Tidningen Dagbladet uppmärksammar en nazistgrupp som hänger ut personer dömda för sexualbrott mot barn. Även flygblad har delats ut med information om en av förövarna.
Det finns klara problem med sådana uthängningar. De riskerar att vara rent kontraproduktiva, vilket tidigare påpekats av personer som forskar kring sexualbrott. Dessutom skriver Hanna Harnesk som är psykolog vid Skogomeanstalten:
”Personligen är jag glad att jag lever i ett land med en civiliserad rättsskipning, även vad det gäller denna svåra brottslighet som väcker starka känslor. Det är dock av avgörande betydelse att vi främjar möjligheterna för förövaren att ta ansvar för sin brottsliga gärning och motiverar honom till behandling, inte minst ur ett brottsofferperspektiv.
Flera internationella studier visar på vikten av att erbjuda adekvat och sexualbrottsspecifik behandling för målgruppen i syfte att sänka risken för återfall och minimera antal potentiellt nya offer.”
Precis som hon påpekar måste målet vara att minimera antalet offer. Då är inte uthängningar rätt metod, utan snarare vård.
Läs Hanna Harnesks text ”Förövare går att behandla”.
Läs även ”Ja till vård av förövare, nej till digitala skampålar”.
Jan M. om 
Rebecka H om 
Arne Roos om