Blogg

EN BLOGG OM BARNSEXHANDEL

av ECPAT Sverige

Arkiv

Sverige måste bli vassare mot barnsexhandel

I en debattartikel i gårdagens Expressen ”EU måste bli vassare mot barnsexhandel”  lyfter Justitieminister Beatrice Ask Sveriges huvudfrågor i det fortsatta arbetet med den Globala Alliansen mot sexuella övergrepp på barn. Den 5 december 2012 lanserade EU-kommissionären för inrikes frågor Cecilia Malmström tillsammans med USA: s justitieminister Eric Holder en global allians mot sexuella övergrepp mot barn på nätet. Initiativet syftar till att förena beslutsfattare runt om i världen för att bättre kunna identifiera och hjälpa offren och åtala förövarna.

Det är med glädje vi läser justitieministerns inlägg som betonar vikten av ett internationellt samarbete för att bekämpa barnsexhandel och lagföra fler förövare. En högre målsättning för det internationella samarbetet bör naturligtvis också innebära en högre målsättning för det nationella arbetet mot barnsexhandel.

”Vi har ett antal fällande domar mot svenskar för sexualbrott mot barn i länder utanför Sverige. Mer måste dock göras av fler länder tillsammans för att vi ska kunna minska barnsexhandeln.”, skriver Ask.  Vidare lyfter ministern ett behov av att förstärka arbetet mot de så kallade virtuella våldtäkterna. ECPAT ser mycket positivt på att lagföringen av förövare lyfts fram. Antalet domar mot svenskar som begått sexualbrott mot barn utomlands är tre, fyra om man räknar in det senaste Hässleholmsmålet om anstiftan och stämpling till våldtäkt mot barn, en så kallad virtuell våldtäkt. Med endast fyra lagförda förövare har vi en tunn botten att stå på, men det är trots allt en botten att stå på och härifrån kan det bara gå åt ett håll.  

Hässleholmsmålet beskriver ett tillvägagångssätt som i sig inte är unikt men som på grund av sin svåra upptäckt kräver krafttag för att upptäcka och lagföra. Händelserna i sig ger också upphov till en ny debatt kring vår lagstiftning.  Kan en skärm skydda oss från att dömas som den verkliga förövaren? Hänger juridiken med i den virtuella utvecklingen? Hässleholms tingsrätt dömde i januari i år en 64-årig man till 8 års fängelse för anstiftan till grov våldtäkt mot barn i flertalet fall och ett fall av stämpling till grov våldtäkt mot barn. Tingsrättens dom överklagades av båda parter och i början på april kom Hovrättens dom - 4,5 års fängelse, en sänkning med 3,5 år.

Hovrätten bedömde, till skillnad från tingsrätten, brotten som stämpling till våldtäkt mot barn och inte anstiftan till grov våldtäkt mot barn. Motiveringen från hovrätten var att våldtäkterna mot barnen inte var att betrakta som grova och att kvinnorna som utfört övergreppen gjort det för pengar och inte för sexuell tillfredsställelse, och därför ”kunnat ta hänsyn till barnen på ett annat sätt”. Ta hänsyn till barnen? Det handlar om vuxna personer, med nära anknytning till barnen, som i ett rum, framför en kamera förgriper sig sexuellt på barn med hjälp av flaskor och andra tillhyggen. ”xxx (en av förövarna på plats) har konfronterats med bilden och sagt att flaskan fördes in och att barnet bleknade av rädsla”. Lekmannen behöver inte läsa många rader av domen för att förstå att någon hänsyn till barnen är det inte tal om. Den dömde efterfrågade smärta hos barnen, men hovrätten ansåg inte att det var klarlagt att mannen förväntade sig att instruktionen att tillfoga barnet smärta skulle följas. Hovrätten ansåg heller inte att det rörde sig om grova övergrepp och därav bedömningen om att det handlar om stämplingsbrott och inte anstiftansbrott.

Hovrättens dom väcker inte bara en debatt kring hur vi ska kunna förstärka arbetet mot virtuella våldtäkter men även hur dessa brott ska sanktioneras. Hässleholmsmålet var det första av sitt slag i Sverige där en förövare dömts för att ha beställt sexuella övergrepp på barn. Förövaren har alltså själv inte varit på plats och utfört övergreppen, men har haft full kontroll genom att regissera alla händelser med hjälp av pengarnas makt. Enkelt sagt, hade förövaren inte suttit bakom skärmen och med enkla medel kunnat betala för sina ”varor”, hade barnen inte blivit utsatta för grova sexuella övergrepp. Bör förövaren i sådant fall inte straffas som en ”verklig” förövare och sanktioneras för brottet våldtäkt mot barn? En diskussion vi gärna ser att Ask utvecklar.

Precis som Ask skriver så har Rikskriminalpolisen, efter påtryckningar från ECPAT, fått chansen att utöka sina resurser och därmed identifieras idag fler barn än tidigare. En mycket positiv utveckling som vi hoppas att regeringen ta fasta på. Det behövs mer utbildning för polis och rättsväsende för att Sverige ska kunna bli vassare mot barnsexhandeln. Utbildning innebär att fler får upp ögonen för brottet och att fler barn kan identifieras i Sverige och i världen. Det är en gränslös handel, vilket innebär att den även finns i Sverige. Finanskoalitionens framgång kan vittna om att utbildning, samverkan och kommunikation ökar medvetenheten, försvårar handeln och därmed minskar efterfrågan.

Vi vill uppmana alla aktörer att tänka på sin roll i den globala barnsexhandeln, såväl myndigheter, näringsliv som privatpersoner, för visst kan vi alla bli strået vassare i arbetet med att försvåra och stoppa möjligheterna att tjäna pengar på barns kroppar, det krävs bara att vi vågar agera! Ask skriver att regeringen ställer sig bakom den Globala Alliansens målsättning om en högre ambitionsnivå i det internationella samarbetet. ECPAT utgår från att det även innebär en högre ambitionsnivå för det svenska arbetet.

#BARNSEXHANDEL #FINANSKOALITION MOT BARNPORNOGRAFI
0
Kategorier: Barnsexhandel

Europarådets resolution om kampen mot barnsexturism

Den 23 april antog Europarådets parlamentarikerförsamling en resolution om kampen mot barnsexturism. Den antagna texten är till stora delar baserad på ECPATs arbete. Resolutionen är ett viktigt steg framåt för att säkerställa att barn över hela världen får ett förstärkt skydd mot resande förövare.

Barnsexturismen har ökat

Europarådet konstaterar i rapporten att barnsexturismen ökat dramatiskt under senare år trots att kännedomen ökat. Även om resolutionen inte är juridiskt bindande ger den tydlig vägledning för Europarådets medlemsländer och påminner om vikten av såväl övergripande som koordinerat arbete i både ursprungsländer och destinationsländer. Sverige har nu ratificerat Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp, den så kallade Lanzarotekonventionen, och tagit bort kravet på dubbel straffbarhet för köp av sexuell handling av barn.

Skydd upp till 18 år

Vad gäller de juridiska åtgärder som Europarådet efterlyser kan för svensk räkning särskilt en punkt lyftas fram: att medlemsländerna ska säkerställa skydd från sexuell exploatering för barn upp till 18 år oavsett vid vilken ålder barn i respektive land ges laglig rätt till samtycke. I Sverige finns idag brister i skyddet från sexuell exploatering för barn mellan 15 och 18 år. Rådet pekar också på vikten av att se sambandet med andra former av sexuell exploatering av barn, inklusive dokumenterade sexuella övergrepp på barn (s.k. barnpornografi). Resande förövare dokumenterar ibland sina övergrepp på barn i andra länder, och dessa bilder och filmer sprids sedan i öppna och slutna nätverk. För att få utökad tillgång till ett nätverk krävs inte sällan att en förövare bidrar med egen övergreppsdokumentation. För att höja prioriteringen av barnpornografibrott mot behövs en strängare påföljd.

I Sverige behövs mer utbildning om barns rättigheter för att upptäcka brott, men också för att förstå de försvårande omständigheterna kring kommersiell sexuell exploatering av barn. Det behövs också en ökad registerkontroll för dem som arbetar med barn. Ett sådant förslag finns, men det är ännu inte klart hur en sådan registerkontroll kommer att se ut.

[caption id="attachment_1498" align="alignright" width="400"]Foto: Council of Europe Foto: Council of Europe[/caption]

Samarbete

Resolutionen pekar också på vikten av samarbete mellan alla involverade parter, inte minst den nyckelroll som civilsamhällets aktörer spelar. Bland dessa nyckelaktörer finns ECPAT, som konsulterats för detta ändamål och också driver frågan genom bland annat den Uppförandekod för resebolag som ECPAT Sverige initierade 1997.

Medlemsländerna bör skydda barn från inhemska förövare både nationellt och internationellt. Europarådet skriver i resolutionen att fokus bör ligga på bland annat förebyggande åtgärder, åtal av förövare, skydd till offer och internationellt samarbete.

Sveriges och Thailands regeringar har nyligen förstärkt samarbetet för att underlätta för rättsprocesserna. Liknande avtal behövs med fler länder.

I arbetet mot barnsexhandeln är samarbete nyckeln. Alla insatser behövs, och alla kan göra något. Läs mer på ECPAT Sveriges hemsida.

Läs resolutionen här som PDF.

#BARNSEXHANDEL #BARNSEXTURISM #EUROPARÅDET
0
Kategorier: Barnsexhandel Barnsexturism

SPRID MER KUNSKAP

Genom att gilla och dela vår sida och våra inlägg i sociala medier hjälper du oss att få fler att se brottsligheten vi arbetar mot.

ANMÄL DIG TILL VÅRT NYHETSBREV

Få de senaste nyheterna från oss!