Sex och ett halvt års fängelse blev domen för den svensk som åtalats för våldtäkt mot en minderårig i Kambodja. Fallet visar återigen att det krävs ett svenskt engagemang mot barnsexturism, och inte minst politiska åtgärder.
Det är på sin plats att upprepa kritiken från FNs Barnrättskommitté från 2009. Kommittén granskar hur länderna lever upp till FNs Barnkonvention. I sina sammanfattande kommentarer vad Sverige måste förbättra påpekar de följande:
“The Committee is concerned at the lack of data on the number of Swedish citizens involved in sexual exploitation of children abroad as well as the types of offences. The Committee is also concerned at the limited information provided on investigations, prosecutions and punishments of the perpetrators.”
Det råder alltså bristande kunskap om något så grundläggande som polisutredningar, åtal och domar rörande barnsexturism. Kommittén kommer därefter med ett antal rekommendationer till regeringen och en uppmaning att öka arbetet mot brottsområdet. Däribland säkerställa systematisk insamling av information om övergrepp mot barn som begås utomlands samt åtal och domar.
Barnrättskommittén uppmanar även regeringen att bedriva opinionsbildande verksamhet för att påverka attityder kring brottsområdet. Bland annat nämns en vanlig föreställning bland förövare att sex med barn i fattigare länder är “okej”.
Regeringen uppmanas även säkerställa att förövare som begår övergrepp utomlands åtalas och döms i Sverige, om de inte åtalas på plats. Den möjligheten har funnits sedan 1960-talet men utnyttjats endast vid ett ytterst fåtal tillfällen.
Till bakgrund av domen och kritiken från FNs Barnrättskommitté är det nu hög tid att ta barnsexturism på allvar!
