2007-09-18 13:11   
Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten?
ECPAT Sverige har beretts tillfälle att yttra sig över Statens Offentliga Utredningar ”Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten?” (SOU 2006:96) och vill härmed framföra följande.

ECPAT Sverige vill inledningsvis poängtera att utredningen bör ta hänsyn till Barnkonventionen och ställa samtliga föreslagna åtgärder i relation till Barnkonventionen och portalparagrafen om barnets bästa (artikel 3) som lyder:

Artikel 3

1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.

2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder.

3. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal, och lämplighet samt behörig tillsyn.

Rent konkret för denna utredning innebär det att alla åtgärder för att hindra åtkomst och förekomst av barnpornografi, bör uppmuntras, stödjas och beläggas juridiskt på bästa möjliga sätt.

Vad gäller gränsdragningen för vilka bilder som är olagliga såsom barnpornografi har den redan beslutats av riksdagen i o m grundlagsändringen 1 januari 1999, och denna gränsdragning är inte föremål för ny prövning. ECPAT vill poängtera vikten av att inte blanda in barnpornografi i diskussionen om pornografi generellt då det handlar om två skilda företeelser och problemområden. Barns skydd mot sexuella övergrepp och att framställas i pornografiska bilder är enligt Barnkonventionen och det fakultativa protokollet till konventionen om barnets rättigheter om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi, absolut. Begreppet barnpornografi är missvisande då det istället handlar om dokumenterade sexuella övergrepp på barn. (Jfr del II s 350 ff m.fl. sidor.)

ECPAT instämmer inte i utredningens formulering (del I s. 185 och pkt 2.5.3) om att blockeringen av Internetanvändares tillgång till vissa hemsidor som innehåller barnpornografiskt material skulle vara problematiskt ur yttrandefrihetssynpunkt. Blockeringen är inget resultat av ”en påverkan på någon aktör” utan istället ett väletablerat samarbete som pågår sedan flera år mellan Internetleverantörer och Rikskriminalpolisen. Barnpornografi lyftes ur grundlagsskyddet eftersom barnpornografi inte är ett uttryck för varken yttrande- eller tryckfrihet - utan en dokumenterade brottslig handling - något som riksdagen beslutade i och med grundlagsändringen 1999. Blockering av hemsidor där barn våldtas och utsätts för sexuella övergrepp, är helt i överensstämmelse med nuvarande rättsordning. Blockeringen sker i syfte att förebygga att barnpornografibrott begås samt att stävja efterfrågan på barnpornografi, då efterfrågan stimulerar till nyproduktion av övergreppsbilder, för vilka nya övergrepp är en förutsättning. Detta är en uppfattning som också stöds av Rikskriminalpolisens ledning.