Blogg

EN BLOGG OM BARNSEXHANDEL

av ECPAT Sverige

Arkiv

ECPAT kräver starkare skydd för barn i svensk lagstiftning

En viktig del av påverkansarbetet som ECPAT Sverige gör är att lämna in remissyttranden, det vill säga våra synpunkter på förslag på ny lagstiftning. Den här månaden har vi lämnat in två sådana remissyttranden med förslag på starkare skydd för barn i svensk lagstiftning. Det första remissvaret rörde Barnrättighetsutredningen och nu senast 2014 års Människohandelsutredning.



En del av uppdraget som Människohandelsutredningen har fått är att se över:

1. Straffskalan för brottet köp av sexuell handling av barn (6 kap 9 § brottsbalken).

2. Hur oaktsamhetskravet (6 kap. 13 § brottsbalken) för gärningspersonen används när det rör åldern på barnet som utsatts för sexualbrott.

Böter föreslås tas bort ur straffskalan – påföljden är inte proportionerlig

Sverige vill vara ett föregångsland när det gäller barnets rättigheter, men en lagstiftning där vuxna som begår sexualbrott mot barn kan komma undan med böter är inte en lagstiftning med ett barnrättsperspektiv.

– En lagstiftning där vuxna som begår sexualbrott mot barn kan komma undan med böter är inte proportionerligt med brottets allvar. Och det är inte värdigt Sverige. I dag kan förövare dömas till böter för en rad sexualbrott mot barn. Det är en oacceptabel situation som försvårar polisens arbete och kränker de barn som utnyttjas, säger Maria Schillaci, programchef på ECPAT Sverige.

ECPAT har under flera år drivit frågan om att böter ska tas bort ur straffskalan för en rad sexualbrott mot barn, bland annat i och med kampanjen #Sopigstraffskala 2014. Därför anser vi att utredningens förslag är bra, och därmed tillstyrker förslaget som det heter i remissyttranden.

ECPAT tillstyrker också att straffmaximum höjs och i förhållande till övriga sexualbrott mot barn i 6 kap. BrB, föreslår vi att straffskalan bör motsvara den för sexuellt utnyttjande av barn, där minimistraff är 6 månader och straffmaximum 4 år.

En gradindelning av brottet föreslås

ECPAT vill att samhället kraftigt markerar att det inte finns mer eller mindre allvarliga sätt att exploatera barn. Varje sexuellt övergrepp på ett barn är en kränkning av barnets rättighet och sexuella integritet. ECPAT anser att en gradindelning skulle kunna uppfattas som att den svenska lagstiftningen gör skillnad på olika former av kommersiell sexuell exploatering av barn och att de mindre allvarligare fallen nedprioriteras och bagatelliseras.

Därför anser ECPAT att en gradindelning inte ska införas när det gäller brottet köp av sexuell handling av barn och avstyrker utredningens förslag.

Strikt ansvar för gärningspersonen

Att köpa en sexuell handling kräver oftast att gärningspersonen har personlig kontakt för att kunna genomföra brottet och har därigenom alla möjligheter att fråga barnet om hens ålder och även på andra sätt göra en bedömning i frågan. Ansvaret bör vila på den vuxne att vara säker på att den person som denne planerar att köpa sexuell tjänst också är vuxen.

Vi menar att det viktiga skyddsintresset som barnets rätt till skydd mot sexuella övergrepp och utnyttjande utgör, i detta fall måste anses väga så tungt att det motiverar ett strikt ansvar för samtliga sexualbrott mot barn i 6 kap och föreslår därför att gärningspersonen måste förvissa sig om att det inte är ett barn, det vill säga en person under 18 år.


– Ett strikt ansvar betyder att gärningspersonen har en lagstadgad skyldighet att kontrollera barnets ålder.
#BARNSEXHANDEL #BARNPORNOGRAFI #MÄNNISKOHANDELSUTREDNINGEN #MÄNNISKOHANDEL MED BARN #BÖTER SEXUALBROTT #SOPIGSTRAFFSKALA #SOPIG STRAFFSKALA #LAGSTIFTNING #SEXUALBROTT #SEXUALBROTT MOT BARN #SEXUELLA ÖVERGREPP
0
Kategorier: Barnsexhandel Barnpornografi och brottsligheten online Trafficking / människohandel Våldtäkt mot barn Lagstiftning ECPAT Hotline Kampanjer #SopigStraffskala

Våldtäktsmisstänkt tränare måste stängas av


Foto: Eugene Hoshiko/TT

I förra veckan berättade vi om Ekots granskning av Hudikmappen, där en man som nu dömts för sexualbrott mot barn tidigare utredde samma typ av brott i sin roll som åklagare. Mannens chef menade att de brott han begått på fritiden inte nödvändigtvis påverkade hans yrkesroll, något vi starkt vände oss mot. Nu har det hänt igen. En kampsportstränare står åtalad för att ha våldtagit en 11-årig elev, och trots att föreningens ordförande vet om det misstänkta brottet så har tränaren fått arbeta kvar.

Mannen är den 11-åriga flickans kampsportstränare och han ska ha begått övergreppet förra sommaren när han besökte flickan i hemmet. Trots de grova brottsmisstankarna menar idrottsföreningens ordförande att mannen är oskyldig tills dess att motsatsen är bevisad och att våldtäkten av flickan inte har något ”med verksamheten att göra” eftersom det är en ”incident som påstås ha hänt mellan två personer i ett privat hem”.

Detta är oacceptabelt. Det är idrottsföreningens skyldighet att se till så att varje barn som tränar på klubben ska vara tryggt. Enligt Riksidrottsförbundets rekommendationer ska en tränare som åtalats för sexualbrott mot barn stängas av tills dess att rättsprocessen är över, vilket alltså inte skett i detta fall.

Detta är ett av många exempel där sexuella övergrepp mot barn inte tas på allvar och erkänns av vuxenvärlden. För bara några dagar sedan uppmärksammade Ekot en chefsåklagare som gjorde skillnad på vad en sexualbrottsdömd åklagare gjorde ”på fritiden” och i arbetet. I december fick polisen stark kritik efter att ha sopat misstankarna om att en polischef begått barnpornografibrott under mattan.

Vi säger det igen: ett sexualbrott mot ett barn är ett mycket grovt brott och de är inte mindre allvarliga för att de begås ”på fritiden”. Att skydda barnet mot sexuella övergrepp är en skyldighet. Därför är det helt oacceptabelt att erfarenheter inte samlas och att åtgärder inte uppdateras och implementeras systematiskt. Det är vår skyldighet att sätta barnets bästa i första rummet och det gör vi inte så länge en våldtäktmisstänkt man fortsätter att träna elever i idrott.


VILL DU STÖDJA ECPATS KAMP MOT BARNSEXHANDEL?

SMS:A ECPATSTART50 TILL 72 980 FÖR ATT BIDRA MED 50KR/MÅN. TACK.

.

#VÅLDTÄKT MOT BARN #IDROTT #HUDIKMAPPEN #TRÄNARE
0
Kategorier: Barnsexhandel Våldtäkt mot barn

Jo, en åklagares trovärdighet påverkas om hen våldtar på fritiden


Nu inleder åklagarmyndigheten en granskning av utredningen kring fallet ”Hudikmappen”, där nakenbilder på 30 flickor lades ut på nätet. Fallet var aktuellt 2012 och de flesta anmälningarna ledde aldrig till åtal, utan lades ned av den ansvarige åklagaren. Efter en granskning av Ekot har det visat sig att den ansvarige åklagaren för ”Hudikmappen” var samma åklagare som förra året dömdes för ett antal sexualbrott mot barn. Enligt Ekot finns en rad oklarheter i hur åklagaren handlagt fallet och därför kommer åklagarmyndigheten nu att granska ärendet.

Åklagaren som dömdes för bland annat våldtäkt mot barn, hade begått brott under sex år och samtidigt haft flera känsliga ärenden på åklagarkammaren rapporterar Ekot. Han har bland annat varit åklagare i rättegångar som rör våldtäkt mot barn samtidigt som han kort tid efter själv begått samma brott.

I Ekots artikel menar Gävles chefsåklagare Patrik Säflund att den dömda mannen fortfarande var en bra åklagare och att en måste skilja på det mannen gjorde i sitt privatliv och det han gjorde i tjänsten. Säflund säger:

- Förutom dataintrånget så är det inte brott han gjort i tjänst, utan det är brott han gjort på fritiden.

Detta är ett mycket anmärkningsvärt uttalande från en chefsåklagare. Sexualbrott mot barn är inte mindre allvarliga för att de begås på fritiden och en åklagares objektivitet är avgörande i yrkesrollen. Liksom Ingrid Helmius, doktor i offentlig rätt vid Uppsala universitet säger i Ekots artikel, menar vi att objektiviteten kan ifrågasättas när åklagaren själv begått samma typ av brott.

Ur ett brottsofferperspektiv är det dessutom extremt viktigt att de utsatta barnen kan känna förtroende för rättsväsendet. Att en åklagare själv begår samma typ av brott som han sedan har i uppdrag att utreda, inger inte förtroende. Barnets rättssäkerhet måste sättas i första rummet och ett antagande om att en kollega hade förmågan att skilja på sin roll som åklagare och sitt liv på fritiden fritid är inte tillräckligt för att garantera rättssäkerheten i ett sådant här fall.

Mer än bara "olyckligt"

ECPAT välkomnar därför åklagarmyndighetens beslut om att inleda en granskning av ärendet. Det är mer än ”olyckligt” och det finns skäl för utredning. Om Patrik Säflund inte ser det så är han välkommen till ECPAT på utbildning. Det finns också skäl för Ekot att börja kalla våldtäkter mot 14-åriga flickor för just våldtäkt mot barn och inget annat.

-----------

Hör intervju med Emelie Roséns som gjort Ekots granskning här. Följ #Hudikmappen på Twitter.

VILL DU STÖDJA VÅR KAMP MOT BARNSEXHANDEL?

SMS:A ECPATSTART50 TILL 72 980 FÖR ATT BIDRA MED 50KR/MÅN VIA SMS. TUSEN TACK.

#ÅKLAGARE #VÅLDTÄKT MOT BARN #ÅKLAGARMYNDIGHETEN #UTREDNING #HUDIKMAPPEN
0
Kategorier: Barnsexhandel Våldtäkt mot barn

DEBATT: Vi måste lära av de sexualbrott som begåtts mot barn för att kunna stärka skyddet framöver


ECPATs debattartikel i Dagens Samhälle, 2016-02-01

I en artikelserie har Dagens Samhälle granskat fall av sexuella övergrepp på barn som uppmärksammats i media. Cirka ett fall i veckan rörde övergrepp som begicks i skola, i samband med idrott eller annan offentlig verksamhet.

Brotten kan bestå av allt från sexuellt ofredande till våldtäkter som dokumenteras och sprids på nätet. Det är många fall som redovisas, och som professor Carl Göran Svedin påpekar i artikeln är också mörkertalen stora.

Det är viktigt att komma ihåg att de allra flesta övergreppen sker i hemmet eller via nätet. Siffrorna ovan visar dock att offentlig verksamhet har mycket att göra för att ta sitt ansvar.

Vikten av att lära av tidigare fall, och vidta preventiva åtgärder för att stärka skyddet inom området, kan inte nog understrykas.

Öka kunskapen. Sverige har kritiserats av FN:s barnrättskommitté för bristen på systematisk och fortlöpande utbildning om sexuell exploatering av barn, för alla som arbetar med eller för barn. I dag utbildas flera yrkesgrupper för att förebygga risker för övergrepp, men långt ifrån alla. Kunskapen är inte heller alltid aktuell.

Barnets rätt till skydd och säkerhet. Risker för sexuella övergrepp måste ses ur ett barnrättsperspektiv, och vara en självklar del av all planering och verksamhet i miljöer där barn vistas. Det kan låta självklart att begära utdrag ur brottsregister, men det är i dag inte ett krav för alla i verksamheter där barn vistas. Brister finns till exempel när det gäller vikarier, föräldrakooperativ och frivilligverksamhet.

Utvärdera, uppdatera och implementera åtgärder baserat på kunskap från tidigare fall där barn exploaterats sexuellt. Ansvariga aktörer för verksamheter där barn vistas har skyldighet att skapa bättre rutiner för att förebygga risken för sexuella övergrepp på barn. Dessa rutiner måste delas och genomföras systematiskt, i hela landet.

Misstanke om sexuella övergrepp på barn måste alltid anmälas till socialtjänst eller polis. Det räcker inte att uppmärksamma sin chef eller kollega på misstanken.

I en situation där misstanke om sexuella övergrepp på barn uppstår genom till exempel material på nätet, behöver en inte veta vem barnet eller förövaren är för att agera.

ECPAT Hotline tar emot tips på sexuell exploatering av barn från allmänheten, under 2015 cirka 5 500 varav de flesta anmäldes anonymt.

I flera fall växer utredningarna under arbetets gång, då det visat sig att enskilda förövare utnyttjat ett stort antal barn.

Att skydda barnet mot sexuella övergrepp i offentlig verksamhet är en skyldighet. Därför är det helt oacceptabelt att erfarenheter inte samlas och att åtgärder inte uppdateras och implementeras systematiskt.

Ansvariga inom offentlig verksamhet måste agera med den kunskap som redan finns.

Anders L Pettersson, generalsekreterare ECPAT Sverige

#DEBATTARTIKEL #DEBATT #DAGENS SAMHÄLLE #SEXUELLA ÖVERGREPP #SKOLA #FÖRSKOLA
0
Kategorier: Barnsexhandel Våldtäkt mot barn

Barnens rättsliga skydd försämras när barnets kroppsutveckling är avgörande

Man friad för våldtäkt mot barn

En 13-årig flicka är på rymmen från ett familjehem. Utan pengar, telefon eller någonstans att bo sitter hon ensam på en bänk när hon träffar på en 27-årig man. Mannen bor i huset intill och bjuder in henne till sig, där han våldtar henne. Han åtalas för våldtäkt mot barn men frias i två instanser – för hur skulle han kunna veta att en person med en så pass utvecklad kropp var under 15 år?

Både tingsrätten och hovrätten har fastslagit att det förekommit samlag, men mannen har friats då det inte går att bevisa att han kände till barnets ålder. För att kunna dömas för våldtäkt mot barn måste det ha förekommit samlag, målsäganden måste vara under 15 år och den tilltalade måste ha vetat att personen var under 15 år, eller haft skälig anledning att anta det.

För att avgöra om någon haft skälig anledning att anta att någon är under 15 år så utgår rätten dels från barnets kroppsutveckling och dels från omständigheterna i övrigt. Så som bedömningen har gjorts i det här fallet, och i många andra, så krävs det att barnet inte genomgått pubertetsutveckling för att kroppsutvecklingen ska ge den misstänkte skälig anledning att anta att det är ett barn under 15 år.

I praktiken sker pubertetsutvecklingen, speciellt för flickor, ofta långt innan 15 års ålder. Det betyder att ett välutvecklat barn som blivit utsatt för sexuella övergrepp får ett sämre rättsligt skydd än ett barn som utvecklas senare. Rätten kan också ta hänsyn till andra omständigheter som till exempel hur barnet pratar och vilket uppträdande hen har.

Att rätten tittar på variabler som kan variera så stort mellan olika barn ger ett försämrat rättsligt skydd, vilket vi inte kan acceptera.

I det här fallet har flickans advokat Göran Landerdahl överklagat till Högsta domstolen, om de prövar fallet på nytt så kan HD ge vägledande praxis för frågan om hur oaktsamhetsrekvisitet, dvs hur oaktsam förövaren varit gentemot barnets ålder, ska ska tolkas i dessa fall. Det behövs, än så länge finns bara hovrättens tolkningar som är uppenbart bristfälliga. Om HD inte tar upp fallet igen så kommer troligtvis nästa fall att se likadant ut, och den del av lagstiftningen som är menad att skydda våra barn får motsatt effekt.

Som flickans advokat också påpekar: en kan fråga sig vilka krav vi ska ställa på den som begår brottet. Om den vuxne misstänker att barnet är mellan 15 – 17 år som i detta fall, är det då inte rimligt att ansvaret läggs på den vuxne att försäkra sig om att barnet inte är under 15?

#VÅLDTÄKT MOT BARN #ÅLDERSREKVISIT #PUBERTETSUTVECKLING #GRÅZONER
0
Kategorier: Barnsexhandel Våldtäkt mot barn Lagstiftning

SPRID MER KUNSKAP

Genom att gilla och dela vår sida och våra inlägg i sociala medier hjälper du oss att få fler att se brottsligheten vi arbetar mot.

ANMÄL DIG TILL VÅRT NYHETSBREV

Få de senaste nyheterna från oss!