Människohandlarna och offren

Människohandlare rekryterar offer på olika sätt. En del utlovas en bättre framtid med arbete i utlandet, andra svarar på en annons i en tidning om arbete på annan ort men blir lurade. Några kidnappas, vilseleds eller övertygas om att resa till en annan plats för att få ett bättre liv.

”Jag blev bjuden på en läsk av en bekant på ett diskotek. Jag gick till toaletten men under den tiden hällde hon något i mitt glas. Jag somnade och vaknade upp lite då och då. Jag kommer bara ihåg att jag blev transporterad med bil och vid ett tillfälle med båt (vattendroppar i ansiktet på mig). Jag vaknade när vi var framme i Serbien.”
- Flicka/ung kvinna.

”Jag hade inte pengar att handla för mer än bröd och lite olja. Kvinnan som jag arbetade hos övertalade mig att resa. Hon visade foton på sin dotter som var dansare i en bar i Italien. Hon var lyxigt klädd i en bil av senaste modell. Så jag bestämde mig för att resa. Hon sa att jag skulle tjäna mycket pengar och att jag skulle lita på henne, och mina föräldrar höll med.”
- Flicka/ung kvinna.

Ofta påstås offret stå i ekonomisk skuld till människohandlaren för resa och uppehälle. För att betala av skulden måste offret ta emot sexköpare. En stor del av intäkterna går till att betala den fiktiva skulden och gör offret beroende av människohandlaren.
 
Andra sätt att utöva kontroll är konfiskering av identitetshandlingar och hot om att rapportera offret till polisen. Vistelsen i landet kan vara illegal där offret fått höra att hårda straff väntar om hon grips. Situationen framstår därmed som hopplös. Maktmissbruk och korruption inom rättsväsendet är också ett problem i många länder. Långt ifrån alltid vågar offren söka hjälp hos polisen.

”Vi insåg att vi rymde förgäves. Polisen från Makedonien förde tillbaks oss till hallicken.”
- Flicka/ung kvinna.

Offer i människohandelssituationer befinner sig ofta i en kaosartad tillvaro med mycket våld, sexuella övergrepp och psykiska trauman. Som ett resultat kan offren utveckla en överlevnadsstrategi där människohandlarna utgör ”tryggheten mitt i kaoset”, något som kan jämföras med det s k ”Stockholms-syndromet”.



Citaten är hämtade ur Reseskildringar, översättning från rumänska Jurnal de Calatorie, 3 martie 2004. Rädda Barnen Salvati Copiii, Bukarest, Rumänien.