Blogg

EN BLOGG OM SEXUELL EXPLOATERING AV BARN

av ECPAT Sverige

Arkiv

Barnkonventionen 30 år – ECPAT arbetar vidare för varje barns rätt att skyddas från att utsättas för sexuell exploatering


Den 20 november 2019 fyllde FN:s konvention om barnets rättigheter - eller barnkonventionen som den brukar kallas - 30 år. Att barnkonventionen blir svensk lag i januari innebär inte att arbetet med att förverkliga barnets rättigheter går i mål. Tvärtom är det en början. För ECPATs frågor innebär det att barn som utsätts eller riskerar att utsättas för sexuell exploatering får ett starkare och tydligare skydd, då barnkonventionens rättsliga ställning stärks.

I juni 2018 röstade en majoritet i riksdagen för regeringens förslag att göra FN:s konvention om barnets rättigheter till svensk lag, ett beslut som träder i kraft den 1 januari 2020. Detta är något som ECPAT har arbetat för länge. Som barnrättsorganisation har vi vår utgångspunkt i barnkonventionen och vi anser att det är nödvändigt att den är lag för att säkra att varje barn får sina individuella rättigheter tillgodosedda i olika beslut som påverkar dem.

Några av barnkonventionens 54 artiklar sätter fokus på rättigheter som är grundläggande i ECPATs arbete. Det handlar om barns rätt att skyddas från sexuell exploatering och människohandel: I artikel 34 fastställs att inget barn ska utsättas för sexuella övergrepp eller sexuell exploatering och artikel 35 handlar om barnets rätt att skyddas från människohandel.

Barnkonventionen blir lag – vad händer nu?
Varje minut laddar förövare upp tusentals övergreppsbilder på barn. Varje år blir 12 miljoner flickor under 18 år bortgifta runt om i världen. Vart femte barn i Sverige har utsatts för sexuella övergrepp. Att barnkonventionen blir lag innebär inte att dessa problem försvinner eller att arbetet med att förverkliga barnets rättigheter går i mål, men det är början på ett förändringsarbete. För att alla barn ska skyddas mot övergrepp och sexuell exploatering krävs mer; det krävs resurser, kunskaper och - framförallt - en vilja att prioritera förebyggande insatser och insatser som ger stöd och upprättelse till barn som har utsatts.

Att barnkonventionen blir lag är ett förtydligande av att domstolar och andra som fattar beslut om barn måste ta hänsyn till de rättigheter som varje barn har. Barnkonventionen får en starkare rättslig ställning och den kommer att gå före föreskrifter och allmänna råd. Dessutom kommer det utvecklas en praxis som ger vägledning om hur barnkonventionen ska tolkas och hur barnets rättigheter ska tillvaratas i varje enskild situation. Redan nu kan vi se hur samhället arbetar för att stärka barnets rättigheter genom att utbilda personal och ta fram riktlinjer och regelverk som ska tydliggöra hur barn ska göras delaktiga i sina egna liv och hur barnets bästa ska kunna bedömas i enskilda situationer. Och det görs inte bara inom den offentliga sektorn, arbetet sträcker sig över alla samhällssektorer som i idrottsrörelsen och hos företag.

När det gäller barnets rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och sexuell exploatering finns mycket kvar att göra. Barn som utsätts för övergrepp har rätt att känna att de kan få berätta om sina erfarenheter och att få rätt insatser och stöd när de utsätts. För det krävs att professionella som möter barn i skolan, inom socialtjänsten och inom rättsväsendet har kunskap om hur övergrepp kan förebyggas och hur barn ska kunna berätta om övergrepp när de utsätts.

Sverige måste underteckna tilläggsprotokollet om barnets klagorätt
En annan sak som ECPAT tycker är viktigt är att Sverige undertecknar ”det tredje tilläggsprotokollet”. I ett tilläggsprotokoll, ett fakultativt protokoll, finns möjligheten att lägga till frågor som inte fanns i barnkonventionen från början, eller frågor som behöver regleras ytterligare.

Idag finns tre tilläggsprotokoll. Det första handlar om barn i väpnade konflikter och det andra om sexuell exploatering av barn, handel med barn, och det som fortfarande kallas ”barnprostitution” och ”barnpornografi” (men som borde heta utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling respektive dokumenterade sexuella övergrepp på barn). Det tredje tilläggsprotokollet ger barnet rätt att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté om barnets rättigheter kränkts.

Sverige har antagit de två första protokollen, men inte det tredje. Barn i Sverige kan alltså idag inte klaga till FN om deras rättigheter kränks. Det är viktigt för barn att de kan klaga om deras rättigheter blir kränkta, speciellt för de enskilda barn som har drabbats.

Tack alla ni som stöttar ECPAT!
Arbetet med att säkerställa och tillgodose de mänskliga rättigheter som varje barn har är en ständigt pågående process varje dag året om. Vi är tacksamma över att så många av er därute stöttar ECPAT i vårt viktiga arbete. Tillsammans kan vi skapa en värld där alla barns rättigheter efterlevs och inga barn behöver vara med om att utsättas för sexuella övergrepp och sexuell exploatering.

Läs också gärna debattartikeln där vi tillsammans med andra barnrättsorganisationer skriver om vårt gemensamma fortsatta arbete med att påminna makthavare om att barnkonventionen är ett lagligt bindande löfte som ska ge alla barn det skydd de har rätt till.

0
Kategorier:

Kryptering – bra och säkert, förutom för brottsoffer

Att integritet och personlig säkerhet på nätet är viktigt råder det ingen oenighet om. Det blir därför allt vanligare med så kallad ”end-to-end”-kryptering, det vill säga en kryptering där företaget bakom tjänsten inte kan se vad du skriver. Företaget kan därmed inte heller lämna ut det till polisen.

Det låter ju kanske bra och säkert, förutom för ett brottsoffer. Det kan vara så att bevisen ligger där i tjänsten, men inte går att se.

Många som arbetar med sexualbrott mot barn har de senaste dagarna uttryckt sin oro över att Facebook Messenger kommer att använda denna typ av kryptering. Den amerikanska hotlinen NCMEC, National Center for missing and Exploited Children, skrev häromdagen om detta. Av de 18 miljoner tips de fick in 2018 gällande sexuell exploatering av barn på internet, kom cirka 12 miljoner från just Messenger. De flesta av dessa tips kommer inte kunna utredas om Facebook gör slag i saken och aktiverar en end-to-end-kryptering.

Vad innebär det i praktiken? Jo, att Facebook, NCMEC och polisen plötsligt inte längre får kännedom om alla de sexualbrott som begås mot barn via Facebooks meddelandetjänst. Det innebär däremot inte att övergreppen försvinner. Tvärtom har förövare en ny enkel arena – där en stor del av världens internetanvändare redan finns – där de kan begå sina brott osedda.

Vissa förespråkar att polisen borde ha en ”bakdörr” in till krypterade tjänster, något som riskerar att göra tjänsterna väldigt osäkra. Det är betydligt bättre att kommunikationen krypteras, men att företaget som tillhandahåller tjänsten fortsatt har möjlighet att - när polis och åklagare begär så - lämna ut informationen.

ECPAT Sverige menar att det är ett lands folkvalda regering och riksdag som ska avgöra vilket skydd ett barn ska ha på nätet mot sexuell exploatering. Att lägga sådana beslut hos enskilda personer eller företag, till stora delar utanför demokratisk kontroll, är helt bakvänt.

Enskilda internetanvändares personliga säkerhet och integritet på nätet är viktigt, och meddelanden måste kunna krypteras. ECPAT Sverige menar dock att barnets skydd mot sexuell exploatering inte går att kompromissa med. De företag som inför krypteringen bör därför vara skyldiga att göra det på ett sätt som innebär att sexualbrott mot barn både går att både förebygga och utreda.

Thomas Andersson, senior rådgivare ECPAT Sverige

0
Kategorier: Sexuell exploatering av barn Online

Vuxna köper sexuella övergrepp på barn på sugardejtingsajter

Ordet sugardejting brukar användas för att beskriva en sexuell relation mellan en äldre person med mer pengar och status i samhället och en yngre som får betalt med pengar eller presenter för att vara i relationen. Eftersom den som betalar förväntar sig sex är sugardejting prostitution.

Under sommaren uppmärksammade bland andra Sveriges Radio det faktum att vuxna personer i Sverige använder sig av så kallade sugardejtingsajter för att komma i kontakt med barn. Ett barn kan aldrig samtycka till att bli sexuellt utnyttjad mot ersättning och de här sexköpen är i själva verket sexuella övergrepp. Vi vet också att vid brottet köp av sexuell handling av barn handlar det ofta om barn i utsatthet, precis som den polis Sveriges Radio pratade med också berättar.

Utifrån det är det orimligt att det lägsta straffet för att begå brottet ”köp av sexuell handling av barn” är böter. ECPAT har länge drivit frågan att straffvärdet måste höjas, bland annat deltog vår barnrättsjurist Isabella Kim i Nyhetsmorgon i TV4 förra året för att diskutera det här. 2014 lanserade vi kampanjen #sopigstraffskala med målet att ta bort böter ut straffskalan för sexualbrott mot barn. En utredning föreslog sedan 2016 att ta bort böter ur straffskalan och att döpa om brottet till “utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling” för att tydligare kalla brottet för vad det faktiskt är. Vi välkomnar nu att regeringen äntligen föreslår både en straffskärpning som bättre motsvarar brottets allvar och en namnändring.

Men ett minimistraff på 14 dagars fängelse kommer i praktiken inte göra någon verklig skillnad. Vår bedömning är att straffvärdet måste höjas ytterligare, till fängelse i minst 6 månader. Ett längre fängelsestraff innebär en större möjlighet att sätta in förebyggande insatser såsom vård och behandling, vilket minskar återfallsrisken. Det skulle också ha betydelse för polisens möjligheter att kunna prioritera och utreda de här brotten ordentligt.

Regeringen har i sin proposition lyft frågan om en närmare utredning kring ytterligare en höjning av minimistraffet. Vi ser fram emot att regeringen snarast tillsätter en särskild utredare med uppgift att undersöka detta. Under tiden bevakar vi att regeringens förslag som nu lagts fram behandlas och att böter är borttaget den 1 januari nästa år.

#sopigstraffskala #minimistraff #köp av sexuell handling av barn #sugardejting

##SOPIGSTRAFFSKALA #MINIMISTRAFF #KÖP AV SEXUELL HANDLING AV BARN #SUGARDEJTING #REGERINGEN #ECPAT
0
Kategorier: Kampanjer #SopigStraffskala

Äntligen ett lagförslag om höjda minimistraff för sexualbrott mot barn!




ECPAT Sverige har arbetat länge för en skärpning av straffskalan för brottet köp av sexuell handling av barn. Idag kan en person få samma straff vid nedskräpning som vid sexuella övergrepp mot barn - vilket är helt orimligt.

Vår kampanj från 2014 mot en sopig straffskala är en av de mest delade kampanjerna i Sverige. Filmerna med Joel Kinnaman och Noomi Rapace gjordes som en del av ett större påverkansarbete för att uppmärksamma allmänheten om att det fortfarande finns böter i straffskalan för sexualbrott mot barn - och för att få politikerna att göra något åt det. Kampanjen resulterade i att över en halv miljon människor tog ställning mot den sopiga straffskalan.

Och - nu äntligen händer det något.

I ett förslag som regeringen har lagt fram föreslås nu att böter helt tas bort från straffskalan. I propositionen föreslås också att brottet ”köp av sexuell handling av barn” byter namn, till en rubricering som - enligt oss - bättre beskriver vad det faktiskt handlar om: ”utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling”. Ett barn kan aldrig samtycka till att bli sexuellt utnyttjad mot ersättning och de här sexköpen är i själva verket sexuella övergrepp.

Mot bakgrund av att anmälningarna om sexuella övergrepp mot barn ständigt ökar så är regeringens förslag ett viktigt steg i rätt riktning. Sverige har ett ansvar att skydda varje barn mot att utsättas för sexualbrott. Även FN:s barnrättskommitté har för flera år sedan uppmanat Sverige att ta brottet köp av sexuell handling av barn på allvar och inte se det som ett mindre allvarligt brott.

Nu ser vi fram emot att regeringen ser över att höja straffen ytterligare. I det förslag som lagts fram föreslås 14 dagars fängelse som minimistraff. ECPAT anser att minimistraffet bör vara åtminstone 6 månader, något som regeringen har sagt att de vill utreda vidare.

Vi vill passa på att tacka alla som har stöttat vårt arbete mot en #sopigstraffskala – tillsammans gör vi verklig skillnad. Vill du vara med och ändra fler lagar för att stoppa sexuell exploatering av barn? Bli månadsgivare!

#SOPIGSTRAFFSKALA #BARNRÄTT #STRAFF #REGERINGEN #LAGFÖRSLAG #SEXUELLA ÖVERGREPP MOT BARN #JOEL KINNAMAN #NOOMI RAPACE
0
Kategorier: Kampanjer #SopigStraffskala

”Sharenting” – lägga upp bilder eller filmer på ditt barn, eller inte?

Flera medier har under veckan uppmärksammat det som kommit att kallas ”sharenting” – när föräldrar lägger upp bilder eller filmer på sina barn i sociala medier eller någon annanstans på internet.

Det pågår också en diskussion om att det, efter årsskiftet när Barnkonventionen blir svensk lag, skulle kunna bli olagligt för föräldrar och andra vuxna att dela bilder och filmer som barn upplever som pinsamma eller utlämnande. Vår generalsekreterare Anna Karin Hildingson Boqvist uttalade sig så här om sharenting i Aftonbladet igår:

”Om det kommer bryta mot barnkonventionen vet vi inte förrän barnkonventionen blir lag. När den blir det kommer barnkonventionen att kunna åberopas i domstol, och vi kommer då få en praxis för vad domstolarna anser att barnkonventionen innebär och hur den ska tolkas.”

Olagligt eller inte så är det viktigt att komma ihåg att barn alltid har rätt till sina egna kroppar och ett eget privatliv. Barnkonventionen slår fast att barn har rätt till sin egen integritet och samma respekt som vuxna visar varandra. ECPAT har som barnrättsorganisation alltid en utgångspunkt i Barnkonventionen i vårt arbete.

Många vuxna känner sig osäkra på hur de ska tänka kring bilder och filmer på barn i sociala medier. Här är några tips på hur du som förälder kan tänka kring att lägga ut bilder på ditt barn:

1. Prata med ditt barn om nätet. Det är aldrig för tidigt att börja prata med barn om nätet, en viktig del av många våras liv. Ha återkommande samtal om hur ni som familj ska göra med sociala medier och annat på internet. Det kan vara bra att komma överens om att fråga om lov innan man lägger upp bilder och filmer på andra.

2. Fråga barnet. Fråga alltid barnet om du får lägga upp foton och filmer du tagit och respektera ett nej. Försök inte övertala barnet eller tjata för att få ett ja, då den situationen tyvärr kan likna situationer barnet kan hamna i med förövare som vill att de går med på att lämna ut bilder och filmer på sig själva.

3. Tänk efter före. Är barnet väldigt litet kan en bra tumregel vara att bara lägga ut bilder som du hade varit bekväm med att publicera på dig själv. Fundera också på om det kanske går att berätta om er härliga dag på stranden utan en avklädd bild på ditt barn. Känner du dig osäker på om ditt barn skulle kunna bli ledset eller känna sig bortgjord av bilden, antingen nu eller i framtiden? Avstå i så fall.

4. Ditt barn lär sig av hur du gör. Om du lägger ut avklädda bilder på ditt barn, eller bilder som barnet kanske kan känna är pinsamma eller utlämnande utan att kolla med barnet om det känns OK – hur ska ditt barn då förstå att hen inte får göra detsamma med klasskamrater och vänner? Barn kan tyvärr råka begå brott när de tror att de bara härmar hur vuxna gör.

5. Spread the word. Prata gärna med andra vuxna och barn om att barn har rätt till samma respekt som vuxna så att vi tillsammans kan hjälpas åt att göra internet till en trygg plats för alla.


Johanna Engström Legitimerad Psykolog & Utredare
Johanna Engström Legitimerad Psykolog & Utredare




0
Kategorier: Sexuell exploatering av barn Online

SPRID MER KUNSKAP

Genom att gilla och dela vår sida och våra inlägg i sociala medier hjälper du oss att få fler att se brottsligheten vi arbetar mot.