Blogg

EN BLOGG OM BARNSEXHANDEL

av ECPAT Sverige

Arkiv

Barn ska inte betala priset för vuxnas bristande kunskap


Tidigare i år kom FN:s barnrättskommitté med sina rekommendationer till Sverige om tillämpningen av barnkonventionen och de två tilläggsprotokoll som Sverige ratificerat. Den första delen av vår miniserie om rekommendationerna finns att läsa här, idag vill vi berätta mer om barnrättsperspektiv och barnets bästa. Det låter enkelt, men vad innebär det egentligen i praktiken?

Enligt barnkonventionen är varje människa under 18 år ett barn. Varje barn som bor eller befinner sig i ett land som har ratificerat barnkonventionen, som Sverige, har rätt till de rättigheter som uttalas i konventionen. Det spelar alltså ingen roll om barnet är svensk medborgare eller är här tillfälligt, hen har samma rättigheter oavsett. Rättigheterna är individuella vilket innebär att de rör enskilda barn, eller varje enskilt barn i en grupp. Barn har inga skyldigheter i konventionen, rättigheterna är inte villkorade och rättigheterna förutsätter varandra.

Barn ska inte vara maktlösa i beslut som rör dem

I FN:s senaste rekommendation till Sverige så står det tydligt att vi bör öka kunskapen om hur politiker, beslutsfattare och andra personer som arbetar med eller för barn ska tillämpa barnets bästa i praktiken. Det kan tyckas enkelt men barn i Sverige drabbas ofta av åldersmaktsdiskriminering i alla delar av samhället: i familjen, i skolan och när det gäller politiska beslut. Det fattas beslut varje dag som rör barn där barnets åsikt inte har vägts in - de blir maktlösa i frågor som rör dem och det måste vi göra något åt.

Barnet är experten på sitt liv

För att barnets bästa ska kunna praktisera måste synen på barnets inflytande också förändras. I barnkonventionen är just den här delen en av de mest kontroversiella, just för att det handlar om makt och hur mycket bestämmanderätt barnet ska ha i frågor som rör hens liv i förhållande till den vuxna.

Barndomen har tidigare bara setts som en transportsträcka till att bli vuxen för att då kunna fatta nödvändiga beslut, men i barnkonventionen är barnet expert på sin egen vardag och jämställd den vuxne. Barnkonventionen poängterar att barnets liv är viktigt här och nu och det är vi som vuxna som är skyldiga att se till att de 54 rättigheter som finns i konventionen efterlevs – inte riktmärket, visionen eller idealet.

Vuxna är skyldiga att väga in barnets åsikt

Rätten till inflytande betyder att barnet har rätt att uttala sig i alla frågor som rör barnet, att den vuxne är skyldig att lyssna, att väga in barnets åsikt i beslutet och att förklara för barnet varför beslutet har fattats och hur barnets åsikt har vägts in.

Det enda undantag som finns till detta är om barnet själv väljer att inte delta i den aktuella processen. Vuxna kan inte välja vilka frågor de vill tillfråga barn, barnets rätt att delta gäller i alla frågor som rör barnet. Detta kan tyckas vara en både enkel och rimlig process, men i själva verket har vi en lång väg att gå, även i ett land som Sverige som ofta ses som ett föregångsland när det kommer till barnets rättigheter.

Ska vi kunna se till barnets bästa måste vi lära oss vad det innebär

Politiska beslut som rör barn fattas idag av riksdag, regering, landsting och kommuner. Vuxna som har rösträtt kan påverka vilka personer som fattar dessa beslut, men barnen har inte samma rättighet. Trots att det är personer som ska fatta beslut som rör barnen och deras rättigheter. För att barnets rättigheter ska tillgodoses i dessa processer krävs ett barnrättsperspektiv, och här behövs mer kunskap, vi ska förklara varför:

  • En vuxen kan aldrig se världen genom barnets ögon och kan aldrig ha det enskilda barnets perspektiv. En vuxen kan försöka närma sig barnets perspektiv och tolka barnets åsikt, detta brukar kallas för ett barnperspektiv.
  • För att kunna göra tolkningen, eller för att ha ett barnperspektiv, behöver den vuxne kunskap om till exempel barnets utveckling, miljö, mognad, socioekonomiska förhållande, psykosociala hälsa, familjeförhållande och potentiella konsekvenser som beslutet kan leda till för barnet.
  • Ett barnrättsperspektiv utgår dessutom från djupgående kunskap om de rättigheter och den barnsyn som finns i barnkonventionen.

Många politiker och beslutsfattare säger att de har ett barnrättsperspektiv när de fattar beslut som rör barn, men faktum är att kunskapen om vad ett barnrättsperspektiv faktiskt innebär är väldigt låg. Om du som beslutsfattare inte har inhämtad barnets åsikt i en fråga som rör barnet, kan du inte hävda att du har ett barnrättsperspektiv. Att fatta beslut och sedan hänvisa till att beslutet ”sätter barnets bästa i främsta rummet” utan att ha rådfrågat barnet, är inte heller att ha ett barnrättsperspektiv, och det är inte förenligt med barnkonventionen.

För att barnet ska få en säker rättsprocess och sina rättigheter tillgodosedda så krävs obligatorisk utbildning om barnets rättigheter och barnsexhandel för alla som arbetar med eller för barn. Ett vuxet barnperspektiv och ett barnrättsperspektiv behöver inte betyda samma sak. Ett barnrättsperspektiv måste utgå från djupgående kunskap om de rättigheter och den barnsyn som finns i barnkonventionen, om våra beslutsfattare inte vet vad det innebär så är det barnen som får betala priset.

#BARNPERSPEKTIV #BARNETS PERSPEKTIV #BARNRÄTTSPERSPEKTIV #BARNETS BÄSTA #FN #FNS BARNRÄTTSKOMMITÉ #BARNRÄTTSKOMMITTÉN #TRIGGERUPPMANINGEN
0
Kategorier: Barnkonventionen

SPRID MER KUNSKAP

Genom att gilla och dela vår sida och våra inlägg i sociala medier hjälper du oss att få fler att se brottsligheten vi arbetar mot.

ANMÄL DIG TILL VÅRT NYHETSBREV

Få de senaste nyheterna från oss!