Blogg

EN BLOGG OM SEXUELL EXPLOATERING AV BARN

av ECPAT Sverige

Arkiv

Vuxna köper sexuella övergrepp på barn på sugardejtingsajter

Ordet sugardejting brukar användas för att beskriva en sexuell relation mellan en äldre person med mer pengar och status i samhället och en yngre som får betalt med pengar eller presenter för att vara i relationen. Eftersom den som betalar förväntar sig sex är sugardejting prostitution.

Under sommaren uppmärksammade bland andra Sveriges Radio det faktum att vuxna personer i Sverige använder sig av så kallade sugardejtingsajter för att komma i kontakt med barn. Ett barn kan aldrig samtycka till att bli sexuellt utnyttjad mot ersättning och de här sexköpen är i själva verket sexuella övergrepp. Vi vet också att vid brottet köp av sexuell handling av barn handlar det ofta om barn i utsatthet, precis som den polis Sveriges Radio pratade med också berättar.

Utifrån det är det orimligt att det lägsta straffet för att begå brottet ”köp av sexuell handling av barn” är böter. ECPAT har länge drivit frågan att straffvärdet måste höjas, bland annat deltog vår barnrättsjurist Isabella Kim i Nyhetsmorgon i TV4 förra året för att diskutera det här. 2014 lanserade vi kampanjen #sopigstraffskala med målet att ta bort böter ut straffskalan för sexualbrott mot barn. En utredning föreslog sedan 2016 att ta bort böter ur straffskalan och att döpa om brottet till “utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling” för att tydligare kalla brottet för vad det faktiskt är. Vi välkomnar nu att regeringen äntligen föreslår både en straffskärpning som bättre motsvarar brottets allvar och en namnändring.

Men ett minimistraff på 14 dagars fängelse kommer i praktiken inte göra någon verklig skillnad. Vår bedömning är att straffvärdet måste höjas ytterligare, till fängelse i minst 6 månader. Ett längre fängelsestraff innebär en större möjlighet att sätta in förebyggande insatser såsom vård och behandling, vilket minskar återfallsrisken. Det skulle också ha betydelse för polisens möjligheter att kunna prioritera och utreda de här brotten ordentligt.

Regeringen har i sin proposition lyft frågan om en närmare utredning kring ytterligare en höjning av minimistraffet. Vi ser fram emot att regeringen snarast tillsätter en särskild utredare med uppgift att undersöka detta. Under tiden bevakar vi att regeringens förslag som nu lagts fram behandlas och att böter är borttaget den 1 januari nästa år.

#sopigstraffskala #minimistraff #köp av sexuell handling av barn #sugardejting

##SOPIGSTRAFFSKALA #MINIMISTRAFF #KÖP AV SEXUELL HANDLING AV BARN #SUGARDEJTING #REGERINGEN #ECPAT
0
Kategorier: Kampanjer #SopigStraffskala

Äntligen ett lagförslag om höjda minimistraff för sexualbrott mot barn!




ECPAT Sverige har arbetat länge för en skärpning av straffskalan för brottet köp av sexuell handling av barn. Idag kan en person få samma straff vid nedskräpning som vid sexuella övergrepp mot barn - vilket är helt orimligt.

Vår kampanj från 2014 mot en sopig straffskala är en av de mest delade kampanjerna i Sverige. Filmerna med Joel Kinnaman och Noomi Rapace gjordes som en del av ett större påverkansarbete för att uppmärksamma allmänheten om att det fortfarande finns böter i straffskalan för sexualbrott mot barn - och för att få politikerna att göra något åt det. Kampanjen resulterade i att över en halv miljon människor tog ställning mot den sopiga straffskalan.

Och - nu äntligen händer det något.

I ett förslag som regeringen har lagt fram föreslås nu att böter helt tas bort från straffskalan. I propositionen föreslås också att brottet ”köp av sexuell handling av barn” byter namn, till en rubricering som - enligt oss - bättre beskriver vad det faktiskt handlar om: ”utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling”. Ett barn kan aldrig samtycka till att bli sexuellt utnyttjad mot ersättning och de här sexköpen är i själva verket sexuella övergrepp.

Mot bakgrund av att anmälningarna om sexuella övergrepp mot barn ständigt ökar så är regeringens förslag ett viktigt steg i rätt riktning. Sverige har ett ansvar att skydda varje barn mot att utsättas för sexualbrott. Även FN:s barnrättskommitté har för flera år sedan uppmanat Sverige att ta brottet köp av sexuell handling av barn på allvar och inte se det som ett mindre allvarligt brott.

Nu ser vi fram emot att regeringen ser över att höja straffen ytterligare. I det förslag som lagts fram föreslås 14 dagars fängelse som minimistraff. ECPAT anser att minimistraffet bör vara åtminstone 6 månader, något som regeringen har sagt att de vill utreda vidare.

Vi vill passa på att tacka alla som har stöttat vårt arbete mot en #sopigstraffskala – tillsammans gör vi verklig skillnad. Vill du vara med och ändra fler lagar för att stoppa sexuell exploatering av barn? Bli månadsgivare!

#SOPIGSTRAFFSKALA #BARNRÄTT #STRAFF #REGERINGEN #LAGFÖRSLAG #SEXUELLA ÖVERGREPP MOT BARN #JOEL KINNAMAN #NOOMI RAPACE
0
Kategorier: Kampanjer #SopigStraffskala

”Sharenting” – lägga upp bilder eller filmer på ditt barn, eller inte?

Flera medier har under veckan uppmärksammat det som kommit att kallas ”sharenting” – när föräldrar lägger upp bilder eller filmer på sina barn i sociala medier eller någon annanstans på internet.

Det pågår också en diskussion om att det, efter årsskiftet när Barnkonventionen blir svensk lag, skulle kunna bli olagligt för föräldrar och andra vuxna att dela bilder och filmer som barn upplever som pinsamma eller utlämnande. Vår generalsekreterare Anna Karin Hildingson Boqvist uttalade sig så här om sharenting i Aftonbladet igår:

”Om det kommer bryta mot barnkonventionen vet vi inte förrän barnkonventionen blir lag. När den blir det kommer barnkonventionen att kunna åberopas i domstol, och vi kommer då få en praxis för vad domstolarna anser att barnkonventionen innebär och hur den ska tolkas.”

Olagligt eller inte så är det viktigt att komma ihåg att barn alltid har rätt till sina egna kroppar och ett eget privatliv. Barnkonventionen slår fast att barn har rätt till sin egen integritet och samma respekt som vuxna visar varandra. ECPAT har som barnrättsorganisation alltid en utgångspunkt i Barnkonventionen i vårt arbete.

Många vuxna känner sig osäkra på hur de ska tänka kring bilder och filmer på barn i sociala medier. Här är några tips på hur du som förälder kan tänka kring att lägga ut bilder på ditt barn:

1. Prata med ditt barn om nätet. Det är aldrig för tidigt att börja prata med barn om nätet, en viktig del av många våras liv. Ha återkommande samtal om hur ni som familj ska göra med sociala medier och annat på internet. Det kan vara bra att komma överens om att fråga om lov innan man lägger upp bilder och filmer på andra.

2. Fråga barnet. Fråga alltid barnet om du får lägga upp foton och filmer du tagit och respektera ett nej. Försök inte övertala barnet eller tjata för att få ett ja, då den situationen tyvärr kan likna situationer barnet kan hamna i med förövare som vill att de går med på att lämna ut bilder och filmer på sig själva.

3. Tänk efter före. Är barnet väldigt litet kan en bra tumregel vara att bara lägga ut bilder som du hade varit bekväm med att publicera på dig själv. Fundera också på om det kanske går att berätta om er härliga dag på stranden utan en avklädd bild på ditt barn. Känner du dig osäker på om ditt barn skulle kunna bli ledset eller känna sig bortgjord av bilden, antingen nu eller i framtiden? Avstå i så fall.

4. Ditt barn lär sig av hur du gör. Om du lägger ut avklädda bilder på ditt barn, eller bilder som barnet kanske kan känna är pinsamma eller utlämnande utan att kolla med barnet om det känns OK – hur ska ditt barn då förstå att hen inte får göra detsamma med klasskamrater och vänner? Barn kan tyvärr råka begå brott när de tror att de bara härmar hur vuxna gör.

5. Spread the word. Prata gärna med andra vuxna och barn om att barn har rätt till samma respekt som vuxna så att vi tillsammans kan hjälpas åt att göra internet till en trygg plats för alla.


Johanna Engström Legitimerad Psykolog & Utredare
Johanna Engström Legitimerad Psykolog & Utredare




0
Kategorier: Sexuell exploatering av barn Online

Kvinnors övergrepp är lika allvarliga

I dagarna väcktes ett åtal i ett ärende där flera män och kvinnor misstänks ha begått sexuella övergrepp mot barn. Övergrepp mot barn är ett område som ofta omges av tabun. Det är något som man inte pratar om, eller ens vill erkänna förekommer. Detta blir särskilt tydligt när det gäller kvinnliga förövare. Men kvinnors övergrepp är inte mindre allvarliga för de barn som utsätts.

Även om det finns färre rättsfall mot kvinnor så vet vi att förövare kan vara både män och kvinnor. Vi ser ofta kvinnliga förövare i ECPAT Hotline och, precis som manliga förövare, dokumenterar kvinnor sina övergrepp i allt högre omfattning.

Det saknas idag kunskap om kvinnliga förövare. Den kunskap som finns baseras på dömda förövare (där vi ser väldigt få kvinnor), samt från studier där man pratat med brottsoffer (där andelen kvinnliga förövare är högre). Det vi vet är att kvinnor kan begå sexuella övergrepp mot barn av samma anledningar som män. Det finns med andra ord inte en enskild anledning eller förklaring. Ibland kan man höra att kvinnor begår övergrepp för pengar, men med tanke på att det finns många andra sätt att tjäna pengar på finns goda anledningar att misstänka andra former av problematik också, till exempel ett sexuellt intresse för barn.

Mycket tyder på att kvinnliga förövare idag inte upptäcks i samma utsträckning som manliga förövare. Anmälningsbenägenheten är generellt låg hos ett barn som utsätts av en förälder eller annan närstående, och ibland är barnet så litet att det inte förstår innebörden av det som händer. Kvinnors närhet till barn ses inte heller som potentiellt misstänkt på samma sätt som det kan göra för män. När tonåringar utsätts vet de inte alltid själva att det som hänt är ett sexuellt övergrepp. Det kan vara en lärare eller annan person utanför familjen som barnet kan uppleva sig ha en relation med och ha förtroende till, men som de facto utnyttjar barnet för sexuella ändamål.

Som barnrättsorganisation vill vi uppmärksamma omvärlden på att det finns en grupp barn som utsätts för övergrepp som ingen upptäcker eftersom det saknas en stereotyp förövare. Det kan också vara så att dessa barn inte vet att vad de utsätts för är brottsligt, eller att de själva anser det är skamfyllt. En konsekvens blir att barnet inte anmäler eller pratar med någon, och att hen därmed inte får den hjälp hen har rätt till. Under året kommer ECPAT Sverige därför att titta närmare på stödet till barn beroende på kön hos förövaren.

Här kan du läsa mer om åtalet som nämns och här kommenterar vår expert Thomas Andersson nyheten.

0
Kategorier:

Det allra viktigaste du som vuxen kan göra är att lyssna

För barn och unga är livet på nätet en del av vardagen. Här finns spel, musik, medier, vänner och relationer. Idag spenderar så gott som alla barn egen tid med mobil, surfplatta och dator, och i de allra flesta fall händer inget allvarligt. Men - precis som i livet utanför nätet – förekommer också övergrepp, hot och trakasserier.

Allt oftare handlar tipsen vi får in i ECPAT Hotline om bilder och filmer på barn och unga som de har producerat själva. Ämnet väcker många frågor. Varför väljer ett barn att frivilligt fota sig naken och skicka bilden till någon? Är det verkligen frivilligt? Hur vanligt är det? Vilka konsekvenser får det för barnet, och för den som delat bilden? Om detta handlar vår nya rapport.

När vi vuxna tänker på nakenbilder producerade av unga är det ofta reflexmässigt i en negativ kontext. Riktigt så enkelt är det inte i verkligheten. De flesta unga vi pratat med kan tvärtom se fördelar med att dela nakenbilder, till exempel med en partner eller för att känna sig fin och bekräftad. Det handlar också om tillit, att visa bilder och att få. Ibland vill man spara en fin upplevelse.

Men unga kan också se risker, att bilder sprids och att de tappar kontrollen: ”man kanske skickar något och sen inte vill att den personen ska ha det senare.” En annan ung person säger: ”Man kan bli utpressad. Även om det kändes okej från början”.

Det är tydligt att nakenbilder är en del av ungas liv. Att ta och skicka, men också att få bilder på andras könsorgan, många gånger ofrivilligt. Flera beskriver hur de varje vecka - eller till och med varje dag - får bilder från okända, ibland med tjat om att skicka egna bilder. De flesta säger att de blockar personerna, men att de inte pratar med någon vuxen.

Vi får ofta frågan om hur man kan skydda sitt barn på nätet. Jag brukar svara att det inte handlar om att begränsa eller förbjuda, istället måste vi vuxna prata med barnet om vilka strategier hen kan ha för att hantera olika situationer.

Unga vi träffat säger att det kan vara svårt att prata med sina föräldrar om det här. De har också många tankar kring skuld om en nakenbild sprids, något som kan leda till att man inte berättar alls: ”Man har ju redan ångest… om föräldrarna tjatar på, då är det bättre att inte säga något”.

Här kan du se ett inslag från Nyhetsmorgon om hur du kan prata med ditt barn om det här. Men – det allra viktigaste du som vuxen kan göra är att lyssna till punkt. Var barnets väg ut ur en problematisk situation. Eller som en pojke beskriver det: ”Det skulle vara skönt om de agerar lugnt och inte blir arga eller upprörda”.

Anna Karin Hildingson Boqvist, generalsekreterare ECPAT Sverige

#BARNRÄTT #ECPATHOTLINE #ECPATSVERIGE
0
Kategorier: ECPAT Hotline

SPRID MER KUNSKAP

Genom att gilla och dela vår sida och våra inlägg i sociala medier hjälper du oss att få fler att se brottsligheten vi arbetar mot.