Blogg

Säkerställ barns rättigheter genom att göra barnkonventionen till lag

BArnkonventionen

Bildkälla: Nätverket för Barnkonventionen

Den 20 november 1989 antogs FN:s barnkonvention och redan året därpå ratificerades konventionen av Sverige. Barnkonventionens syfte är att säkerställa varje barns rättigheter, och trots att snart 25 år har gått finns det fortfarande stora brister i svensk lagstiftning och myndighetsutövning som gör att Sverige inte kan leva upp till bestämmelserna i Barnkonventionen. För att ge barn en möjlighet att få sin sak prövad när deras rättigheter kränkts finns det nu ett tredje tilläggsprotokoll till Barnkonventionen, som Sverige ännu inte ratificerat.

För att Sverige ska kunna leva upp till de krav som konventionen och protokollet innebär, bör vi göra Barnkonventionen till svensk lag, och ratificera det tredje tilläggsprotokollet. Nu.

Sverige har valt att anpassa delar av sin lagstiftning till Barnkonventionen istället för att inkorporera konventionen i sin helhet och ge den status som svensk lag. Det här innebär att Barnkonventionen får en svagare ställning än andra lagar och i praktiken betyder det att man ofta bortser från bestämmelserna i konventionen trots att Sverige förbundit sig att uppfylla dem. När intressen i svensk lag står i konflikt med bestämmelserna i Barnkonventionen väger svensk lag tyngre - på bekostnad av barns rättigheter.

I Norge är Barnkonventionen lag sedan 2003

Norge har valt en annan väg och 2003 gjordes Barnkonventionen till norsk lag, den har också företräde i en eventuell konflikt med annan norsk lagstiftning. Utredningar som gjordes 2009 visade att inkorporeringen av Barnkonventionen i lagstiftningen stärkt barns rättigheter i Norge, vilket också var målet med inkorporeringen.

Det tredje tilläggsprotokollet

Enligt Barnkonventionen ska varje medlemsstat göra det möjligt för ett barn att vända sig till en instans för att få sin sak prövad när deras rättigheter kränkts, men i praktiken så saknas ofta sådana instanser, och i de fall de finns är de inte särskilt tillgängliga för barn. Det tredje tilläggsprotokollet är ett komplement till Barnkonventionen för att säkerställa att alla barn ska kunna hävda och utkräva sin individuella rätt - och som sista utväg få sin sak prövad av FN:s Barnrättskommitté. Protokollet sätter press på enskilda stater att uppfylla sina skyldigheter att faktiskt hantera brott som strider mot Barnkonventionen och på så sätt skyddas barns rättigheter ytterligare.

I april i år trädde det tredje tilläggsprotokollet i kraft, efter att 11 länder ratificerat det, Sverige var dock inte ett av dessa länder. Idag finns det ingen instans i Sverige med ett övergripande mandat som täcker in alla rättigheter i Barnkonventionen, dit barn själv kan vända sig om deras rättigheter blivit kränkta.

När är det tredje tilläggsprotokollet viktigt i Sverige?

Nätverket för barnkonventionen har listat några av de situationer där barns rättigheter kränks i Sverige utan att de har möjlighet till upprättelse, situationer där tredje tilläggsprotokollet skulle göra skillnad.

När barn frihetsberövas Ett barn som placeras i arrest eller häkte kan få hårda restriktioner för kontakter med omvärlden, något som i princip kan innebära isolering under 22 av dyg­nets 24 timmar, utan mänsklig kontakt. Restriktionerna kan också innebära att barn inte får ha kontakt med sin familj under lång tid. FN:s specialrapportör mot tortyr anser att, på grund av de allvar­liga mentala skador och lidande isolering kan leda till, att det kan likställas med tortyr, grym, omänsklig och förnedrande behandling, något som är strikt förbjudet enligt art 37 i Barn­konventionen. Barn kan inte själva överklaga beslut om restriktioner, och när ombud överklagar så införs restrik­tionerna i väntan på övre rätts utslag.

Asylsökande barn Ett annat tydligt exempel där tilläggsprotokollet behövs är när det handlar om barn i migration. Där finns stora brister i samverkan mellan myndigheter vilket ofta gör att Barnkonventionen inte följs.

En multihandikappad asylsökande 11-årig flicka, omhändertagen med stöd av LVU. Hon har bott i Sverige i 4 år, varav 3 år i familjehem. Flickan blir utvisad tillsammans med sin mamma och sina syskon (också omhändertagna med stöd av LVU). Flickan inväntar datum för operation och får smärtstillande var fjärde timme fram till operationen. Dessa omständigheter tar Migrationsverket ingen hänsyn till. De överväger att förbereda barnens hemresa trots moderns olämplighet och trots flickans fysiska tillstånd. Barnen har inget ombud som för deras talan och bevakar deras rättigheter.

Vad bör Sverige göra?

I första hand måste vi sträva efter att göra det möjligt för varje barn att kunna överklaga beslut och få upprättelse för kränkningar som skett här i Sverige. Om det inte lyckas är möjligheten att vända sig till FN:s barnrättskommitté ett viktigt komplement. Sverige var en av de första staterna som antog Barnkonventionen, också första och andra tilläggsprotokollet, men än så länge har Sverige inte visat några indikationer på att ratificera även det tredje tilläggsprotokollet. Vi vill därför än en gång uppmana regeringen att visa att internationella överenskommelser tas på allvar i Sverige genom att ratificera protokollet, och säkerställa att alla barns rättigheter tillgodoses fullt ut.

I år firar Barnkonventionen 25 år, men Sverige har inte anledning att fira förrän det att vi kan vara en fullgod förebild i kampen för barns rättigheter. Gör Barnkonventionen till svensk lag och tillträd Barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll omedelbart.


FAKTA Länder som ratificerat det tredje tilläggsprotokollet är Albanien, Belgien, Bolivia, Costa Rica, Gabon, Montenegro, Portugal, Slovakien, Spanien, Thaniland och Tyskland.

Barnkonventionen i Almedalen Missa inte UNICEF Sveriges och Nätverket för Barnkonventionens seminarium i Almedalen i eftermiddag om 25-årsjubileet, tilläggsprotokollet och vad vi måste göra för att säkerställa barns rättigheter framöver.

#ALMEDALEN #BARNKONVENTIONEN #ECPAT #SVENSK LAG #TREDJE TILLÄGGSPROTOKOLLET
0
Kategorier: Barnkonventionen Almedalen

SPRID MER KUNSKAP

Genom att gilla och dela vår sida och våra inlägg i sociala medier hjälper du oss att få fler att se brottsligheten vi arbetar mot.