Sent omsider har regeringen nu kommit med en lagrådsremiss med förslag till ett nytt brott i brottsbalken, kontakt med barn i sexuellt syfte. Men bättre sent än aldrig! För mig är det sedan länge uppenbart att det krävs ett särskilt brott som direkt siktar in sig mot problemen när vuxna, inte minst på Internet, söker kontakt med barn för att till en början skapa förtroende, men med en slutlig målsättning i ett sexuellt övergrepp mot det kontaktade barnet, när väl den vuxne lyckats få till stånd ett möte. Den vuxne själv har naturligtvis en helt annan benämning än ett sexuellt övergrepp på den kontakt han eftersträvar med barnet.
Utan att på något sätt vilja förhäva mig kan det vara av visst intresse att veta lite mer om hur hela frågan aktualiserades och hur lång tid som hunnit förflyta innan lagstiftningsfrågan nu har tagit fart. Alldeles i början av 2005 träffades en entusiastisk ”nätspanare” och tillskyndare av barnens skyddsbehov vid namn Mats Andersson som företrädare för det egna företaget Netscan och jag i Malmö.
Mats Andersson berättade ingående för mig om de erfarenheter han gjort under sina regelbundna nätspaningar och visade mig också konkret vad som hände på nätet. Han hade vid väldigt många tillfällen kunnat konstatera att ett stort antal vuxna, företrädesvis män, ständigt var beredda att på nätet söka kontakter med barn, oftast unga flickor, där målet för den vuxne uppenbarligen var att skapa en senare möjlighet till sexuell kontakt.
Mötet mellan oss resulterade i att jag insåg behovet av en kompletterande lagstiftning som inte minst på ett tidigt stadium skulle verka avskräckande för vuxna att ens söka kontakt med barn med dessa oacceptabla avsikter. Jag skrev därför omedelbart till Riksåklagaren och uppmärksamade honom på vad Mats Andersson och jag diskuterat.
Därefter har det förflutit lång tid med många utrednings- och genomlysningsfaser innan regeringen nu äntligen har kommit med den aktuella lagrådsremissen. Att den föreslagna lagstiftningen behövs är uppenbart. Den kommer – precis som sexköpslagen när den infördes – att verka främst avskräckande. Vem kommer att vilja riskera hamna i en brottsutredning som syftar till att klarlägga om kontakt förekommit med barn i sexuellt syfte? Och den avskräckande effekten kommer att vara bra för barnens skydd mot förrädiska kontaktförsök från vuxna med ej rumsrena bakomliggande, men inte för barnen synliga avsikter.
Sven-Erik Alhem är före detta överåklagare men arbetar numera som samhällsdebattör och expertkommentator åt media. Mer av Sven-Erik Alhem kan läsas på www.svenerikalhem.se.





