Blogg

EN BLOGG OM SEXUELL EXPLOATERING AV BARN

av ECPAT Sverige

Arkiv

Varje barn har rätt till likvärdigt stöd och bemötande!

Idag släpper vi en rapport om kvinnliga förövare av sexuella övergrepp på barn. Forskarna Linda Jonsson och Carl Göran Svedin vid Barnafrid - som är ett nationellt kunskapscentrum för våld mot barn på Linköpings Universitet - har sammanställt den forskning som finns. De har också intervjuat yrkesverksamma som möter utsatta barn i Sverige.


ECPAT har också kompletterad med en rapport som sammanfattar och kommenterar resultaten ur ett barnrättsligt perspektiv. Den inleds med följande citat:

Jag tänker på... en flicka som var utsatt för övergrepp och vi trodde att hon var utsatt för sexuella övergrepp. Hela personalgruppen frågade vem som utsatt henne. Och de hade frågat henne om det var pappan, farfadern etcetera. Sedan hade de någon kandidat från socionomprogrammet som sa - är det inte en kvinna som gjort det? Och på frågan så säger flickan - Ja, det är min mamma. Och då har ju mamman varit med i behandlingsupplägget… och då säger den här praktikanten - Varför har du inte berättat, och flickan säger att ingen frågat henne om det var en kvinna så hon trodde ingen ville höra det. Vi professionella tänker - vilken han är det? - man förutsätter att det är en man.

Så beskriver en person som i sitt arbete möter barn hur det kan se ut för barn som utsatts för sexuella övergrepp av en kvinna, i det här fallet barnets mamma.

Men begås inte de flesta sexuella övergrepp på barn av män? Jo, så är det. Men som barnrättsorganisation är det vår skyldighet att agera om vi tror att det finns barn som utsätts för sexuella övergrepp och som vuxna idag inte ser. Detta är anledningen till att ECPAT Sverige har tagit fram en rapport om kvinnliga förövare: vi ser en risk att det finns barn som utsätts för övergrepp som samhället inte upptäcker. Att de flesta förövare är män är inte ett skäl till att inte uppmärksamma sexuella övergrepp på barn som begås av en kvinnlig förövare. Varje barn har rätt till likvärdigt stöd och bemötande från samhället när de far illa, oavsett förövarens kön.

De få forskningsstudier som finns om övergrepp som begås av kvinnor visar att konsekvenserna kan bli lika allvarliga som när förövaren är en man. Det kan också ta längre tid innan övergreppet upptäcks. Barnet själv kanske inte ens vet att det hen utsätts för är brottsligt, eller så kan barnet känna att det är extra skamfyllt och därför inte prata med någon vuxen. Så här beskriver en kvinna hur hon som barn kände sig efter att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp av en kvinnlig förövare:

Jag kände mig isolerad och ensam. Jag kände mig hjälplös och utan rättigheter. Jag kände mig ful och att det var något fel på mig. Jag kände mig inte tillräckligt bra för att vara kompis med ett annat barn.

Barn ska få veta att de har rätt till skydd mot alla former av sexuella övergrepp, att alla vuxna som begår ett övergrepp är ansvariga för sina handlingar och att det alltid är brottsligt. Att vi allmänt i samhället breddar vårt samtal och vår förståelse för att en förövare av sexualbrott mot barn kan vara vem som helst - och därmed också en kvinna - fungerar förebyggande.

Förövare finns där barn finns. Och de kan se ut och vara vem som helst.

Ni kanske har hunnit se inslaget i SVTs Morgonstudio, då vår barnrättsjurist Isabella Kim deltog? Annars hittar ni hela programmet på SVT Play; och kan börja titta ungefär en timme och 20 minuter in. Här är också inslag från SVT där vår generalsekreterare Anna Karin Hildinson Boqvist intervjuas.

#SEXUELLA ÖVERGREPP MOT BARN #SEXUALBROTT MOT BARN #SEXUELL EXPLOATERING #KVINNLIGA FÖRÖVARE #FORSKNINGSRAPPORT #FÖRÖVARE #BARNS RÄTTIGHETER
0
Kategorier:

Barnkonventionen 30 år – ECPAT arbetar vidare för varje barns rätt att skyddas från att utsättas för sexuell exploatering


Den 20 november 2019 fyllde FN:s konvention om barnets rättigheter - eller barnkonventionen som den brukar kallas - 30 år. Att barnkonventionen blir svensk lag i januari innebär inte att arbetet med att förverkliga barnets rättigheter går i mål. Tvärtom är det en början. För ECPATs frågor innebär det att barn som utsätts eller riskerar att utsättas för sexuell exploatering får ett starkare och tydligare skydd, då barnkonventionens rättsliga ställning stärks.

I juni 2018 röstade en majoritet i riksdagen för regeringens förslag att göra FN:s konvention om barnets rättigheter till svensk lag, ett beslut som träder i kraft den 1 januari 2020. Detta är något som ECPAT har arbetat för länge. Som barnrättsorganisation har vi vår utgångspunkt i barnkonventionen och vi anser att det är nödvändigt att den är lag för att säkra att varje barn får sina individuella rättigheter tillgodosedda i olika beslut som påverkar dem.

Några av barnkonventionens 54 artiklar sätter fokus på rättigheter som är grundläggande i ECPATs arbete. Det handlar om barns rätt att skyddas från sexuell exploatering och människohandel: I artikel 34 fastställs att inget barn ska utsättas för sexuella övergrepp eller sexuell exploatering och artikel 35 handlar om barnets rätt att skyddas från människohandel.

Barnkonventionen blir lag – vad händer nu?
Varje minut laddar förövare upp tusentals övergreppsbilder på barn. Varje år blir 12 miljoner flickor under 18 år bortgifta runt om i världen. Vart femte barn i Sverige har utsatts för sexuella övergrepp. Att barnkonventionen blir lag innebär inte att dessa problem försvinner eller att arbetet med att förverkliga barnets rättigheter går i mål, men det är början på ett förändringsarbete. För att alla barn ska skyddas mot övergrepp och sexuell exploatering krävs mer; det krävs resurser, kunskaper och - framförallt - en vilja att prioritera förebyggande insatser och insatser som ger stöd och upprättelse till barn som har utsatts.

Att barnkonventionen blir lag är ett förtydligande av att domstolar och andra som fattar beslut om barn måste ta hänsyn till de rättigheter som varje barn har. Barnkonventionen får en starkare rättslig ställning och den kommer att gå före föreskrifter och allmänna råd. Dessutom kommer det utvecklas en praxis som ger vägledning om hur barnkonventionen ska tolkas och hur barnets rättigheter ska tillvaratas i varje enskild situation. Redan nu kan vi se hur samhället arbetar för att stärka barnets rättigheter genom att utbilda personal och ta fram riktlinjer och regelverk som ska tydliggöra hur barn ska göras delaktiga i sina egna liv och hur barnets bästa ska kunna bedömas i enskilda situationer. Och det görs inte bara inom den offentliga sektorn, arbetet sträcker sig över alla samhällssektorer som i idrottsrörelsen och hos företag.

När det gäller barnets rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och sexuell exploatering finns mycket kvar att göra. Barn som utsätts för övergrepp har rätt att känna att de kan få berätta om sina erfarenheter och att få rätt insatser och stöd när de utsätts. För det krävs att professionella som möter barn i skolan, inom socialtjänsten och inom rättsväsendet har kunskap om hur övergrepp kan förebyggas och hur barn ska kunna berätta om övergrepp när de utsätts.

Sverige måste underteckna tilläggsprotokollet om barnets klagorätt
En annan sak som ECPAT tycker är viktigt är att Sverige undertecknar ”det tredje tilläggsprotokollet”. I ett tilläggsprotokoll, ett fakultativt protokoll, finns möjligheten att lägga till frågor som inte fanns i barnkonventionen från början, eller frågor som behöver regleras ytterligare.

Idag finns tre tilläggsprotokoll. Det första handlar om barn i väpnade konflikter och det andra om sexuell exploatering av barn, handel med barn, och det som fortfarande kallas ”barnprostitution” och ”barnpornografi” (men som borde heta utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling respektive dokumenterade sexuella övergrepp på barn). Det tredje tilläggsprotokollet ger barnet rätt att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté om barnets rättigheter kränkts.

Sverige har antagit de två första protokollen, men inte det tredje. Barn i Sverige kan alltså idag inte klaga till FN om deras rättigheter kränks. Det är viktigt för barn att de kan klaga om deras rättigheter blir kränkta, speciellt för de enskilda barn som har drabbats.

Tack alla ni som stöttar ECPAT!
Arbetet med att säkerställa och tillgodose de mänskliga rättigheter som varje barn har är en ständigt pågående process varje dag året om. Vi är tacksamma över att så många av er därute stöttar ECPAT i vårt viktiga arbete. Tillsammans kan vi skapa en värld där alla barns rättigheter efterlevs och inga barn behöver vara med om att utsättas för sexuella övergrepp och sexuell exploatering.

Läs också gärna debattartikeln där vi tillsammans med andra barnrättsorganisationer skriver om vårt gemensamma fortsatta arbete med att påminna makthavare om att barnkonventionen är ett lagligt bindande löfte som ska ge alla barn det skydd de har rätt till.

0
Kategorier:

Kryptering – bra och säkert, förutom för brottsoffer

Att integritet och personlig säkerhet på nätet är viktigt råder det ingen oenighet om. Det blir därför allt vanligare med så kallad ”end-to-end”-kryptering, det vill säga en kryptering där företaget bakom tjänsten inte kan se vad du skriver. Företaget kan därmed inte heller lämna ut det till polisen.

Det låter ju kanske bra och säkert, förutom för ett brottsoffer. Det kan vara så att bevisen ligger där i tjänsten, men inte går att se.

Många som arbetar med sexualbrott mot barn har de senaste dagarna uttryckt sin oro över att Facebook Messenger kommer att använda denna typ av kryptering. Den amerikanska hotlinen NCMEC, National Center for missing and Exploited Children, skrev häromdagen om detta. Av de 18 miljoner tips de fick in 2018 gällande sexuell exploatering av barn på internet, kom cirka 12 miljoner från just Messenger. De flesta av dessa tips kommer inte kunna utredas om Facebook gör slag i saken och aktiverar en end-to-end-kryptering.

Vad innebär det i praktiken? Jo, att Facebook, NCMEC och polisen plötsligt inte längre får kännedom om alla de sexualbrott som begås mot barn via Facebooks meddelandetjänst. Det innebär däremot inte att övergreppen försvinner. Tvärtom har förövare en ny enkel arena – där en stor del av världens internetanvändare redan finns – där de kan begå sina brott osedda.

Vissa förespråkar att polisen borde ha en ”bakdörr” in till krypterade tjänster, något som riskerar att göra tjänsterna väldigt osäkra. Det är betydligt bättre att kommunikationen krypteras, men att företaget som tillhandahåller tjänsten fortsatt har möjlighet att - när polis och åklagare begär så - lämna ut informationen.

ECPAT Sverige menar att det är ett lands folkvalda regering och riksdag som ska avgöra vilket skydd ett barn ska ha på nätet mot sexuell exploatering. Att lägga sådana beslut hos enskilda personer eller företag, till stora delar utanför demokratisk kontroll, är helt bakvänt.

Enskilda internetanvändares personliga säkerhet och integritet på nätet är viktigt, och meddelanden måste kunna krypteras. ECPAT Sverige menar dock att barnets skydd mot sexuell exploatering inte går att kompromissa med. De företag som inför krypteringen bör därför vara skyldiga att göra det på ett sätt som innebär att sexualbrott mot barn både går att både förebygga och utreda.

Thomas Andersson, senior rådgivare ECPAT Sverige

0
Kategorier: Sexuell exploatering av barn Online

Vuxna köper sexuella övergrepp på barn på sugardejtingsajter

Ordet sugardejting brukar användas för att beskriva en sexuell relation mellan en äldre person med mer pengar och status i samhället och en yngre som får betalt med pengar eller presenter för att vara i relationen. Eftersom den som betalar förväntar sig sex är sugardejting prostitution.

Under sommaren uppmärksammade bland andra Sveriges Radio det faktum att vuxna personer i Sverige använder sig av så kallade sugardejtingsajter för att komma i kontakt med barn. Ett barn kan aldrig samtycka till att bli sexuellt utnyttjad mot ersättning och de här sexköpen är i själva verket sexuella övergrepp. Vi vet också att vid brottet köp av sexuell handling av barn handlar det ofta om barn i utsatthet, precis som den polis Sveriges Radio pratade med också berättar.

Utifrån det är det orimligt att det lägsta straffet för att begå brottet ”köp av sexuell handling av barn” är böter. ECPAT har länge drivit frågan att straffvärdet måste höjas, bland annat deltog vår barnrättsjurist Isabella Kim i Nyhetsmorgon i TV4 förra året för att diskutera det här. 2014 lanserade vi kampanjen #sopigstraffskala med målet att ta bort böter ut straffskalan för sexualbrott mot barn. En utredning föreslog sedan 2016 att ta bort böter ur straffskalan och att döpa om brottet till “utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling” för att tydligare kalla brottet för vad det faktiskt är. Vi välkomnar nu att regeringen äntligen föreslår både en straffskärpning som bättre motsvarar brottets allvar och en namnändring.

Men ett minimistraff på 14 dagars fängelse kommer i praktiken inte göra någon verklig skillnad. Vår bedömning är att straffvärdet måste höjas ytterligare, till fängelse i minst 6 månader. Ett längre fängelsestraff innebär en större möjlighet att sätta in förebyggande insatser såsom vård och behandling, vilket minskar återfallsrisken. Det skulle också ha betydelse för polisens möjligheter att kunna prioritera och utreda de här brotten ordentligt.

Regeringen har i sin proposition lyft frågan om en närmare utredning kring ytterligare en höjning av minimistraffet. Vi ser fram emot att regeringen snarast tillsätter en särskild utredare med uppgift att undersöka detta. Under tiden bevakar vi att regeringens förslag som nu lagts fram behandlas och att böter är borttaget den 1 januari nästa år.

#sopigstraffskala #minimistraff #köp av sexuell handling av barn #sugardejting

##SOPIGSTRAFFSKALA #MINIMISTRAFF #KÖP AV SEXUELL HANDLING AV BARN #SUGARDEJTING #REGERINGEN #ECPAT
0
Kategorier: Kampanjer #SopigStraffskala

Äntligen ett lagförslag om höjda minimistraff för sexualbrott mot barn!




ECPAT Sverige har arbetat länge för en skärpning av straffskalan för brottet köp av sexuell handling av barn. Idag kan en person få samma straff vid nedskräpning som vid sexuella övergrepp mot barn - vilket är helt orimligt.

Vår kampanj från 2014 mot en sopig straffskala är en av de mest delade kampanjerna i Sverige. Filmerna med Joel Kinnaman och Noomi Rapace gjordes som en del av ett större påverkansarbete för att uppmärksamma allmänheten om att det fortfarande finns böter i straffskalan för sexualbrott mot barn - och för att få politikerna att göra något åt det. Kampanjen resulterade i att över en halv miljon människor tog ställning mot den sopiga straffskalan.

Och - nu äntligen händer det något.

I ett förslag som regeringen har lagt fram föreslås nu att böter helt tas bort från straffskalan. I propositionen föreslås också att brottet ”köp av sexuell handling av barn” byter namn, till en rubricering som - enligt oss - bättre beskriver vad det faktiskt handlar om: ”utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling”. Ett barn kan aldrig samtycka till att bli sexuellt utnyttjad mot ersättning och de här sexköpen är i själva verket sexuella övergrepp.

Mot bakgrund av att anmälningarna om sexuella övergrepp mot barn ständigt ökar så är regeringens förslag ett viktigt steg i rätt riktning. Sverige har ett ansvar att skydda varje barn mot att utsättas för sexualbrott. Även FN:s barnrättskommitté har för flera år sedan uppmanat Sverige att ta brottet köp av sexuell handling av barn på allvar och inte se det som ett mindre allvarligt brott.

Nu ser vi fram emot att regeringen ser över att höja straffen ytterligare. I det förslag som lagts fram föreslås 14 dagars fängelse som minimistraff. ECPAT anser att minimistraffet bör vara åtminstone 6 månader, något som regeringen har sagt att de vill utreda vidare.

Vi vill passa på att tacka alla som har stöttat vårt arbete mot en #sopigstraffskala – tillsammans gör vi verklig skillnad. Vill du vara med och ändra fler lagar för att stoppa sexuell exploatering av barn? Bli månadsgivare!

#SOPIGSTRAFFSKALA #BARNRÄTT #STRAFF #REGERINGEN #LAGFÖRSLAG #SEXUELLA ÖVERGREPP MOT BARN #JOEL KINNAMAN #NOOMI RAPACE
0
Kategorier: Kampanjer #SopigStraffskala

Julgåva företag

SPRID MER KUNSKAP

Genom att gilla och dela vår sida och våra inlägg i sociala medier hjälper du oss att få fler att se brottsligheten vi arbetar mot.