande åtgärder och ingen instans har ansvar för samordningen av olika insatser.

En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn behövs

Regeringen har sedan tidigare beslutat om en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Vi vill på samma sätt se en nationell strategi mot våld mot barn, med en tillhörande handlingsplan för arbetet mot sexuell exploatering av barn. Varje barn, oavsett kön och ålder, har rätt till skydd mot våld, sexuella övergrepp och exploatering. En nationell strategi mot våld mot barn med barnrättsperspektivet som en utgångspunkt skulle möjliggöra ett tydligare fokus på en lagstiftning som skyddar just barn och ser till att deras specifika rättigheter tillvaratas.

I dagens lagstiftning är exempelvis barn som kommit i puberteten inte lika skyddade som barn som inte kommit i puberteten, vilket är tydligt bland annat i reglerna kring dokumenterade sexuella övergrepp där pubertetsutvecklade barn har sämre skydd. Ett annat exempel är brottet utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, ett brott där ett större ansvar måste läggas på förövarna i att säkerställa åldern hos den person de betalar för att exploatera sexuellt. Detta lyfte vi till Barnrättskommittén i den rapport vi skrev tillsammans med andra civilsamhällesorganisationer.

ECPAT fortsätter det viktiga arbetet för att göra skillnad på riktigt för barn

Den slutgiltiga rapporten med Barnrättskommitténs rekommendationer till Sverige kommer att publiceras 2023. ECPAT fortsätter att varje dag arbeta för varje barns rätt till en uppväxt utan sexuella övergrepp och exploatering, och att bevaka regeringens arbete med att fullt ut uppfylla barnkonventionen.

Varje barn har rätt till en uppväxt fri från våld och sexuella övergrepp. Det är dags för Sveriges regering att gå från ord till handling!


#NATIONELL STRATEGI #FOLKHÄLSOPROBLEM #BARNKONVENTIONEN #BARNS RÄTTIGHETER #FNS BARNRÄTTSKOMMITÉ #LAGSTIFTNING
0
Kategorier: Sexuell exploatering av barn Lagstiftning Barnkonventionen

ECPAT Sveriges kommentar till Lagrådets yttrande


ECPAT har tagit del av Lagrådets yttrande över regeringens förslag om att göra barnkonvention till svensk lag. ECPAT är positivt till att Lagrådet inte har fört fram några skäl till att en inkorporering av barnkonventionen skulle strida mot grundlagen eller någon annan lag. Lagrådet anför inte heller att en inkorporering av barnkonventionen skulle påverka kravet på rättssäkerhet eller motverka syftet med konventionen i sig. Likväl avstyrker Lagrådet regeringens förslag då det hävdar att barnkonventionens artiklar är för allmänt hållna. Det jämför med Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna som det menar ”är mer konkreta”. Detta trots att Lagrådet år 1993, vid tidpunkten för inkorporeringen av Europakonventionen, ansåg att konventionen ”i de centrala delarna är mycket allmänt hållen” – vilket enligt Lagrådet skulle medföra tillämpningsproblem. Av detta att döma tycks Lagrådet nu ha ändrat sin uppfattning om Europakonventionen, vilket i sig är positivt. Det visar också hur konventionens status har stärkts efter att ha blivit svensk lag.

Att barnkonventionens artiklar anses vara för allmänt hållna ser ECPAT inte som något hinder till att göra barnkonventionen till svensk lag – även om det möjligen är en utmaning. Det finns alla möjligheter att överkomma de utmaningar som föreligger och det är gott om tid. Lagen är inte tänkt att träda i kraft förrän i januari 2020. Fram till dess kan lärdomar dras av andra länder i Europa i vilka barnkonventionen redan gäller som lag, däribland Norge. Regeringen har i sin remiss också aviserat en rad förslag som ska underlätta processen, såsom en skriftlig vägledning, en kartläggning av hur barnkonventionen behandlas i svensk lagstiftning och rättstillämpning samt ett brett kunskapslyft.

ECPAT menar att Lagrådets yttrande i sig på flera sätt visar på behovet av mer kunskap om barnets rättigheter såsom de stadgas i barnkonventionen. Ett exempel är Lagrådets yttrande om barnets rätt att höras. Lagrådet tvivlar på att efterlevnaden av barnkonventionen avseende just rätten att höras skulle bli bättre av ytterligare en reglering. Det hänvisar till att det redan finns särskilda bestämmelser om att barnet ska ges möjlighet att framföra sina åsikter. Problemet är att dessa bestämmelser inte fullt ut speglar den rätt som stadgas i barnkonventionen. I utlänningslagen anges att barnet ska höras om det inte är olämpligt – ett rekvisit som inte är förenligt med barnkonventionen, något som fastslagits av FN:s barnrättskommitté. Denna reglering är ett av flera exempel på att barnets rättigheter behöver stärkas.

Som barnrättighetsutredningen har fastslagit har inte barnkonventionen fått tillräckligt genomslag i rättstillämpningen och det finns i dag tydliga brister i förhållande till barnets rättigheter enligt konventionen. Att inkorporera barnkonventionen i svensk lag är ett nödvändigt nästa steg för att förbättra levnadsvillkoren för varje barn som bor eller befinner sig i Sverige.

ECPAT anser därför att regeringens beslut att gå vidare med att göra barnkonventionen till svensk lag är nödvändigt för att säkra att ett barnrättsbaserat synsätt får genomslag i rättstillämpningen.

#BARNKONVENTIONEN #LAGSTIFTNING
0
Kategorier: Sexuell exploatering av barn Lagstiftning Barnkonventionen

Tilläggsprotokollen om sexuell exploatering av barn måste få tydlig status när barnkonventionen blir lag


ECPAT på barnrättsdialog med Åsa Regnér om utredningen

Idag presenteras och överlämnas Barnrättighetsutredningen (Dir. 2013:35) till barnminister Åsa Regnér. Utredningens uppdrag är att presentera förslag på hur barnkonventionen ska inkorporeras i svensk lag. Den presenteras i en tid då stark kritik har riktats från både jurister och många organisationer kring förslaget till den nya utlänningslagen. Barnombudsmannen kallar förslaget barnfientligt, och ECPAT har tidigare tagit ställning för att varje barn som tvingas på flykt ska garanteras ett liv fritt från krig och exploatering. Sveriges skyldigheter att följa barnkonventionen gäller särskilt i situationer likt den vi befinner oss i just nu. Vi välkomnar därför att utredningen kommer nu, så att vi kan stärka barnets rättigheter framöver.

Tilläggsprotokollen om sexuell exploatering av barn måste få tydlig status

ECPAT menar att barnkonventionen ska inkorporeras i sin helhet inklusive de två tilläggsprotokollen som handlar om barn i väpnade konflikter och om åtgärder mot handel med barn, sk. barnpornografi och barnprostitution. Tyvärr har utredningen inte tittat närmre på inkorporeringen av dessa. Tilläggsprotokollen har dock kommit till för att förtydliga några av bestämmelserna barnkonventionen och för att införa mera långtgående rättigheter än vad som var möjligt då själva konventionen upprättades. Därför menar vi att det är otroligt viktigt att de även får en tydlig status och genomslag i svensk lag nu när Sverige tar steget och inkorporerar barnkonventionen.

Utredaren har fokuserat på hur en bäst går tillväga för att inkorporeringen ska uppnå sitt syfte - att stärka barnets rättigheter. Utredningen ser utbildning av relevanta yrkesgrupper och förtroendevalda som en viktig del i detta, något vi välkomnar. Sverige har upprepade gånger kritiserats av FNs barnrättskommitté på grund av bristen av utbildning om barnets rättigheter för de som i sitt arbete möter barn, nu senast i februari 2015. För att varje barn som utsatts för sexuella övergrepp ska kunna garanteras en trygg rättsprocess menar vi att det krävs grundläggande kunskap om barnets rättigheter, barnsexhandel och offer- och förövarpsykologi för alla som arbetar med eller för barn.

Vad menas med inkorporering?

Inkorporering eller inkorporation innebär att hela konventionen i fråga tas in i den nationella lagstiftningen.

ECPAT kommer att fortsätta rapportera om barnrättighetsutredningen och inkorporeringen av barnkonventionen.

#BARNKONVENTIONEN #KONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER #ÅSA REGNÉR #BARNRÄTTSUTREDNINGEN #BARNRÄTTIGHETSUTREDNINGEN
0
Kategorier: Barnkonventionen

Nu lämnas underskrifterna över till Sveriges minister


Idag är det Barnkonventionens dag och vi lämnar över vår namninsamling Triggeruppmaningen till Sveriges minister för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson. Under hösten har initiativet Triggeruppmaningen uppmanat Sverige att införa obligatorisk utbildning för jurister om barnets rättigheter och barnsexhandel, eftersom varje barn som utsatts för sexuella övergrepp idag inte kan garanteras en trygg rättsprocess.

Idag har alla världens länder utom USA skrivit under Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen och därmed kommit överens om vilka grundläggande rättigheter som varje barn som bor eller befinner sig i dessa länder har rätt till. Idag är det 26 år sedan barnkonventionen trädde i kraft och Sverige var ett av de första länderna att skriva under redan 1990. Sedan dess har vi sett många positiva exempel på hur Sverige har stärkt barnets rättigheter, men det är samtidigt viktigt att påminna sig om att arbetet med rättigheterna aldrig blir klart. Rättigheterna i konventionen är förutsättningen för ett värdigt liv för det enskilda barnet och i takt med att samhället förändras måste arbetet med rättigheterna följa utvecklingen.

När brottsligheten utvecklas ställs höga krav på kunskap

En av rättigheterna är barnets skydd mot kommersiell sexuell exploatering, barnsexhandel. Barnsexhandel är en brottslighet som utvecklas i takt med ökat globalt resande, flyktingströmmar och teknikutvecklingen. Dessa faktorer ställer höga krav på kunskap hos Sveriges beslutsfattare men särskilt de som i sitt yrke möter barn som utsatts för sexuell exploatering.

Sverige har fått upprepade gånger kritiserat av FN:s barnrättskommitté på grund av bristen på utbildning om barnets rättigheter för de som i sitt arbete möter barn och ECPAT anser att det är hög tid för förändring. Under hösten har vi i vårt initiativ Triggeruppmaningen fokuserat på vikten av att utbilda framtidens jurister om barnets rättigheter och barnsexhandel. Vi menar att rättsväsendet måste ha denna grundläggande kunskap för att varje barn som utsatts för sexuella övergrepp ska kunna garanteras en trygg rättsprocess. Det kan de inte idag.

Överlämning till ministern

Idag möter vi Helene Hellmark Knutssons politiske sakkunnige för att lämna över vår egna lagbok - Triggeruppmaningen. Den har vi fyllt med de 5 005 namn som skrivit under vårt initiativ, men också med en ny rapport som vi tagit fram tillsammans med The European Law Students' Association, ELSA. Enligt rapporten ges barnrätt för lite utrymme på juristutbildningen vilket leder till att studenterna efter att ha avslutat den obligatoriska delen av juristprogrammet inte på ett rättssäkert sätt kan tolka, analysera och tillämpa barnrättsperspektivet och barnets rättigheter i praktiken.

Tusen tack till alla er som skrivit under, vi har tillsammans triggat igång förändring!

#TRIGGERUPPMANINGEN #HELENE HELLMARK KNUTSSON #OBLIGATORISK UTBILDNING #JURISTSTUDENTER #BARNETS RÄTTIGHETER #BARNKONVENTIONEN
0
Kategorier: Barnkonventionen FNs kritik Kampanjer Triggeruppmaningen

Det enskilda barnet drabbas när utbildning saknas

Trots att FN i ett årtionde har uppmanat Sverige att införa utbildning om barnets rättigheter för de som i sitt arbete möter barn, saknas den. Vi menar att bristen på utbildning gör att barnets rättssäkerhet och tilltro till det svenska rättsväsendet blir lidande. ECPAT har därför startat en namninsamling där vi kräver att politikerna tar sitt ansvar och skapar förändring. Vi måste orka se barnsexhandelns existens och tillgodose varje barns rättigheter.

>> Skriv under vårt upprop. <<

Varje barn har enligt FNs barnkonvention rätt till ett utökat rättsligt skydd. Sverige har skrivit under konventionen och är därmed skyldiga att garantera varje barn som bor eller befinner sig i här de rättigheterna. För att kunna implementera dem i svensk juridik krävs det förståelse för skillnaden mellan barnperspektiv och barnrättsperspektiv och vad konsekvenserna blir när det saknas.

FNs rekommendationer

Sedan 10 år tillbaka har FNs barnrättskommitté rekommenderat Sverige att införa systematisk utbildning om barnets rättigheter. Rekommendationerna har riktats till alla som i sitt yrke möter barn, specifikt jurister. Sverige har än så länge bara påbörjat utbildningsinsatser på lärarutbildningarna, många yrkesutbildningar kvarstår. Yrkesgrupper som varje dag möter barn som exploaterats, men som inte får de verktyg de behöver.

Konsekvenserna drabbar det enskilda barnet

Anmälningar av brott som utnyttjande av barn för sexuell posering och barnpornografibrott har fördubblats sedan 2012. Som följd av detta kommer vi också se en ökning av domslut och med dem fler jurister som möter sexuellt exploaterade barn i sitt arbete.

Trots Sveriges skyldighet att erkänna, tillge och utöva varje barns rättigheter vittnar alltför många av de domar vi ser redan idag om bristande barnrättsperspektiv och okunskap när barnets rättigheter ska tillämpas. Så sent som januari i år påmindes Sverige ännu en gång av FN att åtgärda bristerna snarast.


Ett exempel på vad ett bristande barnrättsperspektiv kan innebära finns i det uppmärksammade Hässleholmsfallet. Där regisserade en svensk man övergrepp på barn på Filippinerna via webbkamera. Det sågs då som en förmildrande omständighet att det var barnens trygghetspersoner som fysiskt begått övergreppen. I själva verket var det kanske tvärt om: ett ännu större trauma för barnet när de personer som barnet ska lita på och känna sig tryggt med utsätter dem för det allra värsta.

I Hässleholmsdomen står det:

”Kvinnorna har alltså kunnat ta hänsyn till barnen på ett annat sätt än en gärningsman vars handlande styrs av en önskan att få sexuell tillfredsställelse”.

Sverige har ett ansvar gentemot de barn som exploateras sexuellt

I en trygg och rättssäker process för ett barn får hen komma till tals och åklagare, målsägandebiträde, försvarare och domare har kunskap om hur ett barn reagerar efter att ha utsatts för sexuell exploatering, hur förövare kan manipulera och hota barn på några få sekunder. För att garantera att varje barn möts av detta krävs grundläggande och sammanhängande utbildning om barnets rättigheter, barnrättsperspektivet och barnsexhandel under de tre första obligatoriska åren på Sveriges alla juristprogram. Idag erbjuds blivande jurister ett axplock av denna kunskap utspridd i befintliga kurser. ECPAT kritiserar inte den kunskap som idag erbjuds inom utbildningen, men den är inte tillräcklig.

För varje barn som tappar tron på rättsväsendet har Sverige ett ansvar. För varje barn som tolkas ur en vuxens perspektiv har Sverige ett ansvar. Skriv under vårt upprop för obligatorisk barnrätt på juristutbildningarna på Triggeruppmaningen.se.

#BARNPERSPEKTIV #BARNRÄTTSPERSPEKTIV #TRIGGERUPPMANINGEN #UTBILDNING #JURISTUTBILDNING
0
Kategorier: Sexuell exploatering av barn Barnkonventionen FNs kritik Kampanjer Triggeruppmaningen

SPRID MER KUNSKAP

Genom att gilla och dela vår sida och våra inlägg i sociala medier hjälper du oss att få fler att se brottsligheten vi arbetar mot.