Blogg

EN BLOGG OM BARNSEXHANDEL

av ECPAT Sverige

Arkiv

Tack vare ECPATs Nordiska Forum diskuterades barnsexhandel på nätet på toppmötet i Davos

Den här veckan möts världsledare på det årliga världsekonomiska forumet i Davos för att diskutera vår tids stora utmaningar. I år anordnas också ett särskilt intressant sidomöte: Susan Bissell, från det Globala partnerskapet mot våld mot barn, tillsammans med svenska Telia och Telenor, leder en diskussion om att stoppa sexuella övergrepp mot barn på nätet. Sveriges barn- äldre och jämställdhetsminister Åsa Regnér bidrar med ett skriftligt uttalande.

− För att uppnå målen i Agenda 2030 om att alla flickor och pojkar i världen ska växa upp fritt från våld och exploatering är det avgörande att alla samhällsaktörer bidrar och agerar. Näringslivet har här en viktig roll. Den svenska regeringen arbetar tillsammans med bland annat privat sektor, civilsamhället, utbildningsväsendet och med barnen i den här frågan, säger barnminister Åsa Regnér.

Sidomötet uppkom som en idé under brainstorming på ECPAT Sveriges Nordiska Forum i november 2016. Att privata företag och civilsamhället nu går samman i konkret handling är ett direkt resultat av Nordiskt Forum och precis den sorts resultat vi hoppades på.

Agenda 2030


Samtidigt har det nu gått ett år sedan FN:s globala hållbarhetsmål - Agenda 2030 – trädde i kraft. De uttrycker tydligt vårt gemensamma ansvar att skydda barnets rätt till att leva fritt från sexuella övergrepp. I filmen ovan berättar vår ambassadör Joel Kinnaman om varför vi alla – världsledare, privata sektorn och civilsamhället – måste vara delaktiga i att uppfylla hållbarhetsmålen och stoppa sexuella övergrepp mot barn.

Vi är i kontakt med de svenska delegaterna i Davos och följer med spänning hur den globala uppmärksamheten kan ta kampen mot barnsexhandel vidare.

#DAVOS #NORDISKT FORUM #GLOBALA PARTNERSKAPET FÖR VÅLD MOT BARN #ÅSA REGNÉR #AGENDA 2030 #FN #HÅLLBARHETSMÅL #SDG #SUSTAINABLE DEVELOPMENT GOALS
0
Kategorier: Företagssamarbeten Nordiskt Forum

Efter granskningen av #användarna - vad händer nu?

Förra veckans viktiga granskning av Svenska Dagbladet och Aftonbladet väckte starka känslor och reaktioner hos många. Dessvärre är uppgifterna i granskningen inga nyheter för oss som arbetar med brottsligheten varje dag. Med internets hjälp är det lättare än någonsin att ladda ned och sprida bilder och filmer på sexuella övergrepp på barn vilket också gör att mängden övergreppsmaterial ständigt ökar. Tyvärr har lagstiftningen inte hängt med i utvecklingen, inte heller polisens resurser för att utreda brotten och lagföra förövarna.



Barnsexhandeln - en gränslös brottslighet

Barnsexhandel är en global brottslighet som aldrig låtit sig hindras av gränser. Men med teknikens utveckling har brottsligheten blivit ännu mer gränslös och internet har spelat en viktig roll för möjligheterna att exploatera barn sexuellt. Internet gör det lättare för förövare att kontakta barn i sexuella syften, att sprida dokumenterade sexuella övergrepp på barn vidare och att regissera övergrepp i realtid via nätet. Många tror att det är en brottslighet som sker långt borta, men den finns överallt, mitt bland oss. Förövare finns i alla samhällsklasser och yrkesgrupper, vi måste döda myten om den ensamma kufen som förövare och inse att det kan vara någon i vår närhet.

Granskningen #användarna har gett en sällsynt inblick i en annars dold brottslighet. Vi har fått möta de som laddar ned och tittar på grova övergrepp på barn, vissa av dem förnekar, andra inser att deras handlingar bidrar till att nya barn utsätts för övergrepp. Under förra året kunde polisen konstatera att 15 000 IP-nummer använts för att ladda ned övergreppsmaterial på barn, en hisnande siffra som tyvärr bara är toppen på ett isberg. Men hur kommer det sig att polisen inte hittar fler förövare och att så få döms?

Polisens resursbrist gör att förövare går fria

Den största anledningen är att brottet är alltför lågt prioriterat vilket gör att polisen inte har tillräckligt med resurser. Lagstiftaren måste säkerställa att det ses som ett sexualbrott mot barn och inte ”bara bilder”. Ett sätt är att flytta brottet till sjätte kapitlet i brottsbalken, och inte ha det som idag, ett brott mot allmän ordning. Även i utredningar som rör innehav av dokumenterade sexuella övergrepp händer det att barn upptäcks och identifieras, och kan tas ur en verklig övergreppssituation. Om inte dessa brott prioriteras kommer barnen inte att hittas.

Vi på ECPAT har arbetat för detta länge och det är en kamp vi inte ger upp. 2014 fick vår kampanj Sopig straffskala enormt genomslag och 500 000 ställde sig bakom vårt krav att det inte ska gå att dömas till böter efter att ha laddat ned bilder och filmer på sexuella övergrepp på barn. I samband med kampanjen sa dåvarande justitieminister Beatrice Ask:

"För mig som justitieminister är frågan av högsta prioritet. Polis och övriga rättsväsende ska arbeta målmedvetet för att utreda och klara upp sexuella brott mot barn. Straffen ska stå i proportion till brottens allvar."


Foto: Tomas Oneborg.

Under Almedalsveckan samma år sa vår nuvarande justitieminister Morgan Johansson, som då satt i opposition, detta till ECPAT:

"Jag tycker att vi bör göra en översyn av grova sexuella övergrepp mot barn. Det handlar till exempel om sexuell posering, det handlar om barnpornografibrott, så att vi skärper synen på de brotten."

Det var 2,5 år sedan, i förra veckan öppnade han upp för att göra en översyn av barnpornografilagstiftningen igen, för att stärka skyddet för de barn som exploateras sexuellt. Om tre veckor träffar vi honom igen och vi ser fram emot ett besked där regeringen är villiga att gå från ord till handling. Att göra 2017 till året då det inte längre finns ett brott som kallas barnpornografi, där nedladdning och spridning av bevismaterial på sexuella övergrepp mot barn är ett brott mot barnet och inte ett brott mot den allmänna ordningen, och där ingen som begått ett sådant brott döms till bara böter.

0
Kategorier:

Ge oss möjlighet att stoppa förövarna i tid - ge hjälplinjen PrevenTell permanent finansiering



I dagens SvD debatterar ECPAT, RFSU och Anova för permanent finansiering av hjälplinjen PrevenTell.

DEBATT | SEXUELLA ÖVERGREPP PÅ BARN

Svenska Dagbladets och Aftonbladets starka och viktiga granskning av hur vuxna begår sexuella övergrepp mot barn har väckt stort engagemang. Uppmärksamheten kring frågan är en nyckel för att en förändring ska kunna ske. ­Ecpat har länge lyft behovet av en förändrad lagstiftning, en ökad prioritering av det så kallade barnpornografibrottet och resursfrågan hos polisen. Frågan om lagstiftning är en viktig del, men om vi verkligen ska komma åt huvudfrågan, att minska övergreppen, behövs mer fokus på det före­byggande arbetet även gällande potentiella förövare.

I Sverige finns just det, en telefonjour som vänder sig till personer som är benägna att begå övergrepp. Telefonlinjen är i sin tur kopplad till hög­speciali­serad behandling och forskning. Problemet är att verksamheten inte har en långsiktig finansiering utan drivs i projektform. Regeringen har avsatt medel fram till 2018, men från 2019 står verksamheten utan finansiering. Hjälplinjen har varit mycket framgångsrik i att förhindra sexuella övergrepp på barn och vuxna, men fortfarande efter fem framgångsrika år saknas alltså en långsiktig planering och finansiering.

Vid varje uppmärksammat fall av sexuella övergrepp mot barn, unga eller vuxna ställs frågan hur detta kunde ha undvikits och någon enkel lösning finns dessvärre inte. Det handlar om en rad åtgärder som kan ha preventiva effekter och minska vuxnas efterfrågan på barn. Fem år med hjälplinjen PrevenTell visar att det går att fånga upp de som känner rädsla för sina sexuella impulser.

Barn som exploateras sexuellt är något av det värsta vi människor kan föreställa oss och att som ung eller vuxen utsättas för ett sexuellt övergrepp är en mycket grov kränkning. Vi har ett gemensamt ansvar att inte blunda för dessa allvarliga brott. Det är svagt av samhället att inte ta ansvar för att upprätthålla en välfungerande hjälplinje som arbetar specialiserat med att ta hand om de som aktivt ­söker hjälp för sitt oönskade sexuella beteende.


Foto: Stefan Mattsson, från granskningen #användarna

PrevenTell är en etablerad verksamhet som drivs av Anova vid Karolinska universitetssjukhuset, dit man kan ringa anonymt. Hittills under projekttiden har linjen tagit emot och dokumenterat över 2 200 samtal från hela landet, och var femte har ett sexuellt tändningsmönster mot barn. Ungefär hälften av alla som ringer tackar ja till en första behandlingskontakt vid Anova, där numera även internetadministrerad behandling testas.

Det visar tydligt att personer med sexuellt riskbeteende och som är benägna att begå övergrepp mot barn söker hjälp om den erbjuds. Hur många övergrepp som förebyggs går inte att veta, men kostnaden för PrevenTell, cirka 3 miljoner kronor om året, är väl motiverad. Det motsvarar ungefär kostnaden för tre års kriminalvård för en person, ­eller samhällets kostnad för två sexuella övergrepp (våldtäkt). Det är en mycket liten kostnad i samman­hanget, men effekten är betydande och vad det innebär för ett barn att inte bli utsatt kan inte prissättas.

Till telefonlinjen kan personer från hela landet ringa för att sedan slussas vidare till vård på den egna orten. Men då krävs att kunskap inom vården finns för att kunna ta emot denna målgrupp. Därför måste erfarenheterna från verksamheten spridas till samtliga landsting.

Nyckelfrågan är hur vi kan arbeta mot sexuella övergrepp och på ett effektivt sätt kan bekämpa efter­frågan på barn. Då de allra flesta övergrepp begås av tidigare icke dömda förövare måste prevention bygga på att behandla personer med risk­beteende innan övergrepp begås.

Om regeringen menar allvar med att satsa på denna verksamhet behövs en permanent finansiering. Skapa en långsiktig plan för hur verksamheten Preven­Tell kan permanentas och fortsätta för­hindra sexuella övergrepp mot barn.

Stefan Arver, sektionschef, överläkare, Anova

Kristina Ljungros, förbundsordförande, RFSU

Anders L Pettersson, generalsekreterare, ECPAT Sverige

#PREVENTELL #STEFAN ARVER #ANOVA #KRISTINA LJUNGROS #RFSU #SVENSKA DAGBLADET #DEBATT #DEBATTARTIKEL #BEHANDLING #FINANSIERING
0
Kategorier: Barnsexhandel

2017 och fortfarande en sopig straffskala för dokumenterade sexuella övergrepp på barn

Sexuella övergrepp mot barn och nedskräpning kan båda leda till böter. Redan 2014 var vi över en halv miljon människor som tog ställning mot den sopiga straffskalan - för att dokumenterade sexuella övergrepp på barn ska ses som ett sexualbrott och inget annat. För att inget sådant brott ska kunna jämföras med att spotta tuggummi på gatan.

Nu är frågan mer aktuell än någonsin i och med Svenska Dagbladet och Aftonbladets granskning #användarna och vi ger inte upp.

Läs mer:

Juridikprofessorn: Fyra sätt lagen måste ändras på
BO: ”Nedladdningarna måste ses som sexualbrott”
Därför är straffen så låga för förövarna
Höj straffen för sexualbrott mot barn

Vill du stödja ECPATs fortsatta arbete mor barnsexhandel? Swisha valfritt belopp till 90 3434 9. Tack.

#ANVÄNDARNA #BARNPORNOGRAFIBROTT #BARNPORNOGRAFIBROTTET #DOKUMENTERADE SEXUELLA ÖVERGREPP PÅ BARN #SOPIG STRAFFSKALA #SOPIGSTRAFFSKALA
0
Kategorier: Barnsexhandel Barnpornografi Online Kampanjer #SopigStraffskala

Varje bild och film börjar med ett sexuellt övergrepp på ett barn

Idag och en vecka framåt får vi läsa om dokumenterade sexuella övergrepp på barn i Svenska Dagladet och Aftonbladet. De har tillsammans gjort en granskning där vi får möta #användarna som laddar ned bilder och filmer på grova övergrepp och sprider dem vidare. Men vi får också en inblick i polisens arbete och om en straffskala som inte motsvarar brottets allvar.

Den som tittar på, laddar ned och/eller sprider bilder och filmer på sexuella övergrepp på barn begår barnpornografibrott, ett brott som idag är ett brott mot allmän ordning. Det innebär att det i lagens mening är ett brott mot staten, ett brott utan brottsoffer trots att det bakom varje bild och film finns ett enskilt barn som blivit utsatt för sexuella övergrepp. Brottsrubriceringen är också problematisk: det handlar inte om barn i pornografi utan något helt annat. En av alla utmaningarna i kampen mot barnsexhandeln på nätet är att övergreppens allvar ständigt förminskas och begreppet barnpornografi bidrar till det. Det finns en brist på förståelse för kopplingen mellan barnpornografibrottet och verkliga sexuella övergrepp på barn.


Svenska Dagbladet och Aftonbladet har tillsammans kunnat identifiera 77 förövare, varav de konfronterat 33 av dem. Hur kommer det sig att två redaktioner kan hitta dessa personer när polisen inte gör det? Den största anledningen är att brottet är alltför lågt prioriterat vilket gör att polisen inte har tillräckligt med resurser. Vi måste flytta brottet till sjätte kapitlet i brottsbalken och visa att det handlar om sexualbrott mot barn och inte "bara bilder". Även utredningar som rör innehav av dokumenterade sexuella övergrepp händer det att barn upptäcks och identifieras, och kan tas ur en verklig övergreppssituation. Domen i Falu tingsrätt förra veckan är ett exempel på ett sådant fall. Om inte dessa brott prioriteras kommer barnen inte att hittas. Det är 2017 och dags att inse att terminologi inte bara är semantik och att böter inte är ett rimligt straff, det speglar hur allvarligt vi som samhälle ser på den här brottsligheten.

Vi måste börja kalla det för vad det är och se att varje bild och film börjar med ett sexuellt övergrepp på ett barn.

Läs mer:

72 män identifierade: ”Mitt liv skulle ta slut om folk visste”
"Hur kan detta inte vara ett brott mot barnen?"
Polisen stänger av ljudet – men tvingar sig att titta
Chef: ”Jag sätter en kapsåg i min dator”
Användarna - hela serien


#BARNPORNOGRAFI #DOKUMENTERADE SEXUELLA ÖVERGREPP #ÖVERGREPPSMATERIAL #SVENSKA DAGBLADET #AFTONBLADET #ANVÄNDARNA #GRANSKNING
0
Kategorier: Barnsexhandel Barnpornografi Online

SPRID MER KUNSKAP

Genom att gilla och dela vår sida och våra inlägg i sociala medier hjälper du oss att få fler att se brottsligheten vi arbetar mot.

ANMÄL DIG TILL VÅRT NYHETSBREV

Få de senaste nyheterna från oss!