ECPAT - ett globalt nätverk
Gränsstationen mellan Nepal och Indien bevakas av ECPAT-organisationen Maiti Nepal. Flickor får frågan "varifrån kommer du", "vart ska du" och "hur väl känner du de du reser med?"
- Varje flicka vi räddar är ett räddat liv. När vi frågar dem om de känner till bordellerna i Indien så vet väldigt många ingenting, berättar en representant för organisationen.
Foto: Jonas Gratzer.
Hur ECPAT-nätverket bildades
ECPAT grundades ursprungligen till bakgrund av en växande barnsexhandel. Idag är ECPAT ett internationellt nätverk av organisationer med huvudkontor i Bangkok.
Historien om ECPAT börjar i maj 1990. Då samlades en grupp personer i Chiang Mai i norra Thailand. Gruppen bestod av socialarbetare, missionärer och barnrättsföreträdare som framför allt kom från Filippinerna, Sri Lanka, Taiwan och Thailand. Gemensamt var att de i sina respektive hemländer, under de gångna åren hade noterat en kraftigt ökande västerländsk efterfrågan på minderåriga för sexuella syften.
Fenomenet var i sig inte nytt, utan hade tagit fart redan under Vietnamkriget med alla de amerikanska soldaternas så kallade rest and recreation-resor, som förlagts till Thailand. Den amerikanska militära basen vid Olongapo, Filippinerna, hade även medfört efterfrågan på sex, även med minderåriga.
Vid tidpunkten för Chiang Mai-mötet hade flera skakande händelser ägt rum. Den första var avslöjandet 1989 av två pedofila verksamheter i Bangkok, vilka gick under täckmanteln av barnhem, Children’s Shelters, och som drevs av amerikanska män med utländska ekonomiska bidrag. Den andra händelsen var upptäckten av fem innebrända småflickor, inlåsta och fastkedjade vid sängar i en bordell i Phuket. När branden startade var de chanslösa.
Ytterligare ett mycket uppmärksammat fall rörde den 11-åriga filippinska flickan Rosario Baluyot, som föll offer för en europeisk förövare. De mycket grova och sadistiska övergreppen ledde till flickans död 1987. Till skillnad mot andra gatubarn som i tysthet går under i en ojämn kamp för överlevnad, kom Rosario att dö på ett sjukhus. Hennes öde kom därmed till myndigheternas och medias kännedom. Fallet blev känt och debatterat i hela Sydostasien fram till rättegången 1991. I Sverige skrev författarinnan Majgull Axelsson boken Rosario är död baserad på händelsen.
Innan mötet i Chiang Mai hade avslutats togs beslut om att deltagarna gemensamt fortsättningsvis skulle arbeta för att väcka opinion om barnsexturismen till regionen. Därmed bildades ECPAT. Ett par år senare, 1992, hade ett internationellt huvudkontor för organisationen etablerats i Bangkok, där det fortfarande är beläget. Besök ECPAT International på www.ecpat.net.
ECPAT står för ”End Child Prostitution, Child Pornography and Trafficking in Children for Sexual Purposes”.
ECPAT Sverige
I augusti 1996 genomfördes den första Världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av barn. Initiativet togs av ECPAT med den svenska regeringen som värd för evenemanget som samlade representanter för 122 länder. Kongressen blev det i särklass viktigaste internationella forumet för åtgärder mot barnsexhandel och har sedan dess följts upp av ytterligare tre världskongresser. Slutdeklarationerna är vägledande för ländernas arbete mot brottsområdet. I samband med första Världskongressen bildades ECPAT Sverige som en ideell förening den 6 september 1996.
ECPAT Sverige ingår i ECPAT International vars nätverk sträcker sig över hela världen. Det finns starka skäl till att ECPAT Sverige behövs. Svenskar utnyttjar barn sexuellt i utvecklingsländer och i Östeuropa samt på andra håll i världen. Som all handel styrs barnsexhandeln av utbud och efterfrågan. Sverige är ett av de industrialiserade länder som medverkar till att skapa en efterfrågan på sex med barn.
Kommersiell sexuell exploatering av barn finns även innanför vår egen svenska tröskel. En studie ECPAT Sverige publicerade 2001 visar att minderåriga utnyttjas i sexhandel även i Sverige.
|
