Blogg

EN BLOGG OM BARNSEXHANDEL

av ECPAT Sverige

Arkiv

​Att tvingas onanera framför en kamera är ett sexuellt övergrepp fastslår HD

Teknikens goda sidor är många och möjligheterna är oändliga. Ingen vet ännu hur långt den kommer att ta oss och kanske räcker inte ens fantasin till för att vi ska kunna föreställa oss möjligheterna och konsekvenserna med internet och den nya tekniken. En av nätets stora baksidor är möjligheterna att ta kontakt med barn i sexuella syften, ett brott där anmälningarna också ökat de senaste åren, men där lagstiftningen släpat efter.

När straffen för utnyttjande av barn för sexuell posering infördes i brottsbalken 2005 tänkte lagstiftaren sig att typexemplet var fall där barn utnyttjades i stripteaseföreställningar på sexklubbar. Idag, när både datorer och mobiltelefoner gör det möjligt att ha videosamtal så är användningsområdet för paragrafen ett helt annat.

Innehållet i den så kallade poseringen har också genomgått en utveckling. Från någon enstaka bild i underkläder till att barn förmås att genomföra grova sexuella handlingar på sig själva och visa upp sig själva under förnedrande former, live via datorn eller telefonen. Med detta som bakgrund så blir rubriceringen sexuell posering väldigt missvisande.

Åtal väcks mot sexuella övergrepp för att visa allvaret i ”poseringsbrotten”

Förra året tredubblades antalet anmälningar av utnyttjande av barn för sexuell posering. Flera av de fall som tagits upp i domstol under de senaste åren behandlar händelser där barnen tvingats göra långt mer än att posera. För att visa allvaret i de här händelserna har åtal också väckts för sexuella övergrepp mot barn.

När övergår en gärning till ett sexuellt övergrepp?

Frågan som domstolarna har fått ställa sig är då om straffbestämmelsen sexuellt övergrepp mot barn går att använda när gärningar begås online – och svaret har varierat. I vissa fall har gärningspersonen dömts för sexuella övergrepp mot barn. I andra fall har domstolen kommit fram till att gärningen att genom hot eller manipulation, få ett barn att via internet begå sexuella övergrepp på sig själv inte kan jämställas med ”att genomföra en sexuell handling”.

Frågan om hur de här brotten ska rubriceras – och i förlängningen vilka straffsatser som ska tillämpas – var återigen högaktuell i Sveriges hittills mest omfattande mål av den här typen. Målet omfattade 63 målsäganden i åldrarna 11 – 20 år. Gärningspersonen hade under flera år systematiskt kontaktat flickor via internet och genom hot förmått dem att utföra grova sexuella övergrepp på sig själva, flera gånger med fysiska skador som följd. Att anal penetration med olika föremål som leder till fysisk skada rubriceras som sexuell posering ger en felaktig bild av vilka grova brott det faktiskt rör sig om.

Åklagaren väckte därför åtal för grovt sexuellt övergrepp mot barn och beskrev gärningarna som ”virtuella våldtäkter”. Tingsrätten hänvisade dock till att rättstillämpningen inte varit entydig i frågan om ett sexuellt övergrepp mot barn kan ske via internet eller inte. De underströk också att domstolen har ett ansvar att inte göra tillämpningsområdet större än vad som framgår av den faktiska paragrafen. I domen som meddelades i början av juni slog tingsrätten fast att gärningarna inte skulle bedömas som sexuellt övergrepp mot barn.

Högsta domstolen prövar om ett sexuellt övergrepp kan ska via internet

Den här osäkerheten i rättstillämpningen är anledningen till att Högsta domstolen nu tagit upp frågan till prövning. Redan i början av året gav HD prövningstillstånd i ett annat mål där en vuxen man förmått ett barn att onanera och smeka sina bröst inför honom via Skype. I hovrätten ogillades åtalspunkten sexuellt övergrepp mot barn. Hovrätten anförde att det skulle krävts att gärningspersonen själv deltagit i handlingen för att döma till ansvar för sexuellt övergrepp mot barn. Istället bedömde hovrätten gärningen som sexuellt ofredande, vilket är ett mindre allvarligt brott. Domen överklagades och HD meddelade prövningstillstånd för att ta ställning till om gärningen att förmå ett barn att smeka sina bröst och onanera framför webbkameran var att anse som sexuellt övergrepp mot barn.

Att förmå ett barn att onanera framför kamera – ett sexuellt övergrepp

Den 12 juni kom så slutligen svaret, när HD i sin dom fastslår att gärningen att förmå ett barn att onanera och smeka sina bröst är att likställa med att ”genomföra en sexuell handling”, som det uttrycks i paragrafen. I domskälen konstaterar HD att det i lagmotiven klart och tydligt framgår att avsikten varit att det ska anses som en sexuell handling när en person förmår en annan person att onanera. I en passning till lagstiftaren nämns visserligen att terminologin i brottsbalkens sjätte kapitel inte är så tydlig som en skulle kunnat önska. HD problematiserar inte det faktum att gärningspersonen inte befunnit sig på samma plats rent fysiskt, utan konstaterar helt enkelt att gärningen är att anse som ett sexuellt övergrepp mot barn.

Kränkningen av barnet avgör

Det är självklart positivt att HD tydligt och klart fastslår att det inte är mediet, om de inblandade är online eller offline, som avgör vad som är ett sexuellt övergrepp – utan den faktiska gärningen och kränkningen av barnet. Det här avgörandet öppnar också upp för att fler gärningar ska rubriceras som sexuellt övergrepp mot barn istället för utnyttjande av barn för sexuell posering, vilket måste anses vara en rubricering som bättre speglar gärningen. Samtidigt är det inte ett fullständigt svar på den större frågan om hur de här brotten ska rubriceras och hanteras.

Övergrepp online kan vara ännu grövre

Det framstår nu som sannolikt att tingsrättens dom i målet med de 63 målsägandena skulle ändras om den överklagades. Nu återstår inte frågetecknet kring om sexuella övergrepp kan ske via internet. Samtidigt har övergreppen i det fallet varit ännu grövre och frågan är om straffskalan för sexuellt övergrepp mot barn då räcker till. Åklagaren benämnde i det fallet gärningarna som ”virtuella våldtäkter”, men kan en våldtäkt ske utan att gärningspersonen är fysiskt närvarande?

Det är fortsatt en stor utmaning att försöka se in i framtiden och förutse konsekvenser av samhällsutvecklingen. En allt snabbare teknisk utveckling har även lett till nya varianter av sexuella övergrepp. När konsekvenserna inte gått att förutse är det desto viktigare att reaktionen blir snabb när de väl uppdagas och här är HD:s dom ett viktigt steg i rätt riktning. Förhoppningsvis tas nästa viktiga steg i oktober nästa år när 2014 års sexualbrottskommitté redovisar sina slutsatser. Ett av kommitténs viktiga uppdrag är att analysera om den befintliga lagstiftningen erbjuder ett tillräckligt starkt skydd mot sexuella övergrepp som sker via internet där gärningspersonen inte personligen utför den sexuella handlingen, och därefter lämna nödvändiga förslag till förändring.

#SEXUELL POSERING #ONLINE #HÖGSTA DOMSTOLEN #VIRTUELL VÅLDTÄKT #WEBBKAMERA
0
Kategorier: Barnsexhandel Barnpornografi och brottsligheten online Lagstiftning

​Myten om den virtuella våldtäkten – ECPATs seminarium i Almedalen


Snart är det dags för Almedalsveckan och vi finns på plats precis som förra året. Vi planerar att ställa makthavare mot väggen i Heta stolen även i år och vi kommer under tisdagen att ha ett eget seminarium om varför den “virtuella våldtäkten” är en myt. I panelen sitter bl.a. barnminister Åsa Regnér och kammaråklagare Charlotta Tanner.

Idag uppskattas 1,8 miljoner barn utnyttjas i den globala barnsexhandeln och i takt med att tekniken utvecklas och tillgången till internet ökar så uppstår också nya sätt att ta kontakt med barn i sexuella syften. Sexuella övergrepp på barn som sker via nätet beskrivs ibland som mindre allvarliga, i media hörs till exempel begrepp som ”virtuell” våldtäkt – men vad är egentligen virtuellt med en våldtäkt? Ett grovt sexuellt övergrepp mot ett barn är lika verkligt om det sker via nätet, som om förövaren befunnit sig i samma rum.

Denna utveckling ställer höga krav på framför allt rättsväsendet när det gäller till exempel bedömningar av brott och utveckling av rättspraxis. Det behövs ett tydligt barnrättsperspektiv och det får vi genom obligatorisk utbildning, något FN:s barnrättskommitté vid flera tillfällen uppmanat Sverige att införa.

Under ECPATs seminarium så diskuteras vikten av kunskap och myten om den virtuella våldtäkten med en expertpanel som består av:

Åsa Regnér, barnminister, Regeringen.
Anna Norlén, leg psykolog och leg psykoterapeut, Erikastiftelsen.
Niklas Långström, professor, Karolinska Institutet.
Charlotta Tanner, kammaråklagare, Åklagarmyndigheten.
Anders L. Pettersson, generalsekreterare, ECPAT Sverige.
Caroline Persson, jurist, ECPAT Sverige.
Tove Kjellander, barnrättskonsult, Vinkelrätt.

När och var?

Tid: Tisdagen den 30/6 kl 11.00-12.15
Plats: Best Western Strand Hotel, Strandgatan 34.
Lunch serveras och är sponsrad av ECPATs samarbetsföretag Telenor Sverige.

Vi vill väldigt gärna att ni alla ska vara en del av vårt seminarium och vår diskussion. Säg vad du tycker under hashtaggen #virtuellvåldtäkt eller ställ din fråga där, så försöker vi ta upp dem under vårt seminarium.

#GROOMING #VIRTUELL VÅLDTÄKT #ALMEDALEN #ÅSA REGNÉR #SEMINARIUM #ÖVERGREPP ONLINE #TRIGGERUPPMANINGEN
0
Kategorier: Barnsexhandel Grooming Almedalen

SPRID MER KUNSKAP

Genom att gilla och dela vår sida och våra inlägg i sociala medier hjälper du oss att få fler att se brottsligheten vi arbetar mot.

ANMÄL DIG TILL VÅRT NYHETSBREV

Få de senaste nyheterna från oss!