Blogg

EN BLOGG OM SEXUELL EXPLOATERING AV BARN

av ECPAT Sverige

Arkiv

FN:s kommitté för barnets rättigheter påbörjar sin granskning av Sverige – ECPAT vill se en nationell handlingsplan mot våld mot barn


Precis som vi skrivit om tidigare så rapporterar alla länder som förbundit sig till FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) regelbundet till de 18 oberoende experter som utgör FN-kommittén för barnets rättigheter (Barnrättskommittén) som granskar hur länderna ser till att barn får sina rättigheter tillgodosedda. Vi på ECPAT och andra organisationer bidrar med vår kunskap och våra perspektiv till den här granskningen.

Vi har tidigare i år inför granskningen av Sverige lämnat in en rapport om Sveriges efterlevnad av barnkonventionen avseende sexuell exploatering av barn. Rapporten kompletterades nu i juni med ytterligare information utifrån vad vi kunnat se och höra från barn under vårens coronapandemi. Vi har också deltagit med vårt perspektiv i en gemensam rapport från organisationer som arbetar med barnrättsfrågor i Sverige.

I början av juli kommer Sveriges regering få en lista över prioriterade områden från Barnrättskommittén och ska sedan utifrån den under 2021 rapportera in till FN hur planeringen ser ut för att förbättra för barn. Allt våld mot barn, både fysiskt och psykiskt, är förbjudet enligt Barnkonventionens artikel 19. I artikel 34 specificeras också tydligt att Sverige ska skydda barn mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. Det innebär att varje barn som befinner sig i Sverige har rätt att skyddas mot alla former av våld och övergrepp. Idag lever inte Sverige upp till detta. I Agenda 2030 är en av målsättningarna också att eliminera allt våld mot barn. Trots detta är sexuella övergrepp och exploatering av barn vanligt förekommande i Sverige idag.

Våld och sexuella övergrepp mot barn är ett folkhälsoproblem

I en kartläggning från Stiftelsen Allmänna Barnhuset som genomfördes under 2016 uppgav 44 procent av eleverna som deltog (4741 elever från årskurs nio eller årskurs två på gymnasiet) att de utsatts för någon typ av våld av en vuxen person någon gång under livet. Totalt 9 procent, 14 procent av flickorna och 2 procent av pojkarna, berättade att de hade utsatts för sexuella övergrepp av en vuxen person. Utifrån detta, och en utveckling idag där mängden övergreppsbilder och -filmer på internet ökar i snabb takt, och där många barn vittnar om att det är vardag för dem med sexuella förfrågningar på nätet, måste arbetet mot sexuell exploatering av barn intensifieras.

Eftersom våld mot barn förekommer i en sådan omfattning och eftersom våldet kan se ut på olika sätt är det av yttersta vikt att vi ser våld mot barn som ett samhällsövergripande problem som måste angripas med breda insatser. Våld mot barn är så vanligt förekommande och har ofta så stora konsekvenser för det barn som utsätts att våld mot barn kan och bör definieras som ett folkhälsoproblem. Trots omfattningen har Sverige ingen särskild strategi eller handlingsplan mot våldet. Arbetet sker inte systematiskt och är inte tillräckligt resurssatt. Det finns en brist på samhällsövergripande förebyggande åtgärder och ingen instans har ansvar för samordningen av olika insatser.

En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn behövs

Regeringen har sedan tidigare beslutat om en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Vi vill på samma sätt se en nationell strategi mot våld mot barn, med en tillhörande handlingsplan för arbetet mot sexuell exploatering av barn. Varje barn, oavsett kön och ålder, har rätt till skydd mot våld, sexuella övergrepp och exploatering. En nationell strategi mot våld mot barn med barnrättsperspektivet som en utgångspunkt skulle möjliggöra ett tydligare fokus på en lagstiftning som skyddar just barn och ser till att deras specifika rättigheter tillvaratas.

I dagens lagstiftning är exempelvis barn som kommit i puberteten inte lika skyddade som barn som inte kommit i puberteten, vilket är tydligt bland annat i reglerna kring dokumenterade sexuella övergrepp där pubertetsutvecklade barn har sämre skydd. Ett annat exempel är brottet utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, ett brott där ett större ansvar måste läggas på förövarna i att säkerställa åldern hos den person de betalar för att exploatera sexuellt. Detta lyfte vi till Barnrättskommittén i den rapport vi skrev tillsammans med andra civilsamhällesorganisationer.

ECPAT fortsätter det viktiga arbetet för att göra skillnad på riktigt för barn

Den slutgiltiga rapporten med Barnrättskommitténs rekommendationer till Sverige kommer att publiceras 2023. ECPAT fortsätter att varje dag arbeta för varje barns rätt till en uppväxt utan sexuella övergrepp och exploatering, och att bevaka regeringens arbete med att fullt ut uppfylla barnkonventionen.

Varje barn har rätt till en uppväxt fri från våld och sexuella övergrepp. Det är dags för Sveriges regering att gå från ord till handling!


#NATIONELL STRATEGI #FOLKHÄLSOPROBLEM #BARNKONVENTIONEN #BARNS RÄTTIGHETER #FNS BARNRÄTTSKOMMITÉ #LAGSTIFTNING
0
Kategorier: Sexuell exploatering av barn Lagstiftning Barnkonventionen

Stor risk att livestreaming av sexuella övergrepp mot barn ökar


När resandet upphör till följd av Coronapandemin slutar väl förövare utsätta barn för sexuell exploatering i annat land än sitt hemland? Nej, så enkelt är det inte. Istället spås livestreaming-brott, där gärningsmän betalar andra för att utsätta barn för övergrepp, öka stort.

Tillfällighetsförövarna, det vill säga personer som inte har en specifik dragning till barn utan begår ett övergrepp för att chansen ges under en resa, bedöms ha minskat stort till följd av reserestriktionerna. Även resande preferensförövarna, de som är sexuellt attraherade av barn, har blivit färre. De utsätter dock barnen för övergrepp på andra sätt.

Cathrine Hagström Hägg är kriminalinspektör och chef för den grupp vid Polisens nationella IT-brottscentrum som utreder misstänkta sexualbrott mot barn som begås av svenskar i utlandet. Det gäller både resande förövare och livestreaming, det vill säga brott där gärningsmannen hemifrån regisserar och betalar andra för att begå övergrepp på barn. Det sistnämnda är något som stadigt ökat sedan den första svenska domen kom 2012. Till följd av att många nu är isolerade i hemmet befaras det öka än mer.

– Vi har alltid ett ojämnt inflöde av ärenden så det är svårt att säga hur Covid-19 har påverkat än så länge. Vi kan anta att antalet sexuella övergrepp begångna av svenskar utomlands nästan helt har upphört i och med att möjligheten till resor försvunnit. Dock finns en hel del svenskar med ett sexuellt intresse av barn som bor permanent i tredje land. Framför allt väntas en ökning av livestreamade sexuella övergrepp nu. Dessa brott upptäcks inte på en gång utan långt senare, om någonsin, säger Cathrine Hagström Hägg.

Merparten av de ärenden som Cathrine och hennes kollegor utreder kan kopplas till Sydostasien, i första hand Filippinerna. Ärendena kommer in via nordiska sambandsmän i Bangkok, utländsk polis, frivilligorganisationer eller när ett globalt förövarnätverk infiltrerats och svenskar hittats. Det händer även att svensk polis hittar övergreppsmaterial i samband med tillslag mot en misstänkt förövare. Den främsta utmaningen är att över huvud taget få kännedom om brotten.

– Det som sker online är oerhört svårt att hitta eftersom övergreppen sker på Skype eller andra privata kanaler som inte lagrar materialet. Ibland finns skärmdumpar sparade, ibland går det att följa betalningsströmmar till den som utfört övergreppen i det aktuella landet och hitta gärningsmannen på det sättet.

En annan utmaning är att offer och bevisning finns i ett annat land. Utbredd korruption och prioritering av andra brott, som drogbekämpning, gör utredningsarbetet än svårare. Inte sällan är det en förälder eller annan anhörig som utför övergreppen som streamas. Sociala skyddsnät saknas.

– Det är en svår situation. Övergreppen upphör när föräldern grips. Samtidigt riskerar barnet att hamna i en annan utsatthet när föräldern inte längre är närvarande. Men vi kan inte lägga över hela ansvaret på de här fattiga länderna utan vi måste själva ta ansvar för våra egna medborgares agerande. Tyvärr ligger svensk lagstiftning fortfarande efter. Det är mycket vi vill men inte får göra för att hindra svenska förövare från att begå sexualbrott mot barn i andra länder, såväl på plats som online.

Säg vad du såg
I projektet Säg vad du såg samarbetar vi med Childhood, Nationella operativa avdelningen vid Polismyndigheten (Noa), nationella samordningen mot människohandel vid Jämställdhetsmyndigheten och Friends International, Child Safe Movement. Samarbetet är ett treårigt projekt som finansieras av Postkodlotteriet och syftar till att minska och förebygga förekomsten av sexuell exploatering av barn i samband med resande och turism samt öka antalet tips till polisen gällande svenskar som förgriper sig på barn utomlands. #sägvaddusåg #postkodeffekten #ecpativärlden

#LIVESTREAMING #SEXUELLA ÖVERGREPP #RESEKURAGE #RESANDE FÖRÖVARE #FILIPPINERNA #ONLINE
0
Kategorier: Sexuell exploatering av barn Sexuell exploatering av barn inom resor och turism

Ni företag behövs här och nu


”I början vart det lite läskigt men nu är det vardag” Citatet kommer från ett av barnen som vi har pratat med under året. Barn och unga berättar att kontaktförsök från vuxna, förfrågningar att skicka nakenbilder och att få oönskade bilder i mobilen är vardag.

Sexuell exploatering av barn på nätet är ett växande, globalt och samhälleligt problem som kräver såväl proaktivt som reaktivt arbete. Ingen enskild aktör kan lösa detta på egen hand. Ansvaret vilar istället på flera sektorer i samhället. En viktig länk är den mellan civilsamhället och näringsliv.

I dag finns möjligheten för företag att ännu tydligare visa på sin styrka som samhällsaktör. Ett företag präglas av sin kultur och sina värderingar. Värderingar som kan skapa stolta medarbetare och trogna kunder. Som anställd och konsument är jag också förälder, eller har barn i min närhet, och vill se att företaget som jag arbetar på eller är kund hos har produkter och tjänster som faktiskt är säkra för barn och unga. Vi vet också att medarbetare och kunder har förväntningar och ställer krav även i frågor som sträcker sig utanför företagets primära verksamhet.

Tillsammans med oss på ECPAT Sverige kan näringsliv och andra aktörer bidra till en positiv samhällsutveckling. I våra samarbeten med företag, exempelvis i våra branschöverskridande koalitioner inom finans och telekom, tar vi tillvara på vår gemensamma kunskap och möjlighet att förändra genom tekniska lösningar och informationsspridning för att nå målet om en säkrare vardag för barn och unga.

För oss som barnrättsorganisation är barnet i fokus. Det är samma flicka och pojke som finns i hemmet, skolan, föreningslivet och som sedan ska ut i näringslivet. Bara genom samverkan kan vi nå FN:s globala mål 2030, men genom att ta ett samlat grepp kan vi också göra stor skillnad här och nu. För företag blir värdet dubbelt; ni både stärker er position på marknaden och är med och skapar sociala förbättringar för samhället i stort.

Vi behövs och ni företag behövs. Vi tillsammans kan göra skillnad.

Vill du veta mer eller bli samarbetsparter till ECPAT?
Hör av dig till mig Linda Wijkström, partneransvarig på ECPAT Sverige, på 072-967 91 45 eller linda.wijkstrom@ecpat.se

#FÖRETAGSSAMARBETE #ECPAT #AGENDA 2030 #HÅLLBARHETSMÅL #HÅLLBARHET
0
Kategorier: Företagssamarbeten

Plattformar måste ta ansvar för att ta ner övergreppsmaterial på barn



Idag deltog vi i regeringens digitala hearing om plattformars ansvar och den kommande översynen av e-handelsdirektivet inom EU. Det låter krångligt men är egentligen ganska enkelt. Att vi engagerar oss i frågan handlar om att vi ser den enorma spridningen av övergreppsmaterial i vårt dagliga arbete. För oss är det självklart att även plattformar i EU måste ta ansvar för att ta ned dokumenterade sexuella övergrepp på barn.

Mängden övergreppsbilder och filmer på barn som laddas upp och sprids ökar lavinartat varje år på grund av att förövare missbrukar internets möjligheter. Amerikanska plattformar som Facebook, Youtube, Twitter med flera, lämnade förra året in 16,9 miljoner rapporter till NCMEC, det amerikanska rapporteringscentret för sexuellt övergreppsmaterial på barn.

Vi ser den här enorma spridningen i vårt dagliga arbete. Vi ser också hur exploateringen av barn tar nya former och hela tiden anpassas efter teknikens möjligheter. Vi ser det i ECPAT Hotline, som medlem i INHOPE samt i Project Arachnid, och vi har god kännedom om vad som fungerar och inte när det gäller att upptäcka och ta ned övergreppsmaterial.

Med dagens teknik kan de övergreppsbilder och filmer som upptäcks omvandlas till ”digitala fingeravtryck”. Dessa kan sedan användas av plattformarna och hotlines för att förhindra att företagets tjänst utnyttjas för att sprida bilden igen. Tekniken gör även att webbcrawlers kan hitta och ta ned bilden om den skulle laddas upp på andra platser i framtiden.

Att övergreppsmaterial plockas ned från nätet är livsviktigt. Så länge bilden eller filmen finns kvar och sprids så fortsätter övergreppet för barnet på bilden. Dag efter dag. Därför måste alla samhällets aktörer bidra till att övergreppsmaterialet tas ned. Det gäller även plattformarna. I USA är detta möjligt just tack vare att plattformarna använder databaser med digitala fingeravtryck och arbetar nära NCMEC och polisen. Även inom Arachnid arbetar vi tillsammans med att proaktivt ta ned material med hjälp av digitala fingeravtryck och webbcrawlers.

Precis som förövarna måste vi givetvis använda alla de tekniska möjligheter och verktyg som faktiskt finns idag. Vi menar att detta bör gälla även för plattformarna i EU. Inget hindrar enskilda länder från att införa särskilda regler (därför har Holland infört tidsramar kopplade till kännbara sanktioner) men vi menar att plattformarnas ansvar för att ta ned övergreppsmaterial när de får en begäran om att göra det måste förtydligas i e-handelsdirektivet.

Men skulle inte plattformarna kunna ta ansvar för att upptäcka och rapportera övergreppsmaterial utan att det ska behöva skrivas in i något direktiv, kanske du undrar? Det kan man tycka, men tyvärr är det tydligt att självreglering inte fungerar.

Tack regeringen och Anders Ygeman för initiativet. Nu tror och hoppas vi att ni lyssnar på de som vet vad som fungerar. Vi vet redan från de länder där reglering är verklighet att det försvårar för förövare, hjälper barn att få bort bilder med övergrepp de utsatts för och dessutom underlättar för polisen att upptäcka pågående övergrepp.

#ÖVERGREPPSMATERIAL #BARNRÄTT #ARACHNID #HOTLINE #POLITIK #INHOPE #ANDERS YGEMAN #E-HANDELSDIREKTIV #EU
0
Kategorier: Sexuell exploatering av barn Internetrelaterade sexuella övergrepp E-handelsdirektiv

Barn som delar övergreppsmaterial med varandra


Polisen har sett en tydlig ökning av antalet barn som sprider bilder på övergrepp på andra barn på sociala medier. I Svenska Dagbladet berättar kriminalkommissarie Jan Olsson att fler och fler barn i allt yngre åldrar delar bilder och filmer med varandra. Det handlar om allt från avklädda bilder till allvarliga sexuella övergrepp på mycket små barn.

Även vi på ECPAT har uppmärksammat det här fenomenet, vilket vi bland annat har pratat om i TV4 Nyhetsmorgon. Bilderna eller filmerna kan vara på ett barn som övriga barn vet vem det är, men nu allt oftare på okända barn som hämtas från nätet och delas. Delningen sker på de plattformar där barnen normalt sett är, exempelvis Snapchat, Instagram och Discord.

Varför delar barn övergreppsbilder på andra barn?
Det kan finnas många anledningar till att barn väljer att göra så här. Dels är det ju något väldigt mänskligt i att vilja dela något hemskt eller upprörande vi stöter på med någon annan. Då kan det vara enklare att göra det som ett skämt, istället för att ta in det oerhört svåra. Det kan också bli en normal, eller till och med cool, grej i kompisgäng där man försöker hitta värre och värre bilder att bräcka varandra med. Ibland är det en del av en pågående mobbning. Det finns många flera tänkbara anledningar, men det viktiga i detta är att det är en väldig kränkning av det barn som är på bilden eller filmen.

Barn kan uppleva det som oerhört smärtsamt och traumatiskt att bilder och filmer på övergrepp de varit med om delas, det skapar en känsla av att övergreppet aldrig tar slut. Även avklädda och privata bilder som ses av andra upplevs ofta som väldigt obehagligt och svårt att hantera, det märker vi när vi pratar med barn.

Förutom att spridningen orsakar allvarlig skada så kan det också vara brottsligt. Det finns sannolikt en kunskapsbrist bland många om detta. All hantering av det som i lagen kallas barnpornografiskt material är olaglig, från att leta upp det för att titta till delning och innehav. Det gäller oavsett om syftet är sexuellt intresse eller inte. Och det här är ett allvarligt brott av en anledning – det är en allvarlig kränkning för barnet på bilden. Många barn som är med och delar bilder och filmer vet inte om - eller tänker inte på - att det de gör är skadligt för barnet på bilden eller filmen, och dessutom brottsligt.

Vad gör jag om det händer mig?
Om du som förälder får reda på att ditt barn har delat bilder och filmer på sexuella övergrepp med andra eller fått det skickat till sig, se till att du agerar lugnt och tryggt och värdera inte det barnet säger. Det är det som barn säger till oss är viktigt; de vill att vuxna inte blir arga, oroliga eller väldigt ledsna när de försöker prata om något jobbigt eller pinsamt. Det är också viktigt att ta skärmdumpar på det som delats, och att alltid polisanmäla. Polisen kanske kan hitta barnet på bilden eller filmen, och lyckas kanske ta barnet ur en pågående övergreppssituation.

Är du under 18 år och vill prata med någon vuxen anonymt om bilder och filmer som du fått skickade till dig, eller som du delat vidare till andra? Du får gärna ringa oss på ECPATs stödlinje på 020–112 100, eller skriva till oss via ecpat.se/stödlinje. Vi är vana att prata om sådant här.

Vuxnas ansvar
Vuxna har ett stort ansvar att hjälpa barn att navigera tryggt i världen. Intressera dig för barns liv på nätet, lär dig hur appar och spel funkar, och fråga om ni kan uppleva dem tillsammans ibland (det kan vara väldigt roligt att skratta tillsammans åt en rolig hamster på Tiktok). Var nyfiken och positivt inställd, hjälp ditt barn att förstå hur en ny app och dess säkerhetsinställningar funkar. Vilka kan se det som läggs ut, vilka kan kontakta barnet? Vad finns det mer för olika inställningar och funktioner?

Prata med ditt barn på ett sätt som gör att ni båda förstår, om vad som är bra med nätet och vad som kan vara mindre bra. Se till att ditt barn förstår att det är samma regler som gäller online som i resten av livet. Är det inte ok utanför internet så är det inte ok på internet.

Tänk också på att du är en viktig förebild för barnet. Om du pratar nedsättande om andra barns eller vuxnas Instagrambilder eller liknande, är risken stor att ditt barn inte vågar prata med dig när det skulle behövas.

Johanna Engström, Legitimerad Psykolog & Utredare
Johanna Engström, Legitimerad Psykolog & Utredare
#ECPAT ##BARNRÄTT ##NÄTET ##ÖVERGREPPSBILDER ##NÄTSÄKER
0
Kategorier: Sexuell exploatering av barn Tips & råd till föräldrar & vuxna

SPRID MER KUNSKAP

Genom att gilla och dela vår sida och våra inlägg i sociala medier hjälper du oss att få fler att se brottsligheten vi arbetar mot.